|
ANNO 1667 den 30 septembris höltz ett alämenneligit
tingh på Oroust uthj dhen gårdh Hellesbärgh uthj Stahle sochen af migh
Petter Draghman herradzhöfdinge öfwer Oroust och Tiöhrn, nemden Anders uthj
Smäby, Jönss j Torssby, Östen j Stahle, Östen j Herlöche, Anders j Giögesäther
och Thore j Engåhs.
1)
Gunilla Mattsdotter i Torebo skall ersätta Rasmus Henriksson på Hagen i
Tegneby sn 1 rdlr för en kalv som hon mottagit på foder.
Rassmus Henrichsson j Hagen j Tegneby
sochen framkomb för tingzretten som hadhe stembt Gunnila Mattzdotter hemma j
Torebu j Morlandh sochen för een kalf som hon af honom haar bekommit på
fodher, och för samma kalf gaf för- bemälte Rassmus een rixdaler. Blefwo förlijkte,
at föreshrefne Gunnela skall betala till förbemälte Rassmus uthj Hagen een
rixdaler för samma kalff innan half månadz dagh, eller och lijdha
uthwerderingh af Gunnelas boo som annor witterligh gieldh effter lagen kiöpebalken
3 capitel.
2)
Henning (Reersson) i (Nedre) Strand stämmer sin gårdbo Truls (Jonsson) om åsåtet
på samma gård. Det omtalas, att Anders i Strand har efterlämnat 7 öresbol
jord i arv till 3 söner och 4 döttrar. Sonen Rasmus Andersson (i Mellby i
Tegneby sn) är fader till Ingrid, som är gift med Henning (se 670619-25).
Anders dotter Börta är moder till Truls. Eftersom Henning därmed genom sin
hustru ärvt en broderlott och Truls blott en systerlott, tilldöms Henning lösningsrätt
till gården och Truls till att flytta därifrån. Sedan åläggs Truls att
betala den skatteskuld om 6 rdlr, 1 ort och 2 sk som Henning mot inteckning i
Truls’ jord betalt. Därutöver skall Truls betala tillbaka 5 dlr av de 8
dlr som han fått för att föda Hennings barn i ett år men blott behållit
det i 12 veckor.
Henningh uthi Strandh uthj Tägneby
sochen framkomb för rätten och hadhe stämbt Truls uthj Strandh för någon
odellzlordh som hans hustru äger uthj Strandh, och härföruthan hadhe dhee först
trätta om sex rixdahler, een ohrt och twå skillingh danske, som föreshreffne
Henningh hadhe betalt till crohnans befalningzmann Swän Anderssonn för dee
skatter Trulss innestodh och resteradhe medh till crohnan. Och såsom uthj nästförledet
tingh war talt dhem emellan, att Trulss skulle gifwa Henningh een koo, och een
rixdahler een ohrt och twå skilling för samma sine uthlagde penningar, och
inthet hafwer Henningh fådt, men Trulz låtet molka koon och inthet betalt
penningarne. Hwarföre blef nu her för retten afsagt, at samma koo skall wärderas,
och alt dett hon kan nu wara wärdh, dett skall Henningh taga uthj sin
betahlningh, och dedh öfrige af samma sex rixdaler een ohrt och twå skilling
skall uthsökas af Trulses löössöhrer, medh förfallen rentta. Finnes icke
tillfyllest af löössöhrer, då henwijses Henningh uthj Trolses odellziordh
uthj förbemälte Strandh. Belangande deras trätta om odellziorden som dhee
bekändhe så wäl som nämbden wittnade, at dedh är siu öhresbool iordh
uthj Strandh, dem åckte Anders. Samma Anders hadhe tree sönner och fyra döttrar,
och befinnes denne Hendingz hustru Ingri hennes fadher war een af gambla
Anders sönner och hette Rassmus, och denne Truls är född af Rassmus syster
Börtta, förshreffne Henningz hustru hafwer een brodher lefwandes, och
befinnes at Trulses modher Börta kunde ärfwa nogot ringare än halffembte
penningzbool iordh, och hennes barn denne Truls eller hans syshon kan icke få
zäther på så ringa iordh uthj föreshreffne Strandh.Men Henningh på sin
hustrus wägnar kan få zäther der på, intill hennes brodher behöfwer henne
att uthtrengia. Män Truls skall uthwijka och icke boo Henningh och dhee andre
mehra låtzägare uthj Strandh till trängssell, emot lagen landzleijebalken 1
capitel. Elliest hadhe Henningh uthj Strandh och Trulls ibidem här för
tingzretten trätta om någre penningar Trulls hadhe fådt af Henningz hustru
för hennes barn Trulz födde. Och bekändhe Truls, att Henningz hustru gaf
Trulss och hans hustru åtta dahler för barnet han skulle födha ett åhr
omkringh, och hon satte tienst uthj Marstrandh, och blef dher siuk och komb
heem och togh sitt barn igän, effter at Trulz uthj tolff weckur hadhe födt
dhet, och wille Trulz behålla samma penningar för ett fult åhrs leije och föregaf
dee wohre derom förlijkte. Ty bleff her för retten dem emellan affsagt och
resoluerat, at för dedh fierdingz åhr som Trulz födde barnet skall han behålla
dhen tredie parth af samma åhrs lega af dee 8 daler som är 3 daler, dee öfrige
5 daler silfwermynt der rester skall Trulls betala Henningz hustru tilbakars
innan half månadz dagh, eller och betalas af Trulses godz löst eller
odelziordh tilhörende, effter lagen köpebalken 3 capitel.
3) Markus Halvardsson stämmer Börje
Olsson i Skala om 1/2 hemman Lilla Hals, som Börje år 1651 köpt av
Markus’ fader Halvard och hans medarvingar. Markus’ odelsjord uppgår till
2 öresbol. Rätten finner honom berättigad till inlösen av gården, men målet
uppskjuts eftersom svaranden ej stämts i laga tid.
Markus Halfwarsson kom för heemtingzrätten
och hadhe stämbt Börge Olufson boendes uthj Skahle j Langlandh sochen (!) för
dhen gårdh lille Halss j samma sochen, Börge hafwer hämblat och löst af
alle odellzfålken. Derom ladhe Börge breff framb, vndher sworenskrifwaren
Pedher Anderson och laghrettedt försegladt och uthgifwet 1651, som och nämbden
bekändhe, och denne Markuses fadher Halfwor kundhe medh odell tilkocma tuå
öhresbool jordh uthi samma gårdh. Här mötte och några uthi rätta af dhem
dher hafwer såldt föreskrefne Börge, som ähre odellzfolk uthj denne halfwa
gårdh Halss, och heldst wille tilstädha föreshrefne Markus lössen. Men såsom
lagen odellzbalken 5 capitel förmählery at sålundha skall odellziordar
talas uppå och så stemnas till tijssdagen effter påsha, och då på ååstädhen
dömmas och gårdhen besichtigas och witnen föras huruledes jorden war bygt
och brukt då Börge köpte dhen.
4)
Ingrid i Övre Myckleby har för snart 24 år sedan ärvt en kvarn, värderad
till 6 dlr, av sin fader (Markus i Övre Myckleby). Efter hans död har sonen
Jon övertagit 2/3 och dottern Ingrid 1/3 i ett halvt hemman Övre Myckleby.
Efter Jons död har hans änka gift om sig med Sven (Tollesson från Kalseröd).
Denne lovar att betala Ingrid 4 dlr för sin nyttjanderätt av kvarnen (se
640606-7).
Ingri uthi Möckelby j Möchelby sochen
komb uthj retta och hadhe stembt Swän uthj öfre Möchelby för een qwarn Swän
brukar, och henne tilhörer. Heremot at swara mötte Swän och hadhe förbemälte
Ingrj här tilstädhes hennes brodher Olle uthj Skorr och hennes syster j
Swefwetorp, dee bekende att dedh ähr snart 24 åhr sedhan deras fadher dödde,
då blef deras syster denne Ingrj tillagt een qwarn werdh sex daler, dertill
een byssa, een puda för bröllopzgierdh, och Ingrj blef gifft uthj gårdhen
och brukte tredieparten uthj qwarnen, och hennes brodher Jon hadhe dhee twå
parter, och dödde så, och denne Swän fick hustrun igen, och brukar ännu
dhee twå parter uthj samma qwarn. Swen meente hans föhrman hadhe betahlt
henne för den qwarnen, men kundhe dhet icke bewijsa. Ty skall Swen betala
Ingrj dee föra daler för dee twå parter han fölger uthj qwarnen och dedh
innan 14 dagar. Will dhee mehra tala om bössan och pudhan då före wittnesbördh.
5)
Erik (Sörensson) klockare (i Ellös) stämmer Torbjörn i åker i Tegneby sn
om en stut som Erik lämnat till Torbjörn på foder och som sedan dött av svält.
Svaranden döms att ersätta klockaren med 1 rdlr.
Erick klockare till Morlandh hadhe stembt
Torbiörn j Åker för een vngh stuth som han hadhe på fodher och dödde af
swultt om winteren. Mötte Torbiörn och kunde icke bewijsa stuten dödde af
siukdomb, män är blefwen dödh af swult. Dömbde wij att Torbiörn skall
gifua Erich klocher een rixdaler för samma stuth, efftersom han haar taget
Erick Klochares stuth på foder, dy böör honom swara dhertill som till egen
handz gerningh förmähler Nories lagh köpebalkens 15 capitel.
6)
Erik (Sörensson) klockare (i Ellös) stämmer Gunnar (Simonsson) i Stora Hoga
i Tegneby sn för att han mottagit en 3 år gammal stut på foder över
vintern mot 5 mk i lega. I början av februari har Erik hämtat sitt djur, som
varit utsvultet och sedan dött. Gunnar döms att betala 9 mk till klockaren.
Erick klockare hadhe stembt Gunnar j
Hofwa för een stuth som war tree åhr gammal, som Gunnar skulle födha för
honom een winter öfwer, doch ledde hemb den tilbakars om Kynderssmessotidh
uthswulten, endoch Erick hadhe gifwit 5 mark för fodherlega. Mötte Gunnar
och sadhe samma studh läfde till Pingesdagh, men kundhe icke bewijsa att
stuten dödde af annan siukdomb än swult. Dy bleff dömbt her aff denne
tingzretten, att Gunnar skall gifwa föreskrefne Erick klocher nijo marck sölfwermynt
för samma stuth.
7)
Lars Olsson i Kärra i Röra sn stämmer sin gårdbo Simon (Andersson) och
dennes hustru Amborg (Andersdotter) om en kyrkoko, som de lovat giva till
kyrkan för 14 år sedan när elden var lös i gården, vilken ko Lars ensam
betalar ränta för. Simon svarar att varken han eller hans hustru lovat skänka
någon ko till kyrkan. En kvinna vittnar att Lars under eldsvådan lovat
kyrkan en ko. Rätten finner skäligt att Lars även i fortsättningen ensam bör
svara för sitt löfte.
Lars Oluffsson j Kerra kom för
heemtingzretten och hadhe stembt Simon j Kerra och hans hustru Ambore för een
kyrckiekoo Larss föregaf, att han och Ambores man låfwadhe till kyrckian Röre
een gångh elden war lööss i dheras gårdh. Mötte Simon och hanss hustru
och härtill nekadhe, dhee ingen koo hafua uthlåfwat. Män Lars uthlåfwadhe
koon, och framkalte wittnesbördh. Ett qwinfolk Anna wittnadhe, at hon war
uthj gården då elden war lööss, och det ähr fiorton åhr sädhan, då hördhe
hon icke at Ambore eller hennes man Erich (!) låfwadhe någon koo uth till
kyrckian. Men Lars hafwer gifwet rentan af koon uthj många åhr, han skall
och betala dhen och swara till kolegan till kyrckian, alt dhet som räster.
8)
Börje Larsson i Nedre Trätte stämmer sina farbröder Björn och Torger
Simonssöner därstädes om åsätet i samma gård. Börjes far har varit äldsta
broder varför hans son bör vara närmast till att besitta gården.
Svarandena anhåller om att få behålla gårdsbruket så länge de lever. Målet
uppskjuts till nästa ting.
Börge Larsson boendes på Neder Trettes
mark i Langlandh sochen, som hadhe stembt sine farbrödher Biörn och Tårgier
Simenssönner, och förmeente sigh at hafua säther hooss dhem, förmedelst
dhee förer sädh af gårdhen och bortselger hööt. Förbemälte Börge sadhe
sigh hafwa betalt sin fadhers geldh, och fölger derföre han hans jordh, och
hans fadher war eldste brodher och berettigadt till zätheret och bruk dher
uthj, och icke kan nöijes medh dhen hussmansplatz han hafwer j brukz, han
hafwer och löst jordh af sine fahrsystrar, lijkaså wähl som dhee. Häremot
at swara mötte Biörn och Torgier Simmanssönner och sadhe dee inthedt höö
eller korn bortselger, uthan brukar gårdhen, och förmeente icke deras
broderssohn att få bruk medh dhem så länge dhee bådhe läfwer. Och
begeradhe dhe detta måtte blifwa vpsatt till nästa tingh, huilket och effter
dheras begeran må bestå så länge.
9)
Jon Anondsson i Töllås stämmer sin gårdbo Per Helgesson för att denne
slagit hans lin. Per svarar att det skett av misstag och lovar att ersätta
Jon. Dessutom skall deras skiften i linåkern fastställas.
Jon Anondsson j Tillåhs hadhe stembt
Pedher Helleson uthj Tillåhs för een lijnåker Jon hadhe sådt och Pedher
medh een lija afslogh höret när dedh war wuxet. Heremot at swara mötte her
för retten Pedher Helleson, och bekende att han slogh lijnet af j hastigheet,
och bödh så mycket lijn igen. Och begärte Pedher dannemän att lijkna
dheras åker dhem emellan och at förlijka dhem. Om lijnet förlijktes dhee,
att Pedher skall gifwa Joon half lijma godt lijn och dermedh wara wänner och
wähl förlijkte j detta måhl.
10)
Tolle (Torgersson) i Tvetehogen kräver 7 dlr av sin syster Anna i Tavlebord för
en häst som han levererat till henne för 16 år sedan. Anna hävdar att hon
har betalt den men saknar bevis och åläggs att till nästa ting avvärja
kravet under edgång ”sig sjxlv tredje”.
Tolle uthj Hofwen hadhe stembt sin syster
Anna uthj Taalboo för een häst han kiöpte j Boxwijk och fick föreskrefne
sin syster Anna dhen, och kåstadhe hästen siu dahler sölfwermynt, och ähr
dhet sexton åhr sedhan, och han så offta haar krafft henne, fåår doch
intet. Häremot at swara mötte Anna, och sadhe hon hafwer betahlt gieldhen
eller penningarne för hästen, och kundhe icke bewijsa hon hafwer betalt hästen.
Ty skall hon betahla dhen innan nästa tingh, medh 3 mark rentta, eller och
afwärga dhen gäldh sielff tridie på nästa heemtingh effter lagen köpebalken
2 capitet, och dett 4. capitel in fine.
11)
Karin Tollesdotter med sin man Olof Mickelsson stämmer sin broder Sven
Tollesson i (Övre) Myckleby om bruket av deras arvejord i Kalseröd (se
670619-14). Sven och hans brorson (omyndige Per Olsson i Trolltorp) har företräde
till gården, men ingen av dem behöver för närvarande bruka den. Därför
år den upplåten till Svens broders änka (Sigrid) och hennes man Håkan
(Olsson). Sven menar att gården tillkommer hans omyndiga brorsdöttrar, som
är Håkans styvbarn. Men enligt lagen är faster närmare odelsberättigad än
brorsdotter, varför Karin ej kan förvägras rätt titt bruk i gården. Hå-
kan åläggs därmed att på sina styvbarns vägnar avstå halva gården till
käranden.
Komb för rätten Karen Tållesdotter
medh hennes echta man Oluf Michelson, som hadhe stämbt sin brodher Swän Tålleson,
som boor j Möchelby, för odell han äger uthj Kalserödh uthj Möchelby
sochen och wil dhen sielf icke besittia, män tilstädher hans brodhers hustru
och hennes man, som bägge ähre fremmadh, at bruka jordhen. Och Karin, som ähr
Swen Tållesons samsyster, må icke få jordh j Kalserödh, män ähr
uthskifft j uthjordh som hon icke nöijes medh. Mötte förbemälte Swän Tålleson
och wille heembla sin brodersdöttrar medh dheras modher Håkans hustru, och
dedh intill han tränger, män som odellzbalken 2 capitel förmähler att
fadhersyster gåår för broderdotter, jtem uthj landzleijebalken 14 capitel
att odellzmannen ähr näst till att besittia dhen jordh han åger lått uthj,
heller än nogon fremmadh. Resolutio: Ty wiste man icke rettare at döma, men
så länge som denne Karins sambrodher Swen Tålleson eller hans brodhersohn
eij trenger till zätheret j bemälte Kalserödh, jmedlertidh kan dhenne Karin
Tållessdåtter effter hon ähr huusswildh medh barn och man och hafwer
inthedt gårdzbruk, förunnas medh hennes broderdotter niutha för sigh och
sine samsystrar helfften odell medh hwarannan emot wahnlige lega och lanskyldh
uthj föreshrefne Kalserödh, och denne gifftingzmannen Håkan medh sin hustru
Sigrj att wijka ifrån dhenne odell som han till denne dagh hafwer hafft till
brukz på sine styffdöttrars wägnar uthj mehrbemälte Kalsserödh till nästkommandhe
fahrdagh anno 1668 effter förbemälte capitells jnnehåldh och förmählandhe.
Actum ut supra.
|
