Ting på Tjörn 21 juni 1667

 

ANNO 1667 den 21 junij bleff hållet ett allmenneligit herradztingh på Tiöhrn af migh Petter Draghman herradzhöfdinge öfwer Oroust och Tiöhrn, nembden Brynill uthj Ååseby, Anondh j Röre, Nilss j Olssby, Gregers j Röhrwijk, hoosswarandes lenssmannen Hanss Rassmusson uthj Reffzahl j Walla sochen uthj crohnans befallningzmans Swen Anderssons fråhnwahru på crohnans wägnar, medh menige allmoge som tilstädhes wohre.

 

 

 

 

1) Margareta Hvitfeldt klagar över att hennes frälsehemman Nötsäter i den svenska jordeboken uppförts som ett helt hemman trots att gården bara består av 12 öresbol och tidigare blott betalt halv skatt. Länsmannen Hans Rasmusson och lagrätten intygar att gården under den danska administrationen varit förmedlad till ett halvt hemman. Vidare uppvisas dom av år 1610, då Norges rikskansler Anders Green till Sundsby klargjort att Nötsäter endast består av 12 öresbol jord. Margareta Hvitfeldt erhåller tingsattest på avgivna vittnesmål.

 

Iblandh annan förrettningh frambstälte sigh för tingzretten dhen edle och welborne fru Margretha Hwitfeldtz fullmächtigh ifrån Sundzby gårdh, benämbdh Tårkell Erichsson (!), och på welbemälte sin hussbondes wegnar tilkennagaf, at een af hennes frij frelsehemman, som kaltas Nödhsetter uthj Steenkyrckia sochen beläget fordras full skatt til Kongl. M:t och crohnan, sedhan detta landh komb under crohnan Swerige, och det altidh tillförenne icke waret achtat eller skattat mehra än för een halffgårdh, som ähr tolff öhresbool jordh, eller twå tunnor landskyldh. Men öfwer denne store fulla gårdzskatt nu fordras, förarmas bondhen, som på gårdhen boor, och gården fördärfwas, och medh tijdhen blifwer ödhe, så at bådhe crohnan och jordrotten kan mista sin skatt, och begerandhe her om wittnen må förhöras. Derom framstodh nu för tingzretten Hans Rassmuson, som crohnans skatt och rettigheet hafwer waret betrodd att upbära här på Tiöhrn, bådhe uthj cronan Danmarkz tidh och sedhan detta landh är kommen under Sweriges crohna, då hafwer han aldrigh fått mehra, eller waret befallat at fordra mehra än halfgårdz skatt af föreshreffne hemman Nödhsether. Nembden och flere men bekendhe och nu, att thet hafwer altidh waret skattat för een halff gårdh Nödhsetter, och ähr af fridt adellzgodz nu welbyrdigh fru Margretha Hwitfeld tilhörigh. Och om än uthj fall, at dedh är infördt j lengder och mantaahl Nödhsetter för een heelgårdh, så ähr den doch uthj afkortningz tingzwittnerne affördt, och förblefwet widh halffgårdh eller half skatt, efftersom thet icke mehra ähr än tolf öhresbool jordh eller twå tunnor landhskyldh. Yttermehra frambladhe nu föreskreffne Tårkell Christenson på welbyrdigh fru Margretas Hwitfeldz wegnar een pergamentzdom, uthgifwen på ååstädhen emellan Nödhsetter och Nohrwijk 1610, effter een stemningh af sahlig welbyrdigh Eenwoldh Kruse, som war ståthållare uthj Norge, emellan sahlig welbyrdigh Anders Green Norges rijkes cantzler, som då åckte denne halfwe gårdh Nödhsether, och Nohrwijk j Steenkyrckia sochen, som sädhan tilhördhe sahlig welbyrdigh Otto Bildt till Nääss och fru Sisella frun Biltes till Morlandh gårdh, och besweradhe sigh då welbemälte herr cantzler Anders Green, at hans hemman war icke mehra än 12 öhresbool jordh som är een half gårdh, hwarföre så förmeente nu bemälte Tårkell Christenson på welbemelte fru Margretas wegnar, at samma hemman icke kundhe mehra skatta än för een half gårdh och begerade detta måtte uthj acht tagas, och uthj tingzbooken blifwa protocollerat och infördt, hwareffter sedhan een richtigh attest eller bewijss kunde förbemelte fru Margreta Huitfeldt meddelt blifwa, uthj den wisse förhoppningh at den höga öfwerheeten nådigst wille betenka bemälte halfwa hemmanetz ringa egendomb, at dhet icke medh nogon heel eller full skatt skulle medh graueras, men måtte förblifwa för halff skatt, som af gammal tidh waret hafuer. Sålunda wara proponerat eller angifwit, och innom tinge blefwet bewijst, dedh stadhfäster iagh för migh och nembden medh mitt och herradz jnsegell. Actum ut supra.

 

 

 

 

2) Änkan Signa Andersdotter i Bö i Stenkyrka sn meddelar, att när hon i fjol klagat inför (kammar)fiskalen (Johan Printz, se mål nr 3), att hon betalar 12 skäppor malt i skatt, har denne kungjort att den svenska jordeboken blott kräver 11 skäppor av hennes gård.

 

Den enkia Signa Andersdotter boendes uthj den gårdh Böö uthj Steenkyrckia sochen, kom uthj retta och bekendhe, at hon uthj förledet åhr taalte medh fiscalen her på landet, då gaf hon för honom tilkenna, at hon gifwer åhrligen tolff sheppor malt aff samma gårdh Böö, och meente hon icke borde gifwa så mycket, då upläste fiscalen j jordbooken och sadhe henne, at hon icke skulle gifwa mehra än 11 sheppor malt af samma gårdh Böö. Och bekände hon nu för retten detta, att hon uthj dhee danskes tidh hafwer gifwet 12 skeppor malt, och sedhan fordt hen til denne tidh, sedan swänsk ähr blifwit.

 

 

 

 

3) Efter begäran av (grevens tjänare) Johan Olsson i Säby intygar allmogen att (kammar-) fiskalen Johan Printz under sin förrättning på Tjörn föregående år granskat kronans skatter men ej befattat sig med de utlagor som tillkommer greven (Per Brahe).

 

Samma dagh framkåmb wälactat Johan Olufson j Säby på Tiöhrn och tilsporde almogen hwadh för een ransakningh fiscalen Johan Printz giorde her på landet j förgångit åhr. Hertil suarade allmogen, han sporde dhem om skatter och rettigheet, och om almogen hadhe niutet dhen affkortningh till godha som dhen höga öfwerheeten haar dem medh benådat. Men dhee böndher som taalte nogot om dhee skatter och rettigheeter som till Hanss höggreflige Excellentz herr rijkzdrotzen wohre uthgifne. Dertlll swaradhe almogen, att Johan Printz sadhe, han befattar sigh inthet medh dhet som kommer Hans Excellentz grefwen widh.

 

 

 

 

4) Hans Wilhelmssons hustru i Toftenäs stämmer bönderna i Utäng för att deras boskap lämnar den holme som de skall vara på och tränger in på Toftenäs' mark. Svarandena åläggs att hägna för sina djur.

 

Hans Wellamsons hustru uthj Tofftennäs kom för retten och hadhe stembt dhe böndher j Vthengen j Steenkyrckia sochen för deras kiör dhe hadhe släpt på een holma, och dee gåår dheraf och kommer j Tåffta nest optill, och opäter deras engh. Here,ot mötte at swara dhen bondhe af Vthengh Inge Swensson och sadhe, det är emot deras willia, dy der ähr inga gierder före. Hwarföre ähr förelagt dem som jorden och egendomen brukar på dee ställen fäät öfwergåår och giör skadhe, at upsettia gerder som hegna kan, herom förmähler lagen landzleijebalken 29 capitel, hwem som icke will gierdha, då böthe all dhen skadhe dheraf kommer, och lijkwähl gierdha.

 

 

 

 

5) Per (Olsson) i Evja är stämd av Truls (Larsson) i Sörby men kommer ej till tings och döms att böta 1 mk.

 

Pedher uthj Efwia stembt af Trulss uthj Sörby och fordradhe honom uthj retta. Peder icke mötte, dy böör han bötha till Kongl. M:t och crohnan uthj stemnefall 1 mark sölff, och möthe till nestkommande tingh.

 

 

 

 

6) Grevens tjänare Johan Larsson kräver taga av lagrättsmannen Anon Bryntesson i Röra i Stenkyrka sn för samma gård. Anon svarar att han är befriad att utge taga av förre lagmannen Karl Pommering och har bevis på detta såväl som bekräftelse av (kammar) fiskalen (Johan Printz) men vägrar att förete sina handlingar innan han blir laga stämd.

 

Hans höggrefwelige Excellentz herr rijkzdrotzens tienare wälachtat Johan Larson, fordradhe för retten nembdemannen Anondh uthj Röre j Steenkyrckia sochen, och talte honom till för tagapenningar på grefwens wägnar, af dhen gård Röre han påboor. Och dherom till bewijss ladhe framb tagebooken, som honom ähr lefwererat at krefwia tagan effter. Hertil swaradhe förbemälte Anondh Brönteson, han ähr inthet stembd lagligen att swara j denne saak till detta tingh, och bekendhe sigh hafwa welbyrdigh Carl Pommereningz domb förrige laghman her öfwer Bahuus lehn, och förmeente sigh effter ågången lagmansdomb för samma krefd tagan angåendhe af hans odellzgårdh Röre frilkendh wara. Dherhooss bekendhe han sigh hafua bref dherpå och waret hooss fiscalen. Och såsom nu her inthet bewijstes bemälte Anondh Brönteson öfwer wara lagligen stembd till detta ting at swara mehrbemälte Johan Larson j detta måhl på Hans höggreflige Excellentz wegnar om denne tagan, hwarföre understodh denne retten bemälte Anondh Brönteson billigen eij kunna påleggia nogot wijdare at swara j denne saak, men blefwet opsatt till neste tingh, intill des bemälte Anondh Brönteson lagligen blifwer inciterat och stembd, då gåås dhem emellan hwadh lagh förmåhr.

 

 

 

 

7) Länsmannen Hans Rasmusson stämmer gifte mannen Klas Johansson på Tofta (under Åkervik, se 660621-5) för lägersmål med två kvinnor) som båda är bortrymda. Klas, som ej inställt sig för rätten, intygas av lagrätten vara utfattig. Därutöver har länsmannen stämt Gunilla och Börta i Röd (i Valla sn?) och Karin Eskilsdotter i Skedet för ett lägersmål vardera, samt Gunilla i Uteby för tre lägersmål, men ingendera av kvinnorna kommer till tings.

 

Länssmannen Hans Rassmusson uthi Reffzahl hadhe stembt Claass Johansson uthj Toffta för twenne lägersmåhl uthj hans echtenskaap, huilken icke mötte uthj retta, och han offta tilförendhe hafwer waret stembdh för denne saak och icke mött. Och witnadhe nembden at han ähr utharmat och fattigh och hafwer inthet at bötha medh. Item samma qwinfolk wohre stembde och icke mötte. Lenssmannen sade, dett ena qwinfolket Gunnela ähr rymbd åth Danmark, den andra Anna widh nampn skulle nu j desse dagar waret rymbd enehr tinget skulle hållas. Noch stembt Gunnila uthj Rödh för begångit legerssmåhl medh Erick Hansson uthj Kibenne j Steenkyrckia sochen, mötte hon icke uthj retta. Item Börta uthj Rödh för lägersmåhl medh Torbiörn på Brattöö, hon icke heller mötte för retten. Karen Eskillzdotter j Skeedh uthj Steenkyrckia sochen för begångit lägerssmåhl medh een echta giffta man Oluff Ifwarsson j Möggennääs, huilken seijes wara bortrumbdh. Jtem Gunnela j Vdhby för tree lägerssmål, hon ähr ochså bortrymbdh, detta bekende laghrettzmännerne uthj sanningh wara.

 

 

 

 

8) Johan Olsson i Säby stämmer Gök Månsson i Häggvall för att denne med våld tagit 2 oxar från Johan, som han haft på foder av Göks avlidne fader (lagrättsmannen) Måns (Andersson) i Häggvall och sedan behållit för skuld om mer än 20 dlr. Klement (Björnsson) och Rasmus (Andersson) i Häggvall vittnar, att Måns på dödsbädden erkänt sig vara Johan skyldig 1 rdlr och ej mera. Rätten uppmanar Johan att förete bättre bevis på sin fordran än en anteckning i sin almanacka.

 

Johan Oluffssonn j Säby hadhe för tingzrätten instembt dhen bondhe Giök Månsson uthj Heggwaldh och hans modher och hennes drängh Tårkell, för dedh dee togo ett paar oxar af hanss huuss uthan förloff, och sönderrychte hans döör, och hölt hans hundh. Mötte samma enkia och hennes sohn Giök och bekende hennes sahlig man hadhe fådt Johan Olufson samma oxar på fodher, men Johan sadhe Månss war honom öfwer tiugu dahler skyldigh, och han hadhe kiöpt oxarna, och derom hadhe skrifwit uthj sin almanack på ett papper, någon annan bewijss hadhe Johan Olufson inthet till at bewijsa sin fordring medh. Enkian framkalladhe witnen, så framstodh för retten Clemnet uthi Heggwaldh, huilken witnade och bekendhe at föreshreffne Måns j Heggwaldh bleff så hefftigt siuk een natt för än han dödde, då kalladhe han föreshrefne Clemmet och Rassmus j Heggwaldh til sigh och sadhe till dem: ”Jagh fruchtar iagh döör, och min qwinna ähr inthet hemma. Jagh är icke mycket bortskyldigh, men Johan Olufson j Säby är iagh skyldigh för een hatt een rixdahler, och inthet mehra”. Johan Olufson beskylte wittnen at dhee wohre beswågradt och slächt till salig Måns uthj Heggwaldh, men wittnen her för retten straxt begerde att få swerria på book, at dedh war sant som dhee wittnadhe. Blef saaken opsatt till nästa tingh intill dess bemälte Johan Olufsson förer bettre bewijss till sin gäldzfordringh, hwar och icke han dedh gither, då ware bemälte enkia medh hennes son Giök frij för denne Johan Olufsons kraffdh j denne saak effter Norges lagh köpebalken 6 capitel.

 

 

 

 

9) Reer Ivarsson i Nordvik kungör att han pantsatt sin hustru Karin Rasmusdotters odelsjord i Bö i Stenkyrka sn för 21 1/2 rdlr 1 mk till hennes syster Inger Rasmusdotter och svåger Olof Nilsson.

 

Reor Iffwarsson hemma uthj Nohrwijk bekendhe her för tingzrätten, at han hafwer uthsatt hans hustru Karin Rassmusdotters odellsiordh i Böö j Steenkyrckia sochen för tiugu een och halff rixdahler een marck, och dherföre jorden j brukeligh pant satt till hennes syster Jnger Rassmusdåtter och hennes man Olle Nilson.

 

Folke Almegius