ANNO 1667 den 21 junij bleff hållet ett
allmenneligit herradztingh på Tiöhrn af migh Petter Draghman herradzhöfdinge
öfwer Oroust och Tiöhrn, nembden Brynill uthj Ååseby, Anondh j Röre,
Nilss j Olssby, Gregers j Röhrwijk, hoosswarandes lenssmannen Hanss
Rassmusson uthj Reffzahl j Walla sochen uthj crohnans befallningzmans Swen
Anderssons fråhnwahru på crohnans wägnar, medh menige allmoge som tilstädhes
wohre.
1)
Margareta Hvitfeldt klagar över att hennes frälsehemman Nötsäter i den
svenska jordeboken uppförts som ett helt hemman trots att gården bara består
av 12 öresbol och tidigare blott betalt halv skatt. Länsmannen Hans
Rasmusson och lagrätten intygar att gården under den danska administrationen
varit förmedlad till ett halvt hemman. Vidare uppvisas dom av år 1610, då
Norges rikskansler Anders Green till Sundsby klargjort att Nötsäter endast
består av 12 öresbol jord. Margareta Hvitfeldt erhåller tingsattest på
avgivna vittnesmål.
Iblandh annan förrettningh frambstälte
sigh för tingzretten dhen edle och welborne fru Margretha Hwitfeldtz fullmächtigh
ifrån Sundzby gårdh, benämbdh Tårkell Erichsson (!), och på welbemälte
sin hussbondes wegnar tilkennagaf, at een af hennes frij frelsehemman, som
kaltas Nödhsetter uthj Steenkyrckia sochen beläget fordras full skatt til
Kongl. M:t och crohnan, sedhan detta landh komb under crohnan Swerige, och det
altidh tillförenne icke waret achtat eller skattat mehra än för een halffgårdh,
som ähr tolff öhresbool jordh, eller twå tunnor landskyldh. Men öfwer
denne store fulla gårdzskatt nu fordras, förarmas bondhen, som på gårdhen
boor, och gården fördärfwas, och medh tijdhen blifwer ödhe, så at bådhe
crohnan och jordrotten kan mista sin skatt, och begerandhe her om wittnen må
förhöras. Derom framstodh nu för tingzretten Hans Rassmuson, som crohnans
skatt och rettigheet hafwer waret betrodd att upbära här på Tiöhrn, bådhe
uthj cronan Danmarkz tidh och sedhan detta landh är kommen under Sweriges
crohna, då hafwer han aldrigh fått mehra, eller waret befallat at fordra
mehra än halfgårdz skatt af föreshreffne hemman Nödhsether. Nembden och
flere men bekendhe och nu, att thet hafwer altidh waret skattat för een halff
gårdh Nödhsetter, och ähr af fridt adellzgodz nu welbyrdigh fru Margretha
Hwitfeld tilhörigh. Och om än uthj fall, at dedh är infördt j lengder och
mantaahl Nödhsetter för een heelgårdh, så ähr den doch uthj afkortningz
tingzwittnerne affördt, och förblefwet widh halffgårdh eller half skatt,
efftersom thet icke mehra ähr än tolf öhresbool jordh eller twå tunnor
landhskyldh. Yttermehra frambladhe nu föreskreffne Tårkell Christenson på
welbyrdigh fru Margretas Hwitfeldz wegnar een pergamentzdom, uthgifwen på
ååstädhen emellan Nödhsetter och Nohrwijk 1610, effter een stemningh af
sahlig welbyrdigh Eenwoldh Kruse, som war ståthållare uthj Norge, emellan
sahlig welbyrdigh Anders Green Norges rijkes cantzler, som då åckte denne
halfwe gårdh Nödhsether, och Nohrwijk j Steenkyrckia sochen, som sädhan
tilhördhe sahlig welbyrdigh Otto Bildt till Nääss och fru Sisella frun
Biltes till Morlandh gårdh, och besweradhe sigh då welbemälte herr cantzler
Anders Green, at hans hemman war icke mehra än 12 öhresbool jordh som är
een half gårdh, hwarföre så förmeente nu bemälte Tårkell Christenson på
welbemelte fru Margretas wegnar, at samma hemman icke kundhe mehra skatta än
för een half gårdh och begerade detta måtte uthj acht tagas, och uthj
tingzbooken blifwa protocollerat och infördt, hwareffter sedhan een richtigh
attest eller bewijss kunde förbemelte fru Margreta Huitfeldt meddelt blifwa,
uthj den wisse förhoppningh at den höga öfwerheeten nådigst wille betenka
bemälte halfwa hemmanetz ringa egendomb, at dhet icke medh nogon heel eller
full skatt skulle medh graueras, men måtte förblifwa för halff skatt, som
af gammal tidh waret hafuer. Sålunda wara proponerat eller angifwit, och
innom tinge blefwet bewijst, dedh stadhfäster iagh för migh och nembden medh
mitt och herradz jnsegell. Actum ut supra.
2)
Änkan Signa Andersdotter i Bö i Stenkyrka sn meddelar, att när hon i fjol
klagat inför (kammar)fiskalen (Johan Printz, se mål nr 3), att hon betalar
12 skäppor malt i skatt, har denne kungjort att den svenska jordeboken blott
kräver 11 skäppor av hennes gård.
Den enkia Signa Andersdotter boendes uthj
den gårdh Böö uthj Steenkyrckia sochen, kom uthj retta och bekendhe, at hon
uthj förledet åhr taalte medh fiscalen her på landet, då gaf hon för
honom tilkenna, at hon gifwer åhrligen tolff sheppor malt aff samma gårdh Böö,
och meente hon icke borde gifwa så mycket, då upläste fiscalen j jordbooken
och sadhe henne, at hon icke skulle gifwa mehra än 11 sheppor malt af samma gårdh
Böö. Och bekände hon nu för retten detta, att hon uthj dhee danskes tidh
hafwer gifwet 12 skeppor malt, och sedhan fordt hen til denne tidh, sedan swänsk
ähr blifwit.
3)
Efter begäran av (grevens tjänare) Johan Olsson i Säby intygar allmogen att
(kammar-) fiskalen Johan Printz under sin förrättning på Tjörn föregående
år granskat kronans skatter men ej befattat sig med de utlagor som tillkommer
greven (Per Brahe).
Samma dagh framkåmb wälactat Johan
Olufson j Säby på Tiöhrn och tilsporde almogen hwadh för een ransakningh
fiscalen Johan Printz giorde her på landet j förgångit åhr. Hertil suarade
allmogen, han sporde dhem om skatter och rettigheet, och om almogen hadhe
niutet dhen affkortningh till godha som dhen höga öfwerheeten haar dem medh
benådat. Men dhee böndher som taalte nogot om dhee skatter och rettigheeter
som till Hanss höggreflige Excellentz herr rijkzdrotzen wohre uthgifne.
Dertlll swaradhe almogen, att Johan Printz sadhe, han befattar sigh inthet
medh dhet som kommer Hans Excellentz grefwen widh.
4) Hans Wilhelmssons hustru i Toftenäs
stämmer bönderna i Utäng för att deras boskap lämnar den holme som de
skall vara på och tränger in på Toftenäs' mark. Svarandena åläggs att hägna
för sina djur.
Hans Wellamsons hustru uthj Tofftennäs
kom för retten och hadhe stembt dhe böndher j Vthengen j Steenkyrckia sochen
för deras kiör dhe hadhe släpt på een holma, och dee gåår dheraf och
kommer j Tåffta nest optill, och opäter deras engh. Here,ot mötte at swara
dhen bondhe af Vthengh Inge Swensson och sadhe, det är emot deras willia, dy
der ähr inga gierder före. Hwarföre ähr förelagt dem som jorden och
egendomen brukar på dee ställen fäät öfwergåår och giör skadhe, at
upsettia gerder som hegna kan, herom förmähler lagen landzleijebalken 29
capitel, hwem som icke will gierdha, då böthe all dhen skadhe dheraf kommer,
och lijkwähl gierdha.
5)
Per (Olsson) i Evja är stämd av Truls (Larsson) i Sörby men kommer ej till
tings och döms att böta 1 mk.
Pedher uthj Efwia stembt af Trulss uthj Sörby
och fordradhe honom uthj retta. Peder icke mötte, dy böör han bötha till
Kongl. M:t och crohnan uthj stemnefall 1 mark sölff, och möthe till
nestkommande tingh.
6)
Grevens tjänare Johan Larsson kräver taga av lagrättsmannen Anon Bryntesson
i Röra i Stenkyrka sn för samma gård. Anon svarar att han är befriad att
utge taga av förre lagmannen Karl Pommering och har bevis på detta såväl
som bekräftelse av (kammar) fiskalen (Johan Printz) men vägrar att förete
sina handlingar innan han blir laga stämd.
Hans höggrefwelige Excellentz herr
rijkzdrotzens tienare wälachtat Johan Larson, fordradhe för retten
nembdemannen Anondh uthj Röre j Steenkyrckia sochen, och talte honom till för
tagapenningar på grefwens wägnar, af dhen gård Röre han påboor. Och
dherom till bewijss ladhe framb tagebooken, som honom ähr lefwererat at
krefwia tagan effter. Hertil swaradhe förbemälte Anondh Brönteson, han ähr
inthet stembd lagligen att swara j denne saak till detta tingh, och bekendhe
sigh hafwa welbyrdigh Carl Pommereningz domb förrige laghman her öfwer
Bahuus lehn, och förmeente sigh effter ågången lagmansdomb för samma krefd
tagan angåendhe af hans odellzgårdh Röre frilkendh wara. Dherhooss bekendhe
han sigh hafua bref dherpå och waret hooss fiscalen. Och såsom nu her inthet
bewijstes bemälte Anondh Brönteson öfwer wara lagligen stembd till detta
ting at swara mehrbemälte Johan Larson j detta måhl på Hans höggreflige
Excellentz wegnar om denne tagan, hwarföre understodh denne retten bemälte
Anondh Brönteson billigen eij kunna påleggia nogot wijdare at swara j denne
saak, men blefwet opsatt till neste tingh, intill des bemälte Anondh Brönteson
lagligen blifwer inciterat och stembd, då gåås dhem emellan hwadh lagh förmåhr.
7)
Länsmannen Hans Rasmusson stämmer gifte mannen Klas Johansson på Tofta
(under Åkervik, se 660621-5) för lägersmål med två kvinnor) som båda är
bortrymda. Klas, som ej inställt sig för rätten, intygas av lagrätten vara
utfattig. Därutöver har länsmannen stämt Gunilla och Börta i Röd (i
Valla sn?) och Karin Eskilsdotter i Skedet för ett lägersmål vardera, samt
Gunilla i Uteby för tre lägersmål, men ingendera av kvinnorna kommer till
tings.
Länssmannen Hans Rassmusson uthi
Reffzahl hadhe stembt Claass Johansson uthj Toffta för twenne lägersmåhl
uthj hans echtenskaap, huilken icke mötte uthj retta, och han offta tilförendhe
hafwer waret stembdh för denne saak och icke mött. Och witnadhe nembden at
han ähr utharmat och fattigh och hafwer inthet at bötha medh. Item samma
qwinfolk wohre stembde och icke mötte. Lenssmannen sade, dett ena qwinfolket
Gunnela ähr rymbd åth Danmark, den andra Anna widh nampn skulle nu j desse
dagar waret rymbd enehr tinget skulle hållas. Noch stembt Gunnila uthj Rödh
för begångit legerssmåhl medh Erick Hansson uthj Kibenne j Steenkyrckia
sochen, mötte hon icke uthj retta. Item Börta uthj Rödh för lägersmåhl
medh Torbiörn på Brattöö, hon icke heller mötte för retten. Karen
Eskillzdotter j Skeedh uthj Steenkyrckia sochen för begångit lägerssmåhl
medh een echta giffta man Oluff Ifwarsson j Möggennääs, huilken seijes wara
bortrumbdh. Jtem Gunnela j Vdhby för tree lägerssmål, hon ähr ochså
bortrymbdh, detta bekende laghrettzmännerne uthj sanningh wara.
8)
Johan Olsson i Säby stämmer Gök Månsson i Häggvall för att denne med våld
tagit 2 oxar från Johan, som han haft på foder av Göks avlidne fader (lagrättsmannen)
Måns (Andersson) i Häggvall och sedan behållit för skuld om mer än 20 dlr.
Klement (Björnsson) och Rasmus (Andersson) i Häggvall vittnar, att Måns på
dödsbädden erkänt sig vara Johan skyldig 1 rdlr och ej mera. Rätten
uppmanar Johan att förete bättre bevis på sin fordran än en anteckning i
sin almanacka.
Johan Oluffssonn j Säby hadhe för
tingzrätten instembt dhen bondhe Giök Månsson uthj Heggwaldh och hans
modher och hennes drängh Tårkell, för dedh dee togo ett paar oxar af hanss
huuss uthan förloff, och sönderrychte hans döör, och hölt hans hundh. Mötte
samma enkia och hennes sohn Giök och bekende hennes sahlig man hadhe fådt
Johan Olufson samma oxar på fodher, men Johan sadhe Månss war honom öfwer
tiugu dahler skyldigh, och han hadhe kiöpt oxarna, och derom hadhe skrifwit
uthj sin almanack på ett papper, någon annan bewijss hadhe Johan Olufson
inthet till at bewijsa sin fordring medh. Enkian framkalladhe witnen, så
framstodh för retten Clemnet uthi Heggwaldh, huilken witnade och bekendhe at
föreshreffne Måns j Heggwaldh bleff så hefftigt siuk een natt för än han
dödde, då kalladhe han föreshrefne Clemmet och Rassmus j Heggwaldh til sigh
och sadhe till dem: ”Jagh fruchtar iagh döör, och min qwinna ähr inthet
hemma. Jagh är icke mycket bortskyldigh, men Johan Olufson j Säby är iagh
skyldigh för een hatt een rixdahler, och inthet mehra”. Johan Olufson
beskylte wittnen at dhee wohre beswågradt och slächt till salig Måns uthj
Heggwaldh, men wittnen her för retten straxt begerde att få swerria på book,
at dedh war sant som dhee wittnadhe. Blef saaken opsatt till nästa tingh
intill dess bemälte Johan Olufsson förer bettre bewijss till sin gäldzfordringh,
hwar och icke han dedh gither, då ware bemälte enkia medh hennes son Giök
frij för denne Johan Olufsons kraffdh j denne saak effter Norges lagh köpebalken
6 capitel.
9)
Reer Ivarsson i Nordvik kungör att han pantsatt sin hustru Karin
Rasmusdotters odelsjord i Bö i Stenkyrka sn för 21 1/2 rdlr 1 mk till hennes
syster Inger Rasmusdotter och svåger Olof Nilsson.
Reor Iffwarsson hemma uthj
Nohrwijk bekendhe her för tingzrätten, at han hafwer uthsatt hans hustru
Karin Rassmusdotters odellsiordh i Böö j Steenkyrckia sochen för tiugu een
och halff rixdahler een marck, och dherföre jorden j brukeligh pant satt till
hennes syster Jnger Rassmusdåtter och hennes man Olle Nilson.
|