|
ANNO 1666 den 30 nouembris höltes (tingh) medh allmogen af
Tiöhrns prästegieldh. Satt då uthj retten Jörgen Larson sworenskrifwer
uthj herradzdommaren Petter Dragmans stääle, jtem Brynill j Ååseby, Nills
j Olssby, Gregers uthj Röörwijk, Anondh j Röre och Olle Ifwarson j Möggennääss.
öfwerwarandhe befaltningzmannen Swän Andersson.
1) Per Kristoffersson i Bö i Klövedal sn erkänner att han
enligt brev av den 20/12 1665 av Volfgang Sommar i Marstrand lånat 100 rdlr
in specie, vilka penningar levererats till Olof Kristoffersson (i Hjälmvik).
Opläst för tingzrätten ett breff af Pedher
Christoffersson j Böö j Klöfdaahl sochen, uthgifwet j Marstrandh den 20
decembris anno 1665, hwaruthj han bekenner at wara lånt etthundradhe
rijkzdahler in specie af Wulffgangh Sommar borgare och jnwånare uthj
Marstrandh, men Oluf Christoffersson bekomb samma penningar, och war nu föreskreffne
Pedher Christoffersson här för rätten och bekändhe samma breff och
penningarne wara förlöfftingzman före, och war hooss då dhee blefwo lånte.
Ty blef samma breff påskreffwit och confirmerat.
2) Olof Alfsson d.ä. i Stordal pantsätter sin hustru
Ingeborgs (Olsdotter) odelsjord 4 öresbol i Kållekärr till bröderna Markus
och Anders Mattsöner därstädes för 32 rdlr.
För tingzretten framstodh stor Olle Alffsson, hemma j
Stordaahl, och bekände sigh skyldigh at wara Mattis j Kollekierr j
Steenkyrckia sochen 22 rixdaler och skyldigh hanss sohn Marcus 16 rixdaler,
och een annan Mattis son Anders 16 rixdaler, och derföre j pant satte föreskrefne
Olle till föreskrefne Mattis och hans sönner fyra öhresbool iordh
liggiandes j Kollekierr, och dedh är Olless hustrus Ingeborgz odell, j
brukeligh pant.
3) Torkel Torkelsson (i Myggenäs) begär på sin son
Rasmus' vägnar attest på den förlikning som har träffats på föregående
ting (se 660621-8) om bruket av kronogården Apleröd.
Torkell Torkelson på sin sons Rassmus Torkelsons wägnar
kom uthj rätta och begeradhe beskrefwit dhen förlijkning, som skedde på
nestförleden tingh j Röre her på Tiöhrn, emellan hans swärmodher
Jngeborgh (j) Awildrödh och honom, att endoch han hadhe stedt och festedt all
samma fierdingz gårdh Awilderödh af crohnans fougde, vndte han föreskrefne
hans swärmodher helfften bruk medh sigh j hennes lijffztijdh, och at hafwa
hennes son Eskell hooss sigh, men effter henness dödh han då niuta alt
bruket på Awilderödh, som han stedt och fest hafwer.
4) Meddelas kunglig förordning om förtullning av sill, om
dess hantering samt om ordningsregler för befolkningen i fiskelägena.
Opläst Kongl. M:tz breff, uthgifwet anno 1666, om sill som
fångas här under skären och selges innan rijket, at gifwas af tönnan j
toldh fyra öhre, och enär den uthföres åtta öhre silfwermynt. Item
hurudan sillen skall packas, wrakas, och märkas tunnorne, och huruledes dhee
sigh på fiskelägerne förhålla skulle, bemälte bref daterat Stockholm dhen
27 octobris.
5) Kungöres skattelättnader för den som upprättar
saltsjuderi.
Vpläst Kongl. M:t bref sub dato Stockholm dhen 27 octobris
anno 1666 at hoo som will uprätta saltbrennerijwärk, dhen skall wara frij för
båtzmanshållet och tullfrij hwadh dhee införskrifwa till wärket.
6) Allmogen på Tjörn med Margareta Hvitfeldt intygar, att
Hans Rasmusson (i Rävsal) utan klander förvaltat sin tjänst som länsman på
Tjörn i 20 år.
Länssmannen Hans Rassmusson läth upläsa sitt skrifftelige
shotzmåhl af wälborne fru Margreta Hwidtfeldt till Sundzby här på Tiöhrn,
vndher egen handh, på henness egen och hennes bönders wägnar på Tiöhrn,
at hon eller dhee hafwa honom inthedt till nogot ondt at beskylla, uthan all
ähra och gådt. Äfwen sådant skåtzmåhl gaf menige böndher och almoge
honom her af tinget, att han på tiugu åhrs tijdh hafwer tient her på Tiöhrn
för länssman.
7) Truls (Svensson) i Bäckevik i Stenkyrka sn stämmer Erik
(Nilsson) och Harald (Mattsson) i Rönnäng om ett torp som de upptagit på
gemensam utmark. Rätten förordnar om besiktning på platsen. Därutöver
klagar Truls över Erik för att denne stänger av vägen ner till
strandplanen för Truls, som är kronans färjkarl och skall svara för överfärjning
mellan Marstrand och Tjörn. Rätten förbjuder Erik att hindra Truls att sköta
sin färjsyssla.
Trulss j Beckewijken kom j rätta och hadhe stembt Erich och
Haralldh j Rönengen för een huussmanssplatz som dhee hafwa uptaget dher uthj
felless uthmark, honom som på crohnans gårdh åboor, till shadha. Her emot
swaradhe nu Erick j Rönengen, at han hafwer bodt j Rönengen j tijo åhr, och
samme platz war bygt för han kom till gårdhen Rönengen, och begäradhe
denne saak måtte blifwa upsatt till dess besichtelsen skeer på steden och
egendommen, detta här blef bewilliat. Trulss j Bäckewijken j Steenkyrkie
sochen hadhe och stembt Erich j Rönengen för wägen som ligger öfwer hans
mark neder till crohnans gårdh Bekewijk widh strandhen, den wägh förhindradhe
dhee honom j Rönengen: och wältar store stenar j wägen. Förbemelte Truls
framladhe ett breff, af cronans befallningzman Swän Anderson uthgifwet den 11
octobris anno 1665, som förmählte, at bemelte Trulss ähr crohnans
fergemandh, och förbiudes hans grannar sin nähringh at betagde, ty Trulss
skall föra crohnans ährender till Marstrand. Altså ähr han och plichtigh
emot betahlning at föra alle andhre ifrån Tiörn och till bemälte
Marstrandh. Her emot at swara war Erick uthj Rönengen här på tinget, och
uthj förstonne härtill nekadhe, det han icke hindrar honom wägen nedher
till strandhen, eij heller wälter stenar dher på, icke will eller skall han
der uthj göra nogot förhinder, men han förmeente sigh at wara fergemandh
till Marstrandh, och sådant tillförenne waret, men den man Trulss j
Beckewijken, som crohnans fougde hafwer tillsatt fergemann at wara, och ingen
annan på dhen ohrten till Marstrandh, och det så länge han kan och förmår
at föra bådhe crohnans ährender såsom och andre, som för penningar honom
begära will till Marstrandh.
8) Bryngel (Reersson) i Kyrkefjäll inlöser den pant om 100
rdlr i Kolleröds gård, som hans farbror Anders Bryngelsson därstädes den
6/4 1661 pantsatt till Per Kristoffersson i Toröd.
Pedher Christoffersson boendhe uthj Torrödh j Klefwedaahl
sochen kom för tingzrätten och hadhe medh sigh Brynill uthj Kyrckiefiäll
och framblade dhee ett contractzbreff, giort emellan Andhers Brynilson uthj
Kolderödh och föreskrefne Peder Christofferson den 6 aprilis anno 1661,
huaruthj befinnes Anderss war skyldigh Pedher 100 rixdaler, och derföre
Kolderödh j pant satt, och bekienner nu Pedher Christofferson, at denne
Brynill uthj Kyrckiefiell, som ähr Andhers Brynilsons brodherson, och elliest
ähr odellssegandhe uthj Kolderödh, hafwer betalt honom samma 100 rixdaler
och löst Kolderödh till sigh, dherföruthan bekenner länssmannen at Brynill
j detta åhr hafwer betalt honom Kongl. M:t rettigheet för samma gårdh
Kolderödh 16 rixdaler, dy emot dee 100 rixdaler fölger bemälte Andhers
Brynilson sitt odell igen som j pant war, och bemälte Pedher Christofferson
samma pant qwitt at wara.
9) Några tjörnbor stäms för att de en söndag försummat
gudstjänsten för att söka efter vrakgods i skärgården. De åtalade åläggs
att till nästa ting förete laga skäl för att de uteblivit från kyrkan.
Wälachtatt Anders Larsons tienare Johan Olufson hadhe stämbt
Arfwe j Böö, Nilss på Bobergh, jtem Nilss Swenson och Signe uthj Böö uthj
Kleffdaahl sochen, för dhee försummadhe kyrckian och predijkan om söndagen
och rodde j skiähren effter wrak. Detta wittnade Olle och Pedher på Klädezholmen,
hwarpå ett register blef framblagt, som crohnans fougde anammndhe. Dee ähre
alla förelagde at bötha effter Kongl. förordning, som nestförledhen sommar
ähr påbuden, såframpt dhee icke till näste ting bewijsar sin undshylning
lagligen.
10) Länsman Hans Rasmusson stämmer Börje på Evjas mark för
att denne utan tillstånd och grannarna till trängsel bebor ett torp på gården.
Torparen förunnas att bo kvar under vintern, varefter han skall avhysas och
stugan rivas.
Länssmannen Hanss Rassmuson hadhe stembt dhen huussman Börge,
som boor på dhen gårdh Efwias mark förnäär och till trengsell opp till
cronans gårdh Reffzahl, som han klagadhe här för retten och meente, at
samma huussman hafwer ingen tilståndh af dhee böndher på Efwia boendes ähre,
at boo der. Heremot at swara mötte nu för tingzretten bemälte huussmans
hustru Kerstin, och begäradhe at boo dher denne winter. Länssmannen kundhe
nu bewijsa, att dhenne huussman ähr så offta uthsagd, och lijkwähl sitter
han bönderne till trengxell. Föreskrefne huussman blef lof gifwet, at boo
dher till Helligh Korzdagh j wåhr, så skall han flöttia och huuset
nedherkastas, och icke boo böndherne till trengxell emoot lagen köpebalken
23 capitel.
11) Anders Tollesson i Hjälteby åläggs att inom en månad
betala sin skuld om 3 rdlr för malt och säd till länsmannen Hans Rasmusson.
Länssmannen Hans Rassmusson hadhe stämbt Andhers Tålleson
j Hielteby för een tunna och skeppa malt och 1/2 tunna korn, som han hadhe försträcht
Andhers. Her emot mötte Andhers Brynilson (!) och blef dhee förlijkte, at
betala länssmannen sitt korn och malt innan een månadt elter uthwärderas för
3 rixdaler, hwadh mehra kraff dem emellan war låfwade dhee dödh och machteslööss
at wara.
12) Olof Jerpssons (i Starrkärr i Ödsmåls sn) odelsjord 4
öresbol i Kållekärr brukas som pant av Markus och Anders Mattissöner därstädes,
eftersom de betalt Olofs skatteskuld om 24 dlr 23 sk (se 660201-7).
Länssmannen Hans Rassmuson bewijste nu för retten richtigh
rächning medh crohnans befalningzman Swdn Andherson, för huilka Konglige
rettigheeter Olle Jerpson skyldigh war af sitt bruk han hadhe j Kollekierr j
Steenkyrckia sochen in till anno 1665, som han reeste dherifrån, giör
tilsammans 24 daler 23 skilling sölfwermynt, och som föreskrefne Olle
Jerpsson war worden fattigh, och han hafwer någon odellziordh j Kollekierr,
ty hafwer Marcus och Andhers Mattis sönner, j Kollekierr boor, most betala föreshrefne
24 daler 23 skilling till crohnan, och fölger dee förshrefne Olle Jerpson
och hans medhegares odell 4 öhresbool iordh j Kollekierr j pant och bruk
dherföre.
|
