Ting i Hoga i Tegneby socken 24 september 1666

 

ANNO 1666 den 24 septembris höltz laga herradztingh uthj dhen gårdh Hoffwe uthj Täckneby sochen. Satt då uthj tingzrätten Jörgen Larsson sworenskrifware, uthj herradzdommarens Petter Dragmans ställe, jtem Andhers j Smäby, Jönss uthj Torssby, Östen j Staahle, Östen uthj Herlöcke, Andhers j Giögesäther laghrättzmän dher sammastädes, öfwerwarandhe crohnans fougde Swän Andherssonn, medh flere aff menige almoge.

 

 

 

 

1) Isak Jonsson på Skaftö framvisar kung Kristian IV:s brev av år 1641, att Dragsmarks klosters ö Lindholmen som vid lågvatten är landfast med Skaftön, skall brukas under Skaftö gård . Sedan ön donerats till Rutger von Ascheberg har denne år 1665 arrenderat ut den till en annan man, vilket Isak menar vara olagligt . Käranden påminner också om, att om han mister höskörden från Lindholmen bliver skattesatsen för Skaftö gård för hög. Tingsrätten meddelar käranden begärd attest över sina besvär ( se 661203-21).

 

Praesenterade sigh för rätten Isaak Jonsson af Skafftöö uthj Morlandh sochen här på bemälte Oroust boendhes och beklagadhe sigh, hurusåsom deraf uthaff vhrminnes tijdh hafwer waret brukt een lijten engholma, som kallass Lindholmen, till hanss åboendhe gårdh Skafftöö, som skylder åhrligen till Kongl. M:t och crohnan eller Dragxmark klåster een half rixdahler, dherpå ähr af sahligh höglofl. konungh Christian den fierdhe, då detta landh war vndher crohnan Danmarck anno 1641 nådigst gifwet och meddeelt medh sitt öpne breff, att föreskreffne Lindholma altijdh skulle ligga och brukas till föreskreffne gårdh Skafftöö, huilket Kongligit bref bemälte Isaak Jonson jn originalj för oss nu j tingzrätten frambwijste, så och bewijste, sampt uthj sanningh witterligit ähr, at samma lilla Lindholma ähr så landhfast till Skafftöö uthj Oroust fögderij, at när watnet der uthj saltsiöön dagligen faller uth, då ähr grunden baar om sommaren emellan samma holma och Skafftöö landh och egendomb. Yttermehra bewijste Isaak Jonsonn nu här för tingzrätten medh quittantz af Jakop Nöhringh, som war befallningzman här uthj Oroust fögderij anno 1659, dhå detta landh komb undher kronan Swerige, at hafwa lefwererat honom rättigheet een halff rixdahler för föreskrefne holma, och sädan åhr ifrån åhr betalt een halfwe rixdahler till cronans befallningzman här på bemälte Oroust, för samma lille holma uthj jordbookzrättigheet intill åhr 1661. Då ähr han föreshrefne Isaak Jonsson tilsagt af wälborne herre, herr generalmaijor Rutger von Ashenbergh, at honom samma hålma war medh annat cronegodz her j Bahuuss lähn och Wijken donerat, så gaf han honom rättigheet af samma holma, som han bemälte Isaak Jonsson nu her för rätten bewijste medh richtige vndhershreffne quittantzier, jntill nu åhr förledet 1666, hafwer herr Ashenbergh låtet samma holma ganska ifråntaga föreshrefne Isaak Joonson och ifrån hanss gårdh Skafftöö, emot bemälte Kongl. breff av konungh Christian den fierdhe uthgifwet. Och hafwer herr Ashenbergh widh sin fougdhe tillstådt een annan man att boo och bruka föreskrefne hållma, honom bemälte Isaak Jonson till trengxell och skadhe på sin gårdh Skafftöö, at han mister samma holmas jnafladhe höö, och lijkwähl må gifwa full eller heel skatt uthj alle uthlagor till Kongl. M:t och hanss greflige nåde Sweriges rijkes drotzet herr Pedher Brahe, som detta landh uthj förläningh ähr. Härom war Isaak Jonson ett tingzwittne begerandhes, dedh honom och undher förseglingh blef meddeelt.

 

 

 

 

2) Kungöres attest av den 13/8 1666, att Markus Andersson upptagit ett halvt ödehemman i Tegneby socken (sannolikt avses 1/2 kronohemman i Rom) och försett det med laga åbyggnader.

 

Bleff läst ett breff, dedh war uthgifwet den 13 augustj 1666 af twänne män uthgifwet, hwaruthj bekänness at hafwa bessichtigadt een halfgårdh uthj Tegneby sochen, hwar som Marcus Andherssonn af ödhe dhen hafwer uptaget, och på 3 åhrs tijdh bebygt medh stugu, ladhe, lofwe och fäähuuss, förswahrligen som aabodh böör att wara på samma cronegårdh.

 

Folke Almegius