|
ANNO 1664 dendh 10 junij holtties
allmindeligh thingh paa Tiörnn i dendh gaar Melbye, offuerwerende cronnens
beffallingsmandh welagtte Suendh Andersön, lensmanden och meninge allmuffue.
Saadhe da i rettenn Jörgen Laursön sorenshriffuer i fuldhmagtt paa
herriesdommer wellforstandig mand Petter Dragmandhtz wiegne, sambtt
laugrettiesmendennee.
1)
Kyrkoherden Henrik (Jörgensson) på Hisingen med sin hustru Boel Persdotter (Måneskiöld)
har den 24/4 1664 för 800 rdlr pantsatt deras sätesgård Åkervik i
Stenkyrka sn till Per Krabbe och dennes hustru Kerstin Due.
Bleff leest jtt breff aff her Hendrich
paa Hiesingh och hanns hustrue welbyrdig Boell Pedhersdatter, att dee haffuer
pandtsatt derris saedegaardh Ageruigh i Stienkierhe sougen der paa Tiörn till
welbyrdig Peder Krabbe till Ollsness och hanns frue, frue Kierstj Duee, for
800 rixdaler, samme breff datteritt denndh 24 aprillj 1664, och formelder dett
att staae w-löest i 30 aar. Fandties skreffuen wnder samme breff, att naar
forshreffne otte hundre rixdaler er betaldt, da maae welbyrdig Peder Krabbee
och hanns fru, fru Kiersten Duee, att nyde samme gaardh Agerwig till
euindelligh eigendomb, forshreffne breff wnder her Hendrichies och hustruies
welbyrdig Boeldh Pedersdaatters egien hender och zignetter.
2)
Anders Börjesson i Kil i Valla sn har med sina bröder Torbjörn och Reer ärvt
gården Berga i samma sn. Torbjörn har den 20/4 1653 utlöst sina yngre bröder
ur gården och för detta ändamål lånat 53 rdlr av Jöns Ingesson. Denne är
nu gift med Torbjörns änka och bor på gården. Anders Börjesson kräver
att få inlösa odelsjorden i Berga eftersom både Jöns Ingesson och hans
hustru Anna är ”giftingsfolk” till gården och Torbjörns son Olof är för
ung och fattig för att betala gårdens skuld. Eftersom Jöns Ingesson är på
fiske ”i västersjön” uppskjuts målet till nästa ting.
Anders Börgessön i Kiell i Walde sougen
komb i rette och haffde steffnedt Jenns Ingessönn i Bierg i forshreffne
sougen for odell handh kiendties j samme gaardh och berettedt, att dee war
thrj brödre, Thorbiörnn, Reor och denne Anders, och jordenn denndh halffue
gaardh Bierg att werree 16 örboll jordh. Herimoedh at suare mötte
forshreffne Jenns Ingessönns hustru Anna och giordhe hindies manns
wndshyldningh, att hand er i westersöen att fieshe, och haffde hundh nu medh
sigh hindies sönn Ollee, som hund haffde medh hindies förrige manndh Thorbiörnn,
handh war brodher till denne manndh Annders, som nu steffuer, och drengenn war
nu weedh 17 aar gammell. Och haffde hund breff som bleff i rette lagtt,
wdsteedh 1653 denndh 20 aprillj, som formeldtee, att hindles förige manndh
Thorbiörnn haffde kiöbtt denne hanns broder Andersiess odellsjordh aff
honnom, som ligier j Biergh i Waldhe sougenn, dereffter dödhe forshreffne
Thorbiörnn, och hund fich Jens Ingesönn jgieen thiell aegttee. Forshreffne
Anders, som nu steffner i sagenn, mendtte att kundhee beuise hans broder
Thorbiörnn lanndte penge aff forshreffne Jens Ingesön och kiöbtte hanns och
deris broders Reorss och sösteries jiordh i Biergh, och forshreffne Jenns
haffuer jordhen i pandt, och forshreffne Tiorbiörnn fich enn hastigh döedh,
och straax effter tuog Jenns Ingesön Tiorbiörns konne Anne, som nu stoedh
her for retten, tiell egtte, och dee erre fremmiet folch till den gaardh och
odell i Biergh, och denne drengh hund lieder fremb, er wngh och formar jche at
lösee jordenn sig till brugx. Saa formeendte forshreffne Anders, att hand
modh sin brodhersönn wille jndlöesse jorden fra forshreffne Jenns Ingesönn
och hanns hustrue, som dertill ehre fremmit, och som bor der medh forshreffne
drengh, och begierett domb. Men efftersom forshreffne Jenns Ingesönn ehr nu i
laullighe forfaldh j söenn om sin födhe att fieshee, er denne sagh opsett
till nestee tingh. Beneffnedhe Jenns Jngesöns pandtebreff paa samme
forshreffne jordh bleff leest och bleff offuerriegnett dett hanndh paa
attshiellighe thiedher der paa haffuer forstrahtt, till 53 riexdaller.
3)
Björn (Olsson) i Myggenäs stämmer sin svåger Jöns skräddare för skuld
om 8 rdlr, men denne kommer ej till tings.
Biörnn j Mögenes j rette stoedh och
haffde steffnedh sin souger Jens skredher for otte rixdaler, forshreffne Jenns
waar shyldigh. Handh war och steffnett forledenn thienng och jche da, eij
heller i dagh mötte, thj bör hanndh böedhe 1 march sölff i steffnefaldh.
4)
Erik Hansson i Kebene vittnar, att hans avlidne fader Hans (Eriksson) i Kebene
varit gift tre gånger och efterlämnat tre kullar barn. Först har han varit
gift i 4 års tid med Kerstin Alfsdotter, som efterlämnat döttrarna Kerstin
och Anna. Därefter har Hans gift sig med Malin Kristensdotter, som har fött
sonen Erik (som nu är kärande), samt dottern Maret, som dött utan
livsarvingar. Sedan har Hans avlat flera barn med sin tredje hustru Börta
Andersdotter, som nu är hans änka. Erik hävdar, att hans fader medan han
var gift med Eriks moder, inlöst sin bortpantade odelsjord i Kebene och Västra
Röd, den senare gården i Valla sn. I Västra Röd har Erik med sin syster
Maret ärvt 6 öresbol efter sin moder. Denna jord kräver Erik kompensation för
i Kebene gård, eftersom hans fader i sitt tredje äktenskap åter bortpantat
Västra Röd och använt dessa penningar till sin tredje hustrus och deras
barns underhåll. Erik åläggs att till nästa ting bevisa, hur mycket jord
som hans fader inlöst under sitt äktenskap med Eriks moder.
J rette komb Erich Hansönn, föedh i
Kiebenne i Stienkierhe sougen, och stiffmodher Börtta Andersdatter, och
hindhe thielltalliett for odellsiordh i Kiebenne, hannom effter hanns modher
tiellfaldhen. Och opriegnett dee, att derris sallig fadher heedhe Hanns, war
odelsrettigheed till dendh gaardh Kiebenne 24 örsboll jordh och i Westerödt
i Walle sougen 12 örsbolliordh, huilche jordher Hanses foraeldhre haffde
wdsatt, saa bleff Hanns giefft till Kierstj Aullffsdatter och aufflett Kierstj
och Anna. Opstoedh enn aff forshreffne döttre nu for rettenn och wielle
sigghe, hindies fadher löste nogen iordh medh samme hindies moeder, dett
bleff jche beuist, thj dee leffuett jchon 4 aar sammell. Forshreffne Hanns war
giefft till Mallj Christensdaatter och aufflett Erich och Maartte, hun döde.
Forchreffne Erich stoedh nu for rettenn paa sin eigen och sösters wignne och
sagde, att hans fader jndlöeste jordh i Kiebenne 23 örsboll iordh och 12 örboll
i Westerödh, da hans hustru Mallj leffuitt, derwdj formeendte hanndh heltten
att arffue medh sin söster. Hertiell suariett forshreffne hanns stieffmoder,
att hindies mandh denne Erichs fadher, solldhe 12 örboll iordh i Westerrödh
och Erich war hoes dett. Suariett Erich, hanns fadher sollde jordhenn och
brugtte pengenne thill sin och denne hanns stiffmodher och böerns nytte, och
hund er hanns tredje gieffte, och handh medh henndhe haffuer oppeborritt
mannge penge paa Kiebennee, och hundh nogiett effter hanns dödh. Thj
forshreffne Erick formendte, hanns fadher solldhe dee 12 örsboll iordh i
Westerödh, som handh jndhlöeste udj Erichies moders liffstidh, och solde
denn jgienn j hanns sieste konnies tiedh, helttenn samme iordh war hannom och
hans söster tiell arff faldenn, och dee formendte att fölgee sex örboll
iordh frij i Kiebenne jgienn, och samme Kiebenne bleff och jndhlöest j Erichs
moders lieffstiedh, och nu i dennee sieste konnies tiedh och effter hanns dödh
wdsatt jgien, och meendte sigh helttenn der att tillkommee i arff forwdenn
forshreffne 6 örisboll iordh i forshreffne Westerödh, saa dersom dett shall
beuisies, eigiett iche Hanns der handh dödhe mierre endh 5 1/2 örboll iordh
j Kiebenne wden dett handh arffuede effter sin datter Maarette, 4 1/2 örboll
iordh, och dett enne örboll handh löste j Kiebenne medh dendh sieste hustru,
er till sammell Hansies iordh 19 örsbolliordh. Hustruen haffde jtt breff
wnder nogen boemercher, att i miedlir tiedh 1641 och 1642 och der hindies
mandh leffuedt, wdlagtte hund medh hannom penge till dendh odells kiendelse
till Kiebenne nogen pennge for jtt par oxer och sex daler. Aldt saadandt och
forshreffne sagh eer opsatt till beuis thiell neste thienngh, och daa Erich
beulse, huor megenn jordh hanns fadher jndlöesste menns Erichies modher
leffuadhe.
5)
Lagrättsmannen Anond (Bryntesson) i Röra i Stenkyrka sn stäms för
resterande skatt för hans gård Röd (postgård) i Långelanda sn för år
1661, då gården varit utarrenderad till Konrad (Olsson från Burås), vilken
ej betalt sitt arrende. Tingsrätten menar, att eftersom Anond (Bryntesson)
satt i lagrätten vid rannsakningen över Konrad (se 630409-1) utan att påtala
denna sin fordran som då kunnat uttaxeras i Konrads bo, är Anond genom sin försumlighet
själv skyldig att betala.
Annon j Rörra i Stiennkierhe sougen war
steffnett aff hans hiöijgreffuellige naadies her Peder Braies fougietts
tienner Johann, som opberger jordebogx rettighedh her paa Ourost och Tiörnn,
for femb daler 18 1/2 örre j jordebogxrettighedh aff forshreffne Anons gaardh
Rörre i Langelandh sougen paa Ouroest hannom resterer paa dett aar 1661. Thj
Annon haffde satt dendh Conrott der paa gaaren, och samme Conrott war forligtt
medh hannom att giffue hannom 4 rixdaler for foderitt och gröen paa samme
gaardh och jordebogxrettigheedh bleff staaende w-betalldt. Herimodh mötte att
suarre forshreffne Annon och kundhe handh jche nehtte, handh (nou?) war hoes
der Conrott bleff fangenn och dömbtt för anden hanns forsellsse, da bleff
thaldt om gaaren Rödtz rettighedhidtz reest och kundhe hannd da well iortt
regenshab medh greffuens fougiett, och huadh da kundhe werre till reest paa
gaardtzens rettighedh 1661, kundhe da Konrott eller hanns boee betallee. Menn
Anonn forsömmett dett och haffuer offte louett att betalle dett, det hanndh
endh och böer eller dett som anden Kongellige rettigheedh wdpandtiess.
6)
Befallningsmannen har besiktigat kronoholmen Lilla Brattön i Valla sn, som
kronans fogdar av tradition haft som hästhage. Simon (Olsson) i Habborsby och
Torkel (Torkelsson) i Myggenäs vittnar att holmen ej tål högre skatt än
1/2 pund smör årligen.
Beffallingsmanden Suendh Andersön
haffuer ladett besee en liden öe, liger her optill Thiörns prestegieldh
wnder Ouroest fougderj, kaldies lielle Brattöe, och findies att der jngen
agerjordh, men der bor en fattig bachesidder, der ehr och jngen engejordh wden
iblandt nogenn hasselle busher paa samme hollme, der er nogiett gress biedhe,
som cronnens fougder her paa Ouroest effter huerandre haffuer hafft derris
heester eller foller paa och kundhe jche födhe trj eller fierre foller
sommeren offuer. Men naar törch aar waar, moette dee afftagies om midssommer.
Saaledies wandt nu Thorchell i Mögeness och Simen j Haborsbye boende oh föedh
her paa Tiörn, dem salledies j sandhedh widende, och om dett shulle
skattlegies, kanndh der jche taallies att giffuis miere, enn itt halff pundh
smör till Kongl. M:t aarlligen, tj dett ehr cronnens hollme eller öee.
7)
Befallningsmannen frågar lagrätten och allmogen, om någon minns att gården
Västra Röd i Valla sn ägts eller sålts av adelsmän. Lagrätten svarar,
att gården är sämjegods och har ägts av ”knabefolk” i gammal tid, men
ingen nu levande kan minnas, att gården ägts av adelsfolk innan Margareta
Hvitfeldt köpt den.
Beffallingsmanden Suendh
Andhersön tillspurdhe allmuen om denndh gaardh Westrött i Walle sougen her
paa Tiörn, om der mindies nogenn, att samme gaardh war aff frij adelsfolch
besiddiett eller solldtt. Dertill noglle suaritt och oes laugrettiesmendh well
witterligt ehr, att samme gaardh ehr aff semiegoedtz och haffuer werrit knabbe
folch aff adell j gammell thiedh som dett eigiett och bestoodh, men jngen
mindies som nu leffuer, dett ehr eigiett aff adelsfolch for welbyrdig frue
Margrette Huidfe(l)dt haffuer kiöbtt dett och begieritt dett liger j sangnett
medh hindies saedegaardh Sundtzbye. Herom begieritt beffallingsmanden thingswindhe.
|
