ANNO 1664 denndh 6 junj holties thing paa
Ouroest j dendh gaardh Hellisbiergh, offuerwerrendhe cronnens beffallingsmandh,
laugrettedh och meninge allmuee.
1)
Erik Kjellssons i Gåre i Torps sn hustru Tora Persdotter säljer sin
odelsjord 2 öresbol och 2 penningbol i Åker i Myckleby sn till sin där
boende broder Anon Persson för 43 dlr.
I rette kom Thora Pedersdatter, som er
Erich Kiellsons hustru j Gaarre j Thorp sougen, och hindies broedher Anon
Pedersön boende j Ager j Mögllebye sougen, och soldhe forskreffne Torre
Pedersdaatter till forskreffne hindies broder 2 örboll 2 pengeboll iordh
hindies odell ligendhe j forskreffne gaardh Ager i Mögllebye sougen, och
kiendties sigh och sin hoesbondh Erich Kielsön nöijagtigen werre betaldt
medh 43 daler. Och haffuer forskreffne Erich Kieldsön paa forledenn tingh
sielff werritt begieriett dette kiöb moette stadhfestis, huorforre
forskreffne jordh 2 örboll 2 pengisboll iordh maa fölge Anon Pedersön till
eiegendomb.
2)
Kerstin Torsdotter (enl. 641215-16 Kerstin Lassesdotter) i Mollösund stämmer
pigan Anna Persdotter därstädes, som ej infinner sig vid tinget.
Kierstj Torsdatter i Maallesundh komb i
rette och haffde steffnedt en pigge j forskreffne Moellesundh, heder Anne
Pedersdaatter, som beuistis waar louglig steffnedt, och hundh jche mötte,
hundh bör bödhe j march sölff i steffnefaldh.
3)
Befallningsmannen stämmer Anders (Torsson) i Assmunderöd för osant
intygande. När den förstnämnde kungjort för Anders, att Assmunderöds gård
anslagits till boställe åt häradsskrivaren, har bonden svarat att han utöver
ordinarie skatt tvingats betala sådan restskatt, som befallningsmannen ej
haft rätt att uppbära (se 620925-1). Denne visar sina fullmakter från 1659
och 1660, då han ålagts att indriva all resterande skatt från den danska
administrationen. Efter Anders' avbön förlåter befallningsmannen honom.
Cronnens beffallingsmanndh welagte Suend
Andersön haffde steffnedt och i rette fordriett Anders (i) Asmunderödh i
Torp sougen, och hannom thilltalliett effter en sloettens steffningh for handh
kortt forledenn Suendh Andersön waar j Assmunderödh medh hierridtzskriweren
Suendh Hanssön, och tillsagde Anders jche att bruge dendh gaardh Assmunderödh,
efftersom denndh er herridtzskriffueren wdlagtt till setter och brugh. Daa
suariett Anders (i) Assmunderödh jblandt andre w-nöttige ordh, som hanndh
haffuer och beskyldte Suendh Andersön, att hanndh haffuer opeboritt
w-rettferdhige penghe aff hannom Anders, som war gammell jordeboox restandh,
som cronnen Dannemarch tillkomb, och formendte beffallingsmandhen saadandt
jndtet weedhkomb, ty heller derom hafft nogenn beffallingh. Dett kundhe nu
Suendh Andersön beuise dett her for retten wille widde i sandheedh om
paakreffdes, att hördhe samme ordh aff Anders (i) Asmunderödh. Herimoedh mötte
nu forskreffne Anders (i) Assmunderödh och nehtet att hanndh jche sagde att
Suendh Andersön haffuer opeborritt nogen w-rettferdig penge, men handh sagde
”Jegh haffuer betaldt baadhe denndh gamlle och nyee shatt” och mendte att
beholde sin gaardh. Der wooro jngen flerre windiesbör wdenn Anders ( i )
Asmunderödtz konnee och hans söstersön, dee erre Anders saa ner i slehtt ,
thj bleff derries windisbör iche optagen. Beffallingsmanden beuiste medh
gennerall her Harrell Stagies breff , datteitt den 13 augustij 1659 (enl.
620925-1 år 1658) , salig Jacob Nijringh som da waar fougiett her paa Ouroest
tillskreffuen formeltte att huis gammell restandtz och rettigheedh som stoedh
hoes böndernee paa landett skulle opkreffuis och holdies cronnen till raadhe
w-forröchtte till widerre beffallingh. Dernest frembwiste Suendh Andersön
jtt andiett gennerall Stakies breff, datteritt Bahuus denndh 22 septembris
1660, formeldende och referrendis jn paa denndh förrighe beffallingh, att
denn rest aff saadandh restanndt skulle opfordries och leffueries i cronnens
renterj. Suendh Andersön bekiendte att handh haffuer oppeborritt aff Anders
Asmunderödh 22 daler 2 march hanndh waar skyldigh paa saadandh gammell reest
hanns gaars rettigheedh, dem haffuer handh cronnen till regienskab förtt, som
hanndh beuiste medh sin wnderskreffne reigning aff landsens bogholler paa
Bahuus denndh 30 octobris 1660, dett medh mierre aff saadanndh restandtz paa
Ouroest war opeborritt, belöb sigh thill 85 daler 16 örre. Och spurdee nu
Suendh Andersön allmuen her paa tingiett, att dersom nogenn haffdee hannom
nogiett att beskylde endten for forskreffne gammll restandtz eller anden
rettigheedh dee haffuer opeboriett, dee dett wielde wdsige. Suaritt allmuen,
jngen beskylder hannom nogiett endten i denne eller andre maader andett end
som aerre och goett. Forshreffne Anders (i) Assmunderöedh baedh Suendh Andersön
att handh wilde forladhe hannom at handh j hastigheedh fortalde sig i moedh
hannom, Andersies hustru baedh och for sin manndh, sambtt hanns souger och
allmuen, som nu thillsteedhe waar, affbadh denne sagh hoes beffallingsmannden.
Forskreffne Anders (i) Assmunderödh forplichtedt sig aldrig mirre medh
saadanndh ordh lade sig befinde eller lijdee, saa frembtt denne sagh shall
jche staa hannom aaben och aldri bedhe for sigh. Derpaa forloedh
beffallingsmanden hannom denne gangh denne sagh.
4)
Häradsskrivaren Sven Hansson företer brev av 25/2 1664, då landshövdingen
Harald Stake anvisat honom gården Assmunderöd till boställe. Trots att
detta brev upplästs för Anders Torsson i Assmunderöd vägrar denne att vika
gården och har innevarande vår både plöjt och sått. Tingsrätten finner
att Anders olagligen brukar kronans gård Assmunderöd och dessutom ej
förmår vidmakthålla dess
byggnader. Därför döms han årets skörd förlustig och åläggs att
avflytta omedelbart.
Bleff leest jtt breff aff worris hiöije
öffrigheedh genneral Stage gouuernevr och landtzhöffdingh, wdgiffuen aff
Bahuus den 25 februarij 1664, formeldte, att cronnens beffallingsmandh Suendh
Andersön shulle ladhe herriedtzshriffueren Suend Hanssen jnrömmies den
cronnegaardh Asmunderöedh till brugs att nyde paa sin thienistee. Suendh
Hanssen herredtzshriwern her paa Ouroest och Tiörnn haffde her i rette
steffnedt Anders i Asmunderöedh i Thorp sougen och i rette lagdee worris höije
öffrigheedh gouuernevr och landtzhöffdingh her Harrell Stagies breff, som er
beffallingsmanden Suendh Andersön thill shreffuen, lydende ordh fra ordh
saaledies: ”Welagte Suendh Andersön. Emedan som dett Kongelige
cammercolleqium haffuer thillstaaitt och beuilgiett att herridtzskriffuerene
her j leneett maa jnrömmies och forwndies huer dierre jtt cronnehemmann saa
beliegligt, att dee paa dee samme huer i siett fougderj boe kundhe och nydee
paa lönns affriegning, aldtsaa effter adh herriesskriffueren wellforstandig
Suendh Andersön (!) ydmygeligen andholder om en cronnegaardh der paa Ouroest
j Thorp sougen belegen, Asmunderödh beneffnedt, paa dettee settedt att
bliffue jnrömmitt, dj beffallies eder hermedh, dett j hannom samme gaardh
opdrager och wederkiendies, latter saa hanndh i retten tiedh maa kundhe faa
dendh tillthredee, sielff att bruge och besitta, och att nyde dee rentter som
cronnen deraff thiellfallde paa sin herridtzskriffuers lön och affriegning.
Detta I effterkomma. Gudh beffalliett aff Bahuus dendh 25 februarij 1664.
Harall Stakee”. Huilchen beffalling beffallingsmanden Suendh Andersön
haffuer ladiet forkynde for Anders (i) Asmunderödh och handh sig dereffter
retta will. Saa haffuer nu welforstandig herriedtzskriffuer Suendh Hanssen
forskreffne Anders (i) Assmunderödh derfor her j retten jndsteffnedt.
Herimoedh at suarre war och nu tillstede forskreffne Anders Torsön (i)
Asmunderödh. Daa fremblagde forskreffne Suendh Hanssen siett skrifftlige
forsett och till hannom forskreffne Anders Thorsön i störste mening
formeldende. Effter att hanns exellendtz rigsraadh gennerall gouuernevr hiöijedell
och welbyrdig herre her Harall Stagge haffuer formedelst dett kongelige
cammercollegie ressolution opdragiett forskreffne Suendh Hannssön denndh
cronnegaardh Assmunderöedh i Thorp sougen paa sin thieniste att nyde, bruge
och besidde, huilchen beffaling er forkyndt for forskreffne Anders (i)
Asmunderödh forgangen winttere, och hanndh jche dendh haffuer wiellitt lydee
eller sig effterrettee, menns plöijiett och saaett forskreffne gaardh
Assmunderödh och medh thruen och moedstandt affwergiett hannom forskreffne
Suendh Hansen och hanns plougfolch fra samme gaardh och brugh som öffrigheden
hannom j forshreffne maade haffuer beuilgiett, jgienspigiett dörrene for
Suendh Hannssen, saa hanndh jche haffuer kundiett faa husserom thiell siett
korn, som hanndh haffuer ladiett diedhförre. Menns moeste dett anderstedtz
needhsiettia. Och beklagiett benneffnedhe herriedtzskriffuer Suendh Hannssun
sig, att hannom formeelst forskreffne Anders (i) Assmunderödtz dristigheedh
till stor shaade i dette aar, jche att faae nogen brugh eller werelsee, som öffrighedenn
doegh har beffalliett. Huilchett handh formendte och sig höijeligen
besuergiett och att forskreffne Anders Torsön honnom beligen buerdhe att
staae till rette effter lagh och lagha stadgar som Kongl. M:t forbundtz
bryttere till lönn motte affstraffatt, anndre thiell exempell. Herimoedh
suariett Annders (i) Assmunderöedh och bekiendte, att hannom bleff adwarritt
aff beffallingsmanden Suendh Anderssön, att herridtzshriffueren Suendh Hannssön
skulle haffue hanns gaardh och generall Staggies breff derpaa er leest for
hannom fiortten dage for sieniste paaske, som formeldte att
herridtzskriffueren shullee haffue hans gaardh Assmunderödtz. Saadanndt
w-agtedh haffuer hanndh Anders Torsön thagiett sig samme gaardh till brugh
och sagde nu, att dersom Suendh Hannsön haffuer bedre beskenne paa gaaren end
hanndh, kundhe hanndh denndh nu frembwisse. Men forskreffne herriedtzskriffuer
Suendh Hannssön begierriett domb. Tij bleff wdj denne sagh saaledies dömbt
och affsagtt, att effterdj her beuisties, Anders er jche sielff goedh for att
brugee och holde denne cronnegaardh Assmunderödt weed ligge medh heffdt och
bygningh, som sigh bör och louen byder, wden denndh allerredee nederraadnitt
och forderuitt, och ladit anndre folch saae och aulle hoes sigh, och handh nu
bekiender hanndh bleff adwarritt forgangen aar for juull, att
herridtzskriffueren skulle faae gaaren Assmunderöedh till brugh och
bessiddellsse. Och dereffter ehr hannom vorris höije öffrigheedtz gennerall
gouuernevrs breff och beffallingh forreleest j forgangen faaste för paaskee,
och handh alliguell haar brugt och saaitt gaaren Assmunderödh, saa haffuer
hahndh dermeedh saaiett w-tagen och w-hiemliett jordh och bör denndh strax at
wigge. Och Suendh Hannssön, som jordrotten paa Hanns M:ts wignee nu agtis at
werre, att tage den auell, korn och grödhe paa Assmunderödh j dette aar
woxer, och Anders att lösse sitt boe fra hannem, som louen j
landtzlieijbalchens 10 capittell formelder, och jche sigh mierre medt
forskreffne gaardh Assmunderödh att beffatte, wnder straff som laugh och
reett formaar.
5)
Befallningsmannen stämmer Jöns Bildt till Kåröd om hans åtkomst till följande
gårdar:
KROGANE:
Jöns Bildt bevisar med köpebrev 11/2 1650, att Anders Tollesson då sålt 4
öresbol och 8 penningbol jord i Krogane till Daniel Bildt. Vidare har denne köpt
2 öresbol och 4 penningbol jord i samma gård av Per Henriksson i Lunna med
hans hustrus och barns samtycke. Genom arv har därmed Jöns Bildt erhållit 7
öresbol i Krogane. Kronan äger 4 öresbol i samma gård.
ALLMAG:
Befallningsmannen visar brev av år 1651, då 2 öresbol och 4 penningbol sålts
av bönder till adeln. Jöns Bildt visar brev utfärdat 1628, då Daniel Bildt
genom jordebyte med jungfru Mette Bildt erhållit två gårdar Allmag.
ÅKER
(nr 2) i Myckleby sn: Denna gård har 1638 pantsatts av (lagrättsmannen)
Kristoffer Reerssons i Hjälmvik änka (Helga Olsdotter) för 300 dlr till
Anders Olsson i Söbben, vilken för 18 år sedan överdragit samma pant till
Daniel Bildt. För denna gård begär Jöns Bildt att njuta de insocknes rättigheter,
som den bohuslänska adeln år 1663 beviljats.
NORDVIK:
Dessa två gårdar, som Jöns Bildt försvarar som gammalt frälsegods, har
pantsatts av Daniel Bildt och hans kusin Anna Bildt till Sven Eskilsson i
Svanvik. Denna pant har Daniel Bildt återinlöst den 18/6 1638. Vidare påpekas,
att Nordviks gårdar är alltför små för att skatta såsom två hela
hemman.
ÖSTRA
RÖRA i Långelanda sn: Jöns Bildt bevisar, att halva gården den 5/10 1642 köpts
av Amborg Torgersdotter i Röra. Den andra hälften av gården har vid samma
tid köpts av Simon (Andersson) i Mulltorp och Sven Håkansson i Röra. Jöns
Bildt anmodas att framvisa brev på detta senare köp.
Beffallingsmannden welagte Suendh Anderssön
medh Bahuuss steffningh welbyrdig Jenns Bieldt till Caarött for nogle hans
gaarre och goedtz, hans attkombst att frembwisse paa huis som pretenderis, som
derom aff bogholleren paa Bahuus er skrifftlig wdskichiett och beffallitt att
forklaries shall. Först for den gaard Krogenne som forsuaries for wggedagx
tienier wnder seddegaren Korödh, formeldies allenne werre kiöbtt firre örboll
jordh och 8 pengsboll iordh aff bönder 1650, derudj eieger och cronnen firre
örboll, moeste giöries reedhe for huemb som eieger dett öffrigee. Herimoedh
suariett welbyrdig Jenns Bieltties fuldmechtige fougiett Anders Simmenssönn
och frembwistee jtt wellforsigligt breff aff welbyrdig Danniell Bieldt och
Anders Tollesön, som giortt war denndh 11 februarij 1650, lydennde paa fierre
örboll och 8 pengsboll iordh ligende i forskreffne gaardh Krogenne i Mögllebye
sogen deer soldt welbyrdig Danniell Bieldt till Maarlandh gaardh, samme breff
wnder fiere menns hennder och sigell wndershreuenn. Dernest j rette lagdies
welbeneffnedhe Jens Bieldtiess fuldhmegtig jtt anndiett breff, huorudj Peder
Hendrichsönn j Lundhe i Mögllebye sougen kiendties att haffue soldt medh
hanss hustrus och biörns sambtöche tou örboll och firre pengsboll jord
ligennde i Krogenne i Mögllebye sougen till welbyrdig fru Dortte Bielche till
Maarland gard. Samme gaardh er welbyrdig Jens Bieldt j arff faldenn blandt
andiett goedtz effter hanns faeder tillfaldenn siuff örboll tillsammell medh
bögxell, som hans shiffte loedh och jorrebog formelder, och cronnen eiger
firre örboll i samme Krogenne, huorpaa och cronnen er aarlig bögxsell raadig
och er samme gaardh till sammell elluffue örboll och jche nu beuisties mierre
jordh i samme gaardh Krogenne att werre. Wdj denndh shattegaardh Allmag
findies allemiste effter breffs jndholdh tou örboll firre pengsboll att werre
kiöbtt aff bönder 1651, der moest forklarris huemb der er, dett annditt
raadigh i gaarenn. Herimoedt till oplysningh loedh welbyrdig Jens Bieldt nu i
rette leege jtt mageeshifftebreff j mellom Norgies riggies cansseller
welbyrdig Jenns Bielche paa welbyrdig Danniell Bieltties wiegne och welbyrdig
jumfru Mette Bieldt till Lundestadh, wedsteedh 1628, formeldennde welbyrdig
Danniell Bieldt haffuer bekommiett dee tuende gaarre Almag i Mögllebye sougen
j mageskiffte for gaarre handh hindhee j Agerhuus lenn jgiengaff. Den gaardh
Ager j Möchllebye sougen er pandtssatt aff enn bundhe 1638 och forsuaris för
wggedagxtienner till Koröedh, dett for pandties giörris disputterligt.Sedan
åerkom frsd Hertill suariett aff welbyrdig Jenns Bieldt i hanns skrifftelige
forsett, att samme gaardh Ager har fölgtt hans seedegaardh i pandt i 18 aar,
dett wandt Amundh i Allmag och flerre aff bönnderne. Der fremblagdies och enn
laugmandtz Hans Frandtzöns breff 1638 formeldt, att da paa skiffte effter
salig Christoffer i Hielmvigh haffuer denn salig mans hustrue wdsatt sin
gaardh Hiellmvigh till Anders i Söbenn for 700 daller, och dendh gaardh Ager
i Möhllebye sougen for 300 daler, samme penge haffuer welbyrdig Danniell
Bieldtt wdlagtt och fölgt denndh gaardh Ager till Kåeröedh som pandt, Noch
j rette lagde welbyrdig Jenns Bieltties fuldmegtige copie aff Kongl. Mitz
naadige preuilegie, som aff Hanns Kongl. M:t och Suerrigx riggies raadh er
giuen och vndershreffuen denndh 13 septembris 1663, formelder i den fembte
paast, att belangende de gaarder som medh tingswittne och breffuer kundhe
beuisies werre kommenn wdj hoffuittsougnett for thj aar siden, och adellenn
har nudett derpaa lige vielkordh, som dee i forrige tieder i sougnett
belligendhe, att dee maae bliwee weedh derris friheedh handt heffuett och jche
widere besuerigies. Saa wieldh Hanns Kongellige M:t att dess gouuerneur, naar
saadanne gaarder kommer j consideration, jembwell fuldhtyger att saadenne wdj
danshe tider haffuer nödiett jndsougne rettigheedh, da lader dennom bliffue
derweedh vturberatt, och jche dem widere besuerge wden lemne dem j derries
wellfangen priuilegier och rettigheder wttenn quall w-mollesterritt denne
forskreffne gaardh Aager wedh 16 aar har fölgtt j pandt till seddegaarre Korödh
j sougnett och bliffuer saa, wdenn odelseigendhe will denndh j gienn lössee.
Dennd origniall panttebreff, som salig Danniell Bieldt jn anno 1638 aff bunden
Suendh Eskelsön i Suanwigh haffuer jndlöest paa dee Norwigx gaarder paa Tiörnn,
moeste for serdelies aarsagers shyldh opwiesies. Hertill loedh welbyrdig Jens
Bieldt suarre j siett skrifftlige forseett, huadh sig Norwig paa Tiörnn
anndgaardh, da haffuer dendh halffue paartt verritt panndtsatt till Suendh i
Suanwigh aff welbyrdig Danniell Bieldt. Dendh andenn halffue paartt waar siden
pantsatt till forskreffne Suendh aff Danniell Billdties farbroderdatter Anna
Bildt, huilche begge partter sallig Danniell Bieldt haffuer jndlöest,
breffuiett dateritt 18 junij 1638, och efftersom der fordries contribution aff
Noruig for tuendhe gaarder, och tingswinde ehr derom thaggenn, huadh der er
lagtt i skatt for aff gammelltt, att dee jche er goedh for tuendhe gaare, som
kandh erfarris aff derries (sed?) och storlighedh. Dee pandtebreff, som war
wdgiffuen da samme gaardh aff tuendhe loedteierre war tillhörrigh, erre
casseritt da sallig Danniell Bieldt jndlöste gaarrenn, och samme gaardh att
werre gammeldt frij adels goedtz. Ingenn anden breffuer bleff nu frembwiest om
samme gaardh. Dendh fembte poest formelder, att denndh halffue partt aff dendh
skattegaardh Östere Rörre i Lanngellanndh sougen eer kiöbtt aff bönder
1642, menn paa denn andenn halffue paartt er jngen adhkombst breffuer opwiist,
moeste frembshaffies eller giörris forklarringh, huemb som eier dett öffrige
j gaaren. Herjmoedt velbyrdig Jens Bieldt i siett forseett suarritt, huadh
sigh offre Rörre i Langelandtz sougen angår, saa er dendh halffue partt
tillforhandliett aff Amborre Thorgiersdatter j Rörra, breffuett opwisties och
ehr jiordt dendh 5 october 1642, denndh anden halffue partt ehr
tillforhandliett aff Simon i Multorp och Suendh Hogensönn boendhe j Rörre,
och jche saa hastig breff derpaa kandt opsögies paa denne thiedh. Huorforre
erllige och welagtte mandh Anders Simmessön och Ormb Ollsönn och andre goett
folch well witterligt er om des kiöb och forhandling, som sin sanndheedh
wille bekiendhe, och begierritt de motte hörries. Forskreffne Annders
Simmenssönn och Ormb Ollsönn frembstoedh, wandt och bekiendte, att sallig
Danniell Bieldt kiöbtte först dennd halffue gaardh i Rörre och er weedh 20
aar forledenn, och strax i samme aaringer kiöbtte welbyrdig Danniell Bieldt
dendh andre halffue gaardh i Rörre och gaff Suendh Hogenssön och Simmen (i)
Multorp derfor 100 riexdaller, och ett thröijekledhe thiell en derris hustuer,
diessee windies bör eragttiess shielleigge effter louen om adkombststen paa
samme gaardh, dog herom shall breff frembwisies, tj louenn siger om alle kiöb,
som gielder 10 march eller mierre, skall giörries breff paa.
6)
Befallningsmannen klagar över att
Knut Bildt till Morlanda ett flertal gånger begärt uppskov med att svara på
en del frågor om hans gods under motivering, att han nyligen tillträtt
Morlanda säteri och ej har alla brev till hands som erfordras. Tingsrätten förklarar
sig oförmögen att döma så länge som Knut Bildt ej inställer sig.
Beffallingsmanden medt Bahuus steffning
dateritt dendh 23 december 1663 steffnedt welbyrdig Knudh Bieldt thiell
Maarlandh gaardh for adtshiellige poster nogenn hanns gaarder och goedtz anrörenndhe
och fordries forklarinng paa. Mötte nu jngenn paa welbyrdig Knudh Bildtiess
wiegne, menn enn hanns shriffuelsse till beffallingsmannden Suenndh Anderssönn,
dateritt j gaardh denndh 5 junij 1664, huorwdj handh begierrer diese
jndsteffnedhe poester och sagh opsetties, effterdj handh nyelligenn har sett
boe, och wedh liditt om dess bru(g)ies beshaffendhedh, som er hoes hans
moedher en dell. Saa begieritt hanndh endnu delation att ladhe sig widerre om
des dondt jnfformere till beliglig thiedh. Beffallingsmandenn Suendh Anderssönn
beuiste mett Knudh Bieldties eigen handh skreffuenn paa steffningenn att
haffue leest denndh 21 aprillj 1664, dereffter war ting berammitt dennd 6
maij, da begieritt welbyrdige Knudh Bieldt thieng motte opsetties och bleff
ting opsaett till dendh 11 maij, och welbyrdig Knudh Bieldt da ochsaa giordhe
sin wndshyldningh och begieriett sagen opsatt thj begieritt beffallingsmannden
nu worris endelig meening om diesse poster welbyrdig Knudh Bildtt ehr
steffnett for, thj aarsens thiedh nu ehr, att endelig maa wissies h(w)orledies
medt dett jndtsteffndte poster forholdies skall, for cronnens riegninger
offuer lanndtzenss skatter och wdlagers skyld. Saa haffuer wj j giemmell leest
dee jndhsteffndte poester som beffallingsmanden paa cronnens wiegne haffde att
pretendere, och kandh wj jche dömme paa dem, wden der bliffuer aff welbyrdig
Knudh Bieldt suarritt, som nu föler dett goedtz herpaa steffnies, och medh
breffuer och docomenter bewiessies och des beuisligheed och ehrfarritt
wordher. Huilchett jche saa goedh adkombst forsuarligt findies saa kanndh
derom dömmies. Cronnens beffallingsmanndh haffde och nogenn winde att ladhe förre
om forshreffne poster, dee kundhe manndh jche optagenn till forhör, effterdj
jngen paa welbyrdig Knudh Bieldtties wiegne suaritt till sagenn. Welbyrdige
Knudh Bieldt haffde och nogenn windiessbör att wilde haffue forhörtt om
forshreffne jndhsteffnedte poster, huilche iche nu bleff optagenn thiell forhör,
effterdj jngen paa welbyrdig Knudh Bieldties wiegne att suarre dertill war
tillsteedhe.
7)
Ingrid (Markusdotter) i (Övre Myckleby) i Myckleby sn brukar med sin man 1/3
och hennes döde broders hustrus nuvarande man Sven (Tollesson) övriga 2/3 av
ett halvt kronohemman Övre Myckleby. Skifte efter Ingrids fader har hållits
för 20 år sedan, då en kvarn skall ha tillfallit henne. Sven (Tollesson)
menar, att kvarnen är gårdens samfällda egendom. Ingrid uppmanas att stämma
sina syskon om hon är missnöjd
med arvskiftet efter fadern (se 670930-4).
Ingrij i Mögllebye i Mögllebye sougen
kom i rette imoedh sinn sallig brodhers hustrus manndh Suendh i Mögllebye och
tillthallitt hannom for enn quernn, som brugies och ligger wnder samme gaardh
Möhllebye, som hundh sigger hindies sambtlige söshondie gaff hindhe paa
shiffte effter derries fader, derom haffde hun jtt breff aff dem wnder nogenn
bomerher. Hertill suaritt forshreffne Suendh, att hand boer paa Mögllebye och
bruger der thou partter som hans formandh, forshreffne Ingris brodher, brugte,
saawell i qwernnen som i gaaren, och denne Ingrj medh hindies mandh bruger enn
thredie paartt j samme cronnegardh och quernen, och dett er 20 aar siden
skifftett sheedhe (efter) hindies fader, aldtsiden fölgtt gaaren samme quern,
saa haffuer Ingries söshiendhe for 20 aar sidden louett hinde nogiett paa
skiffte, da kundhe hundh well sygt dett for endh nu, och hundh kanndh ennu söge
dem, om hundh sömmies.
8)
Skogsfogden Olof Hofman stämmer bönderna Torbjörn (Ebbesson) och Lars
(Engelbrektsson) i Hällsberg för att de huggit grenar och toppar från några
ekar. Bönderna svarar, att de äger ingen annan skog än några gamla ekar,
som de tagit några torra grenar från samt huggit en gammal ”ekskrott” Bönderna
frikännes, eftersom de ingen åverkan gjort på levande skog.
Skougwachteren Ollee Haamanndh stoedh
fremb for rettenn och haffde paa cronnens wiegne j rette steffnedt Tiorbiörn
och Laurs paa den shattegaard Helliesbiergh i Staale sougen for nogen grenne
och toppe der er hugen aff nogen eigger i dirris march, som handh haffde
ladiett besee, och bleff dee neffnede menndh frembkalliett, som samme shadhe
haffde beseett. Dee bekiendhe att der ehr jngen synderlig skoug till
Helliesbiergh wden nogen fae egger, der wor huggen nogen thörre grene aff och
enn gammell egeshraett, som dee kundhe iche agtte for nogen shaadhe, men
jordeiggierne odelsmenndene paa gaarren haffuer ellers jngen shaadhe giortt
paa samme shoug, saa kunde wj och iche dömme dem j straff eller bödder for
dette denne gangh.
9 )
Skogsfogden Olof Hofman stämmer bönderna Olof , Jakob och Herman i Hårleby
för olaga avverkning av 14 ekar. Bönderna klagar över
att en eldsvåda för 7 à 8 år sedan förstört största delen av
deras skog, och att det som återstår är torrt och brandskadat . Genom att
en allmän färdväg går igenom deras skog, förekommer det , att bönderna
”på slättbygden” stjäl i deras skog. Rätten frikänner Hårlebys bönder,
eftersom det ej kan bevisas , vem som huggit och av vad kvalitet det varit . Därefter
låter tingsrätten fridlysa all skog som återstår på Orust.
Endh haffde shougwagtteren Olle Homandh
steffnedt dee bönder Olle, Jacob och Hermandh i Horllebye j Stalle sougen for
14 egestobber hand haffuer fundiett i samme gaars march, och formendte dee bönnder
buerde suarre dertill och straffies. Herimoedh mötte och suarritt forshreffne
bönder, att en stor allfarre weij ligger i giemmell derriss march att slettböijden,
er der nogiet hugiett i dirris marck, da haffuer anndre stollitt dett, som kiörer
der jgiemmell baadhe dag och naett, och klagiett sig att aff waadhe
w-formodher for siuff aar sidhen eller otte aar derpaa Ourost komb jldh löess,
och brendhe miest dendh shoug i samme odelsgaardh Horllebyes march. Neffnedhe
mennderne som skougvagteren haffde ladhiett besee forshreffne eggestobber.
Bekiendhe her for reten, att dee haffuer werritt smaa och thörre, thj jldh
for 7 eller 8 aar siedenn opbrendte miest Horllebyies odelsskough, och som der
jndtett beuisties, dee bönder nu boer paa Horllebye, att haffue huggiett
forshreffne eger fra roedh, entenn dee haffuer werritt grönne eller törre,
jche heller beuist, menn lougrettedhmenedhe, de haffuer miest werritt thörre
och smaae, som kunde lettellig aff de bönder bortstiellies, som boer wdde paa
slettbiöijdenn, saa kundhe manndh och jche nu dömme de bönnder i Horllebye
j straff for dette, de jche bekiender eller beuisties att haffuee gjortt.
Ellers bleff fredlyst aldt dett som endnu for shoug achties paa Ouroest, jche
moedh shougsordningen att shall huggies eller shaadegiörriess.
10)
Skogsfogden Olof Hofman stämmer Nils Hansson i Nöteviken för l4 funna
bokstubbar i gårdens skog (se 631028-7). Nils klagar över, att mycket stjäls
ur hans skog eftersom gården ligger tätt invid saltsjön. Vidare har han
under den gångna vintern p.g.a. foderbrist tvingats hugga några grenar till
kreaturen. Slutligen erkänner han dock, att han fällt fyra bokar, för vilka
han förutom böter ådöms att plantera 8 nya och skydda dem från boskap,
tills träden kan freda sig själva.
Skougswagteren Ol1e Homandh haffde
steffnedt Niels Hannssön paa den cronnepaartt Nödewigh j Torp sougen for 14
bögestobber handh haffuer fundiet och ladiet besee j samme Nödewigs march
och shough. Herom wandt neffnemenndene, som samme stobber haffuer beseett, att
dee er miest paa tou eller trj aars thiedh, och dee erre miest smaa aff ringe
werdt. Herimoedh suarritt forskreffne Niels i Nödewigh och klagiett sig, att
om natten stiellies megiet der i shouen aff fremmiett folch och strandsidder,
som roer meett baadhe der jndh thill landiett, efftersom samme Nödewig ehr
saa ner saltte haffuedt, kanndh de lettelig jndroe och stielle, saa haffuer
och bleffuett megiett hugiett forgangenn aar paa cronnens wiegne. Härtill
suaritt shougwagteren, der bleff effter öffrighedtz beffalling hogenn thiell
cronnens behoff nogen bugger, de er stobbene merhtte och kommer iche diesse
weedh, som nu paasteffniss. Shoughwagteren haffde och steeffnitt forskreffne
Niels j Nödewigh for nogen wandh grenne neederst paa nogenn tretter forgangen
wintter war nederhogen. Dett bekiendte forskreffne Niels, att hannd hugh
needer till siett fae, thj hanndh threngde jldhe till foder, men handh
bekiendhe haffuer hugiett fierre buger paa siett leiijemall j Nödhevigh shoug
forganngenn aar, mierre shulle honnom jhe offuerbeviesies, och jngen windhe
war heller derow. Dömdhe wj, att forskreffne Niels shall bödhe for huer
forshreffne firre boger handh haffuir huggiett, som Suerigx Kongellige
forordningh wdvjsser, som er wdsteedh 1647, och skall forshreffne Niels der
forwdenn, effter samme Kongelige forordningh, plandte tou wnge bygger i
stedhen for huer dee 4 handh hogiett hoffuer och gierdhe om dem saa lenge,
thiell dee saa wogxenn bliffuer att fae dem jche affeder.
11)
Grevens länsman Johan Olsson stämmer (lagrättsmannen) Anond (Bryntesson) i
Röra i Stenkyrka sn om resterande skatt från gården Röd (postgård) i Långelanda
sn. Anond beviljas uppskov i målet till nästa ting på Tjörn (se 640610-5).
Hanss greffuelige naadhe rigxdroost her
Pedher Braies fougiett her paa Ouroest, Anders Laursöns thiener Johannd
Ollsen steffnedt Annon i Röra for jorrebogx rettigheedh aff Anons gaardh Rörra.
Mötte Annon och begierriett sagen opsatt thiell neeste fredhag tieng holdies
her paa Thiörenn.
12)
Kronobönderna på Roms gårdar stämmer Mats (Jonsson) i Eskekärr, för att
denne hetsar sina hundar mot deras boskap. Två oxar har fått svansarna
avbitna. Mats (Jonsson) åläggs att binda sina hundar och ersätta den skada
de åstadkommit. Vidare träts om en fägata mellan Eskekärr och Stala i
Tegneby sn.
Dee bundher paa dee trj gaarre cronnens j
Romb steffnedt welbyrdig Knudh Bieldties bundhe paa Eshekier, naffnllig
Maedtz, for handhs folch hiedsier hundhe paa derries fae, och klagiett att der
trj oxer for dem, dee tou ehre romperne aff, och nogen dieris kiör och foett
shaadhe aff Maadhsies hundhe. Herimoedh mötte forshreffne Madtz i Eshekier
och suaritt, att dee bönder i Romb will jntedh agta derris fae, och dett jndlöber
j hanns ager och enge, saa jauer handh dett wdh. Hans hoessbondh wellbyrdig
Knudh Bieldt shrifftlig erbyder paa bundens wegne, att huadh shaadhe derries
fae j Romb haffuer foett aff hanns bundhe i Eshekiers hundhe, shall bundhen
betalle, dett och forshreffne Madtz nu bekiendhe och belouett. Dett ehr och
bielligtt, saadandt formelder louen om j lanndhliejbalchens xxxvj capietell.
Och forelagtt bunden forshreffne Madtz att heffte sinne hundhe, giör dee
shaadhe hereffter, da standhe hanndh derfor till rette effter louen. Ellers
thrette dhe om enn driffte imellom Eshekiers och Stallies march och berette,
att derom findies en gammell domb hoess Östen j Stalles, dett skall besees
paa stederne och dommenn frembwisies.
13)
Nils (Börjesson) i Tveteberg stämmer Hans Mattsson i Eskekärr för hot och
förtal. Enligt Olof Andersson och Simon Torstensson i Nötskär har Hans
Mattson sagt, att Nils (Börjeson) borde ”få skam”.
Hans Mattsson frikännes.
Niels j Tuedhebierg steffnedt Hans
Madtsen i Eshekier for hand forleden torssdagh thruett hannom paa derris marh
och sagde, Niels skulle faa shamb. Mötte Hans och sagde neij der for. Menn
Olle Andersön i Nödshier och Simmon Thorstensönn ibidem vandt, att dee hörde
att Hanss sagde till Niels i Thuedebierg: ”War dett j(c)he paa dett steedh
du shulle faa shamb for w-mogen”, menn jngen flerre ordh och jngen shadhe er
sheett, saa kandh och jngen straff effterfölgee.
14)
Avlidne Anders Andersson i Lalleröd har uppdragit åt Anders (Toresson) på Kälkerön
att köpa en tunna råg i Marstrand. Därefter har samma tunna råg stulits
innan den kunnat fraktas hem. Anders Andersson d.y. i Lalleröd åläggs att
betala hälften av tunnans värde, 7 mk, till Anders på Kälkerön.
Anders paa Kiellerödh komb i rette och
haffde steffnedt Anders i Lallerödh och hans medheiger for Andersses fadher i
Lallerödh boedhe, badh Anders paa Kielheröedh wdtage honnom en tönne rough
j Marstrandh, och handh wdtog rouen och louett betalling paa Anders (i) Lallerödh
wiegne 14 marh, och som hanndh jche kundhe förre denn hiemb, satte handh den
jndh hoes en mand i Marstrandt, der bleff den bortt stollen. Herimoedh att
suarre war nu tillstedhe forshreffne Annders i Lallerödh och bekiendhe att
hanns fadher badh Anders paa Kielkerödh wdtage hannom enn tönne rou i
Marstranndh. Och hanndh fich jche. Bleff dem j mellom lagtt de shall huer
betallee helttenn forshreffne roug medh huer partt 7 marh.
Dermedh klar denne dagh (avslöjar,
att följande mål (15-19) uppropades först på andra tingsdagen, den 7 juni
1664, vilket även styrkes av uttalanden i mål nr 15 och nr 18. Eftersom
handskriften dock ej med rubrik anger att ny tingsdag inletts, registreras i
denna avskrift alla mål från detta ting under samma datum, nämligen den 6/6
1664).
15)
Mickel (i Hogen i Myckleby sn?) bevisar att Per (Amundsson) i Kollungeröd är
skyldig honom 9 mk för 3 pund kött. Denna fordran skall Per betala inom 14
dagar.
Michell, som boer paa Houes egiendomb,
steffnedt Peder i Kollunrödh for 9 marh hand Michels konne shyldig war for 3
pundh kiött och beuisties, at hertill forshreffne ehr steffnedt paa, och
Pedher iche mötte och heller mötte i dagh, thj bör Peder bödhe
steffnefaldh 1 marh sölff oc betalle Michell forshreffne penge 9 march jndenn
fiorten daghe, eller lide wdwordering derfor som louen sigger.
16)
Per Östensson stämmer sin syster Ragnilla Östensdotter och hennes man Helge
Börjesson om åsätet på gården Reorseröd i Långelanda sn. Äldste
brodern Esbjörn är utomlands och ovisst är om han lever,
men hans arvejord 5 öresbol i Reorseröd är pantsatt till Helge Börjesson
(se 631028-29). Tingsrätten beviljar Per Östensson rätt att inflytta på gården
och bruka sina 5 öresbol odelsjord. Om äldste brodern Esbjörn ej återkommit
efter fyra års förlopp, skall Helge Börjesson med sin hustru låta sig utlösas
ur gården.
Peder Östennsön, som thienner j Engaas
i Langlandh sougen, haffde steffnedt hanns söster Rangnill Östensdaatter och
hindies mandh Hellie Biörnsön, som bor paa derris oddellsgaardh Reorsrödh j
Langelandh sougen, hannd och i rette mötte, och haffde forshreffne Peder
Hielliesönn att thalle for handh besidder samme halffue gaardh Reorsrödh,
som handh meedh sin hustru jchon ehr wdj eigiende 2 1/2 örboll iordh, och
hanndh forshreffne Peder egier der femb örboll och mendte haffue samma Reorsrödh
frembfor hanns söster och hindies manndh. Forshreffne Hiellie haffde breff
och beuisligheedh, att hanndh haffuer forstragtt hanns hustrus elste broder
Esbiörn, som er wdtenlandtz, 16 rixdaller, och derforre haffuer hanns odell
femb örboll i pandt och brugh, och siddenn betaldt i forshreffne Esbiörns
gieldh 19 daller. Forshreffne Peder erböedh sigh at betalle dee 16
(rix-)daller hans broder optoug aff Hielliee for handh wdrijste nu 16 aar
siddenn. Och endellige mendte hanns söster medh hindies mand Hiellie att wige
for honnom aff Reorseröed och begierritt domb, om dee iche kundhe nöijies
medh landskyldh. Ressolutio: Thj haffuer wj om denne sagh saa for rett
affsagtt, att effterdj Hiellie Börgesön medh sin hustru sielff eieger 2 1/2
örboll j Reorsröedh, och haffuer sin elste broders jordh i pandt och brugh,
och her tiullis om samme Essbiörnn ehr leffuendhe eller död, saa maa endnu
forshreffne Hiellie Biörgessön medh sin hustrue brugge dierris egien och
forshreffne elste brodhers iordh i Reorsrödh, och forshreffne Peder maa bruge
sinne femb örboll jordh i Reorsröedh om hannd saa wiell, och hielpe sig
tillsammell i fierre aar hereffter, kommer jche forshreffne elste broder jnden
des her, da biör Hiellie Biörgesön medh sin hustru att wigge Reorssröedh,
och forshreffne Peder Östensönn att nyde samme Reorsrödh till brugh och
besiedellsee som enn brodher frembfor söster, som louenn byder.
17)
En ”fullvuxen karl” vid namn Arvid Larsson erhåller tingsrättens frejd
och goda vitsord, eftersom han ämnar bege sig till Akershus län i Norge. Han
omtalar, att han är född i Romelanda sn på Inland, men vid två års ålder
kommit med sina föräldrar till Orust.
For rettenn frembstoedh enn fuldhwogxenn
karll, naffnlig Arue Larsön, som beuiste medh bönderne och oes
laugrettesmenndh witterligt ehr att werre födt i Bahuus lenn i Romeland
sougen, och der handh war 2 aar gammell komb hanns foraeldre meedh hannom her
paa Ouroest och boedhe, och waar forshreffne Aruee begierritt worris windiesbörs
breff herpaa, thj hannd agtee sigh adh Aggershuus lenn att opkreffue nogenn
pennge hannom tillstaar, och wilde derforre haffue windiesbör huor handh
haffuer hiemme. Saa er almuen well witterligt, att forshreffne Arffue er födt
aff erllige egte foraeldre och shichiett sig modh dennom och allee erllig och
well i aldh hans opwogxtt, och jngenn her beshyltte hannom nogiett till
(?-rede), dette fich handh beskreffuenn.
18)
Befallningsmannen har arresterat förre gårdsfogden till Kåröds gods, Nils
Lim (Lind? se 640216-2) för skuld till borgaren Petter Rorkark i Göteborg.
Knut Bildt och (lagrättsmannen) Anders (Henriksson) i Smedby åtar sig att
borga för, att Nils Lim skall stanna i landet och betala sin skuld.
Beffallingsmanden Suenndh Andersönn,
effter shri(ft)lig beffallingh fra gennerall och gouuernevr paa Bahuus, loedh
arestere Niels Lind, förrige fougiett paa Korödh, paa en borges wiegne aff
Gottenborg, naffnlig Petter Rorkarch, for gield och leueritt forshreffne Niels
i landtzens gewaallers hender, och kom andenn daghenn welbyrdig Knudh Bieldt
till Maarland gaardh till thiengiett och handh och Anders i Smeebye sagde
goedh for forshreffne Niels Lindh, att hanndh shulle bliffue her paa landiett
tillsteedhee, och suarre forshreffne borgier till sin gieldh och sögningh.
19)
Börje Andersson i Kyrkeröd har enligt brev 1/5 1664 pantsatt sin inlösta
odelsjord i Hårleby för 105 rdlr och 4 mk till befallningsmannen Sven
Andersson på dennes styvbarns vägnar (se 640511-7).
Lest jtt breff aff Biörie Andersönn i
Kierherödh, wdgieffuen den 1 maij 1664, huorwdj handh kiendties shyldigh
Suenndh Andersön paa sallig Jacob Nörrings biörns wiegne 105 rixdaller och
fierre march, och derfor j pandt satt hannom hans odelsgaard Horllebye i
Stalle sougen, som handh jndhlöste för samme penggee.
|