|
ANNO
1664 den 18 februarij höltz ordinarie herradztingh på Tiöhrn, öfwerwarandes
crohnoness befallningzman wälbetrodde Swän Andersson medh herradzdommaren
Petter Dragman, sampt sex eedhsworne laurettzmän der sammastädes.
1) Kungöres att riksdag i
Stockholm skall öppnas den 1/5 1664.
På
samma dato blef lässet för rätten Kongl. M:tz allernådigste bref om den
berammadhe rixdagen som hållass skall uthj Stockholmb på den 1 maij
jnnewarandhe åhr 1664.
2) Landshövdingen Harald Stake
uppdrar åt befallningsmannen att utse en riksdagsman bland allmogen och
bevilja denne 2 mk av varje hemman för resa och uppehälle.
Så
blef och för retten upläset Hans Excellentz wälborne herr rijkzrådetz och
gouverneurens breff herr Harall Stakes till befallningzmannen wälachtatt Swän
Andersson, att han bemälte Kongl. breff och placat skulle låta för almogen
publicera sampt vthnembna een bondhe, som medh fullmacht på derass
hemmawarande wägnar skulle sigh widh bemälte tijdh att infinna låta, sampt
honom till reessepenningar af huar heel gårdh låfuat 2 mark sölfwermynt.
3) Kungöres regeringens
befallning om, att den svenska skogsförordningen i fortsättningen i sin
helhet skall tillämpas i fögderiet, både i vad som stadgas om böter och om
återplantering.
Jtem
blef läset för retten Hanss Excellentz herr gouverneurens Stakes bref och
befallningh sub dato Öijerödh den 12 februarij anno 1664, som 1yder ordh ifrån
ordh som efterföllier: ''Wälachtatt herradzdommare Petter Draghman,
aldenstundh Hans Kongl. M:t sampt rikjssens regeringh och rådh hafwa funnit högnödigt
att stadga och resoluera, dedh alle thee böther, som efter denne dagh uthj
Bahuuss lähn för eekefällandhe vthdömmas, skola på dem som där för något
ekehuggande blifwa saakfelte, så store och proportionerade läggias, som det
skeer emoth dem, som medh lijka förseendhe här j Swerige beträdes, och att
j detta måhl den swänske skogzordningen, såwäl j siälfwa böterne som j
planteringen aldeles observeras och efterläfwas skall. Dy hafwer man sådant
Hans Kongl. M:tz allernådigste behagh och gådtfinnandhe måst edher kungiöra
sampt alfwarligen förmana, det I först på Tingen för allmogen denne Hans
Kongl. M:tz nådigste willie förkunna, jämwäähl bemälte skogzordningh och
allmenneligen publicera, på det att den stadga, som jnwåhnarne der sammastädes
hädhanefter som een lagh j det fallet föllia skole, må warda dem kunnigh
och uppenbahr. Och sädhan när denne publicationen ähr skedd, alle dee
saaker, nembligen om ekehuggandhe, som vthi eders jurisdiction för rätta
komma, alldeles efter mehrbemälte skogzordhningh afdömma och den brotzlige
plichta låta. Lagendes I för all tingh så, det samma stadga och ordningh för
ingen deehl negligeras, eller I edre dommar förbijgååss. Vthan stricte och
j alle clausuler, som detta anrörer, achtas och efterföllies, att denne wår
allernådigste konungz nådige willie må wardha höörsammeligen j acht tagen
och fulliordh . Actum ut supra'' .
4) Befalles allmogen att bidraga
med 6 stockar från varje hemman till att bygga ett gästgiveri .
Bleff
almogen förkyndigat , att efter höga öfwerheetz befallningh skall byggias
een krogh här på Oroust j detta fougderij, som allmogen densamme skall
upbyggia. Och af hwar gårdh skaffa 6 ståckar fram, och derföre ingen bondhe
frijkallass.
5) Kungöres grevens befallning,
att allmogen i fögderiet skall hjälpa hans fogde Anders Larsson med skjuts
till Visingsborg.
Vpläset
Hans höggreflige Excellentz herr rijkzdråtzens breff, daterat den 12
septembris anno 1662, af inneholdh, att bönderne på Oroust och Tiöhrn skole
hielpa Hans Excellentz tiänare wälachtatt Anders Larsson medh skiutzfärdh,
när han reesser till Wisingzborgh.
6) Tor i Dyreby och grevens tjänare
Johan Olsson bilägger sin tvist om skjutsning (se 631031-5).
Toor
j Dyreby war j retta emoth grefwens fougdes tiänare Johan Olsson om någre skäldzordh,
som ähr dem emellan falne angåendhe skiutzningh, som på förledet tingh
blef inskrifwet. Dy blefwo dee om samma twist wähl förlijkte.
7) (Förre kaplanen) Kristen Jörgensson
stämmer kyrkoherden Anders Hartvigsson om skuld. Kyrkoherden hänskjuter
tvisten till ''häradsprosten”.
Herr
Christen Jörgenson medh Hans Excellentz herr Harall Stakes vthgifne stämbningh
emot herr Anders Hardtwigssonn, angåendhe skuldhfordringh. Här emoth lades
bemälte herr Anderss Hardtwigsons skriftelige jnlago j rätta, att han om
denne saak förskiuter sigh inför herradzproubsten, som den nårske
kyrckieordinantzen folie 35 innehåller och förmähler.
8) (Lagrättsmannen) Anond
Bryntesson i Röra i Stenkyrka sn krävs på resterande skatt för hans gård
Röd (postgård) i Långelanda sn för år 1649 och år 1661. Förstnämnda års
skatt känns Anond ej vid och 1661 års skatt har ej betalts eftersom gården
då legat öde . Rätten beviljar ej Anond skattefrihet på grund av ödesmål
.
Befalningzmannen
wälbetrodde Swän Anderson på länssmannen Jönss Holstes wägnar stämbt
Anon Bröntesson j Röre för Kongl. skatt och rättigheet af Annond(s)
odellzgårdh Rödh j Langlandh sochen på Oroust för åhr 1661, hwilket Jönss
Holst, som länssman ähr, hafwer måst uthleggia för bemälte Anon, som
efter rächningh belåpp sigh till 5 rixdaler 1 1/2 ohrt . Dessföruthan 2 1/2
rixdaler 1 rixohrt, som Jönss Holst fordrar för åhr 1649 af samma gårdh j
skatt. Härtill swaradhe Anon, att belangandhe den rest för anno 1661 ähr
icke betahlt mädan gårdhen Rödh öde lågh, som han förmeente sigh at
willia bewijssa. Men Kongl. comissariers uthgångne resolutioner förmähla
annorlundha, sådana vthskylder vthan nogon afkårttningh böör betalas. Dy
ähr altså Annondh här af retten blefwen pålagdt straxt att betahla bemälte
5 rixdaler 1 1/2 ohrt, men den gamble rest som ähr 2 1/2 rixdaler, dertill
nekadhe Anondh aldeles, dermedh blifwer det bestådt inntill een annan gångh
till dess honom skäligen öfwerbewijses.
9) Maret Olsdotter, som är
hustru till Björn (Engelbrektsson) i Knöde vittnar att kvinnan Anna
Olsdotter för 2 år sedan kommit till deras gård och där fött ett barn och
som barnafader angivit Björn Simonsson i (Nedre) Trätte. Eftersom denne
nekar till lägersmål med kvinnan, döms han till edgång med flera män (som
gemensamt under ed skall bedyra Björns oskuld). Björn förmår endast
erbjuda personlig edgång. Rätten fäller honom därför för lägersmål och
dömer honom till 12 rdlr i böter. Kvinnan, som tidigare fött oäkta barn, döms
för sin fattigdoms skull att plikta med kroppen.
Befallningzmannen
Swän Anderssonn läth för retten inkalla Biörnss hustru j Knödhe j Klöffdahl
sochen, att wittna sin sanningh om det qwinfålket Anna Olssdåtter, som
hafwer beskylt Biörn Simmanssonn j Trätte j Langlandh sochen för hennes
barn wara barnefadher, som han der till nekadhe. Altså frambstodh bemälte
hustru Marette Oluffzdotter. Hon wittnade och betygadhe, att på nästförledne
2 åhr sädhan kåmb ett qwinfolck till Knöde och war medh barn, och derefter
födde sitt (barn) där, och widh samma tijdh blef hon tillfrågadt, hwem
barnefader war till samma barn. Då wille hon för ingen deehl någon uthläggia,
men sädhan så beskyltte hon förshrefne Biörn för barnefadher, och sadhe däriämpte,
hadhe Biörn något wella gifua migh, så skulle iagh icke hafwa skyldt honom
derföre, och hon hade men allenast een gångh medh honom at beställa,
huilket skedde vthi een stall, och hon hafwer sädhan haft ostadigt taal om
barnefadher till henness barn, eftersom hon war j 13 weckur där. Men samma
qwinfolck war här för retten och ännu bekändhe på Biörn för den
sanskyllige barnefadher at wara och sadhe yttermehra, att Biörn lågh hooss
henne 3 gånger . Samma qwinfolck hade tillförenne fått ett oächta barn,
och detta är dedh andra, och altså heruthinnan befinness wara twetaligh,
hwaraf kan skönies, att dedh ähr icke alt för sanningh, som hon bekänner.
Bemälte Biörn blef tilbuden, at han kunde medh flere män gå lagh och
swerria sigh frij. Hwartill han swaradhe sigh siälfwilligh wille swerria,
huru högt honom kunde föreleggiass. Men han fick ingen, som medh honom wille
gå eedh. Altså wardt crohnones befallningzman heruthi domb begärandes.
Resolutio: Att ehuruwähl bemälte quinfolck finness vthj sitt taal för
retten twetahligh, och bemälte Biörn icke kundhe gå lagh eller och sigh
werria för den beskyllningh, som hon honom widh barnedoop hafwer låtet vthläggia,
dersom hon stodh vppenbara skrift. Alt för den orssaken skuldh kunde man
honom eij att dömma frij, och endock bemälte Biörnss bodzlått eller löössöhrer
icke stort kundhe sträckia, när som hanss gäldh blefwo betahlat, derföre
skall bemälte Biörn efter Kongl. recess Christian IV att bötha till crohnan
12 rixdaler. Men kohnan är een omlöperska och hafwer inthet at plichta medh,
medh mindre hon skall straffas på kroppen.
10) Kyrkoherden Henrik (Jörgensson)
på Hisingen med sin hustru Boel Persdotter (Månesköld) uppbjuder gården Åkervik.
Per Krabbe till Olsnäs vill på sina styvsöners vägnar lösa odelsjorden i
gården (se 631030-4).
Ähr
lyst på tinget, eftersåsom herr Hindrick på Hijsingen medh hanss kära
hustru Boell Pederssdotter, huilken opbiuder sin gårdh Åkerwijk här sammastädes,
medh löst och fast för ätt och slächt att köpa, andre gången. Der emoth
läth wälborne Pär Krabbe swara på sine styffsöhners wägnar, och såwidt
odelet j sigh siälft angåår, det förmenar han att hanss styffssöhner därtill
för andre fremmandhe wara närmast samma gårdh at jnlösa.
11) Bönderna Anders
(Bryngelsson), Erik (Reersson) och Sven (Nilsson) i Kolleröd döms att inom
14 dagar betala gårdens resterande skatt, och om så ej sker åläggs
pantemannen Per i Bö svara för skattens betalning.
Anderss,
Erick och Swän j Kolderödh j Kleffdahl sochen wore jnstämbde af länssmannen
Hanss Rassmussonn för Kongl. rättigheet j 3 åhr af samma gårdh. Mötte förskrefne
män och för plichtade sigh at betala samma rest innan 14 dagar, der som dedh
icke skeer, då vthlegger Pedher j Böe penningarne, som gårdhen hafwer vthj
pant. Förbemälte Pedher j Böö blef för rätten framkallat och honom förelagt,
att der som forskrefne odellzfolck icke innan 14 dagar, betalar derass
resterande skatter af bemälte Kolderödh, och bemälte Pedher sådant
betalar. I medler tijdh blifwer honom förundt at bruka sitt pant.
12) (Lagrättsmannen) Anond
Bryntesson i Röra i Stenkyrka sn stämmer Anders (Simonsson) i Hovlanda för
2 silverskedar, som Anders lånat av Anond för att köpa utsäde. Anders döms
att antingen återlämna skedarna eller ersätta Anond med 4 dlr.
Annond
Brönteson hade stämbt Anderss j Houlandh för 2 stycken silffskeedar, som
Annondh låte honom för sigh at vthsättia för sädesskorn, 8 eller 9 åhr sädhan,
och sadhe at samma skeedar woro hwarthera werdhe 8 mark. Här emoth att swara
mötte förbemälte Anderss och bekändhe, at han lånte skedarne, män föregaff
dee woro icke så mycket wärdhe, medh annan vndanflyckt han brukte till at
fordra någon betallningh af Annondh igän, dock för denne gången icke
kundhe bewijsa. Resolutio: Bemältte Anderss blef av retten pålagt att
igenshaffa Annondh sine skedhar innan nästkommanhe höst, dertill medh at
betahla billig räntta, för det dee hafwa stådt uthe så länge j pant, hwar
och icke dedh skeer, dem då uthj penningar, medh 4 daler j sölfwermyntt att
betala. Hafwer Anderss något at fordra af Annondh, då ståndhe honom fritt
och öppet före igenom rettens meddell at vthföra.
13) Ivar i Siröd har förskonats
från obetald skatt från krigstiden men resterar dessutom med de senaste två
årens skatter. Allmogen intygar att Ivar är utfattig och ej förmår betala.
Länssmannen
Hanss Rassmuson hadhe stämbt och j rätta citerat Iffwar j Sirödh j
Steenkyrckia sochen för chronones rättigheet af samma skattegårdh Sirödh,
resterar för 2 åhr förvthan dee förrige åhren j krigztijdhen, hwilket af
dee Kongl. commissarier, som sidst här wohre ähr efterlåtet. Bemälte
Iffwar stodh här för rätten, een vsell och fattigh man, och allmogen
witnadhe medh honom, att han ähr så fattigh, at han icke förmåhr at betala
som han dermedh rester hooss crohnan.
14) Anders (Ivarsson) i Tönsäng
i Valla sn fader Ivar Karlsson har år 1630 lånat ut penningar till sin måg
Nils Ivarsson i Fjällebro, som nu med sin son Olof Nilsson avstår den
odelsjord i Tönsäng, som Nils' döda hustru Gunilla Ivarsdotter ärvt, till
hennes broder Anders i Tönsäng.
Anders j Tönengen j Walla sochen och hanss sahlig
systermann Nilss j Fiellebroo och hanss sohn Olle Nilssonn kom j rätta, och
framblade Anderss ett breff, daterat 1630 den 25 maij, förmählandes på 32
1/2 slette dahler 7 skilling, som Nilss Jfwarssonn ähr blefwen skyldigh
Andersses fadher, och eftersåsom bemälte Nilsses hustru, huilken hadhe erft
nogon iordh j bemälte Tönengen, så afstodh han och gaf uthj betalningh bemälte
Nilss och hanss sohn på sin egen och syskons wägnar förbemälte Anderss j Tönengen
och flere hanss arfwingar efter hanss fadher Ifwar Karlson, all den iordh och
egendomb hanss hustru Gunnela Ifwarssdotter åkte och ärft hafwer j Tönengen,
för bemälte penningar 32 1/2 daler 7 skilling.
|
