ANNO
1665 den 8 maij höltz tingh på Tiöhrn uthi den gårdh Kållekiärr, öfwerwarandess
chrononess befallningzman ehrligh och wälförståndigh Swän Andersson, sampt
crononess lenssman Hanss Rassmusson, och menige allmoge som samma tijdh tillstädess
wohre. På samma dato satt j rätten häradzdomaren Petter Dragman medh sex
laurätzmän.
1)
Kungöres kunglig förordning om skogsvård, jakt, mått och vikt samt
tobakskompaniets förvaltning.
Först
bleff opläsit wår allernådigste konongz och herress uthgångne placater
anno 1664, confirmerade om skogarne j rijket och öfwer allehanda bärande trää
och dhess planteringar j rijket, desslijkest om jachter, diurfangh och
fogellskiutande, jtem om måhl och wicht, och om tobaakzcompagnietz förwaltandhe.
2)
Per Måneskiöld har enligt brev 10/4 1665 bortpantat Östra Tyfta i Stenkyrka
sn till Margareta Hvitfeldt.
Samma
dagh praesenterade sigh för rätten wälborne fru Margreta Hwitfeldz
fullmechtigh, wälachtatt Christen Erichsson, och läth vplässa ett skiödebreff
av Päder Månskiöldh vthgifwet, daterat den 10 aprilis anno 1665, som förmählte,
att wälborne Päder Månskiöldh hade opdraget den goda fru Öster Tyffta j
Steenkyrkia sochen för en summa penningar effter hanss uthgifne obligation.
3)
Margareta Hvitfeldt har tillpantat sig östra Tyfta i Stenkyrka sn för 400
riksdaler och den 25/4 1665 erbjudit Per och Jörgen Måneskiöld såväl som
Per Krabbe att för samma summa återinlösa sin odelsjord.
Dhernäst
blef opläset et beskickelsebref, daterat den 25 aprilis anno 1665 vnder länssmannen
Hanss Rassmussons, Månss Andersonss j Heggewaldh och Oluff Ifwarsson j Möggenääss,
hwilka woro ombedne af wälborne fruu Margreta till Sundzby, at vthreesa till
Olssnääss och tillbiuda wälborne Päder och Jörgen Månskiöldh den gårdh
Öster Tyffta j Steenkyrkia sochn på Tiöhrnn liggiandess at infrälssa för
400 rixdaler, som wälborne fru Margreta till sigh hafwer infrälst, medh
mehra dess innehåldh som blef läst och påskrefwet. Bemälte fullmechtigh
Christen Ericksson tillbödh wälborne Päder Krabbe een och annan gångh för
rätten, om han samma gårdh wille inlösa, wille han det giärna see, emot
dhe penningar som wälborne frun derpå hafwer anwändt och bekostat.
4)
Nils Ivarsson i Nedre Fjällebro har i mars månad 1665 sålt 6 öresbol i
samma gård till Margareta Hvitfeldt.
Der
näst läth bemälte Christen Ericksson upläsa Nillss Ifwarsonss sköte på
6. öhrsbohl jordh uthi Neder Fiellebroo j Walla sochen, daterat in martio
anno 1665.
5)
Förre kaplanen på Tjörn, Kristen (Jörgensson), kräver ersättning för en
stuga och kammare, som han byggt på Toröd. Gården bebos nu av Olof
Kristoffersson, som erinrar om, att enligt kontrakt skall Tore Andersson från
Halsbäck svara för denna fordran. Tore Andersson döms därmed att inom 1/2
månad betala kaplanen 8 rdlr för de byggnader denne uppfört.
Herr
Christen, förrige cappellan här på Tiöhrn hade stämbt Oluf Christopherson
j Torrödh för een stugu och een kammar han effter contract war belofwat at
medh sigh taga förrän han bortflytte ifrån bemälte Torrödh gårdh. Samma
contract blef framblagdt och vppldsitt på bemdlte den 8. maij anno 1665,
sampt war ochså för detta för rätten opläset och confirmerat den 30
octobris 1663. Oluff Christoffersson heremot mötte och swarade ingen contract
hafwa ingådt medh herr Christen, men hwadh han på bemälte stugu hafwer at
praetendera, måste han sökia hooss Thore Andersson, som bodde förr j Halzbäck.
Oluf Christoffersson tillbödh för rätten, om han wille behålla den stall
som ståår på Torrödh gårdh, då wille Oluff den afstå för 2 skilling.
Bemälte 2 skilling danshe betahlte herr Christen straxt här för rätten.
Resolutio: Bleff för rätten afsagdt, att bemälte cappellan herr Christen
skall hafua för den stugucammaren, som han hafwer låtet byggia på Torödh gårdh,
nembligen 8 rixdaler, som odelzmannen till samma gårdh, nembligen Tore j
Halssbäck effter förrige contractz lydelse, till honom innan 1/2 månadz
dagh skall betala, eller och at lijda nambn och uthwerderingh av hanss boo
effter lagen kiöpebalkens 3 capitel.
6)
Olof Kristoffersson i Toröd uppbjuder andra gången samma gård, odelsmännen
till lösen.
Oluff
Christoffersson opbiuder andra gången Torrödh gårdh j Klöfwedhal sochen, näste
odelzmannen till lössen.
7)
Förre kaplanen på Tjörn, Kristen (Jörgensson), stämmer Olof
Kristoffersson i Toröd för att denne kallat honom ”en glupande ulv”.
Olof Kristoffersson svarar, att han blott liknat kaplanen vid ”en glupande
ulv som kommer löpandes ur skogen”, eftersom kaplanen kommit till hans gård
och börjat riva ned taket med en iver, som ej anstår en prästman. Parterna
förliks och inga böter utdöms.
Item
hadhe bemälte herr Christen stembt bemälte Oluff Christofferson, för det
han hade sagdt, att herr Christen komb inn uthi hanss gårdh som en glupande
vlff, huilket skulle wara skedt för en sittiande rätt sidstförledet tingh.
Häremot mötte tillstädes bemälte Oluff Christoffersson och för rätten
tillstodh, at hafwa sagt, herr Christen medh hans folck kommo till hanss gårdh,
så hasteligh, så glupande, som een vlff dher komb löpandess uthaf skogen, j
den meningh at willia rifwa neder hanss huuss. Bemälte herr Christen wardt
begerandess, att bemälte Oluff Christoffersson wille förklara, till hwadh ändha
som han lijknadhe honom widh een vlff. Hwaremot bemälte Oluff Christoffersson
sigh sålunda förk(l)arade, at det war lijknelsewijs och talat uthi
hastigheet, orsaken dhertill war denne, nembligen att herr Christen kom så
hastigt till hanss taak, och wille dedh nederrifwa, hwilket icke wäl anstoodh
een prästman at giöra, annat wijste han intet medh bemälte herr Christen,
än dett som ährliget och wähl war j alla måtto. Dhermedh blefwo dhe
wenligen förlijkte.
8)
Guttorm i Lilldal bevisar, att Erik Hansson i Kebene är skyldig honom 4 rdlr.
Erik Hansson döms att klarera sin skuld inom 1/2 månad.
Guttohrm
j Lilledahl hade stämbt Erich Hansson j Kibenne för fyra rixdaler han hooss
honom fordrade. Erick heremot mötte och widgick gielden, allenast begärade
dagh till hösten, doch efftersom bemälte Guttorm wille ingen dilation honom
gifwa, då blef bemälte Erick Hansson förelagdt bemälte Guttorm innan 1/2 månadz
dagh at betahla, eller och widh nambn och vthwerderingh effter lagen.
9)
Befallningsmannen fordrar 4 dlr av Anders Bryngelsson i Kolleröd och dennes
systerson Jöns Bengtsson, vilka penningar dessa har att fordra hos bönderna
i Svanvik i Valla sn. Länsmannen Hans Rasmusson anbefalls att tillse, att
Svanviks bönder betalar sin skuld.
Befalningzmannen
Swän Andersson framblade uthi rätten et bref ifrån Hans Excellentz wälborne
herr Harall Stake, daterat Bahuus den 21 aprillis an- no 1665, angående för
det första Anderss Brynnelsson j Kollerödh medh hanss systersohn Jönss
Bengtsson skulle hafwa gifwit honom och dess modermoder 4 daler, som hooss bönderne
j Swanwijk inneståår, och länssmannen Hanss Rassmusson skulle wara löffte
före. Altså bleff bemälte länssman Hanss Rassmusson anbefallat at skola
befordra ofwanbemälte Anderss Brynilsson till dess betahlningh hooss bemälte
bönder j Swanwijk.
10)
Skogsfogden Olof Hofman stämmer Jöns och Per (Olsson) i Evja för att de
huggit 5 ekar i ”Röggenäs” skog under samma gård (se 650112-19). Bönderna
visar, att lagmannen Karl Pommering gett dem lov att hugga en ek och ber om förskoning
från böter för de övriga. Rätten dömer dock enligt skogsförordningen.
Dessutom åtalas Karl (Ivarsson) i Balkeröd för olaga avverkning av 4 ekar,
för vilka han får plikta enligt skogsförordningen.
Skoghwachtaren
Oluf Håfman mötte för rätten, och hadhe på chrononess wägnar jnstämbt Jönss
och Päder j Efia för skoghugh dhe hafwa begånget uthi Röggendss skogh
under Efia, nemligen effter jnnelagdhe besichtelse bref 5 stycken ekar, jtem
jnstembt Carll j Balkerödh för 3. stycken ekar, hugne af widh roten, medh en
ek, som tåppen ähr afhuggen, som alt detta j Balkerödh mark skall wara begångit.
Bemälte bönder af Efia mötte tillstädess för rätten, men förbemälte
skogzskade och ekehugg icke kunde beneka, doch begärte dhe för dhenne gången
förskoningh och föregåfwo dhe, att mästeparten wore gamble och rutne ekar,
och frambladhe Jönss j Äffia en zedell, som honom ähr gifwen och effterlåtit
at hugga en eek af lagmannen wälborne Carll Pommereningh, daterat Kongelff
den 6. martij anno 1662, ehuruwähl bemälte lagmanss zedell strijder emot
Kongl. M:tz vthgångne ordre och stadga, som befinness uthi skogzordinantziens
7 artikel 1664 vthgifwen, at ingen frelsseman på sine förlente hemman, dher
han icke hafwer arff och lähnsrätt uppå, måtte hugga låta någon eek
eller andre bärandhe trädh. Resolutio: Altså blef afsagt och dömbt effter
jnstembdhe besichtelse männers ransakningh och granskningh, bemälte Jönss
och Päder j Effia at plichta för derass förseende effter skogzordinantziens
7 artikel. Resolutio: Carll j Balkerödh möte och tillstädess här för rätten,
som och öfwerbewijst bleff hafwa fäldt eek, dy bleff han tillkendt att
plichta, för dhe tree ekar, som han hafwer hugget af roten och den fierde som
han hafwer hugget mit af, effter ofwanbemälte skogzordinantz 7 artikell.
11)
Björn (Olsson) i Myggenäs har till en begravning lånat två dynor av Olof
(Ivarsson) och Torkel (Torkelsson) i Myggenäs. Vid återlämnandet har Björns
piga burit Torkels dyna till Olof och tvärtom. När Torkels hustru sedan hämtat
sin dyna hos Olof, har hon märkt att fjäder försvunnit ur stoppningen. I länsmannen
Hans Rasmussons närvaro har därefter Björn
gottgjort
Torkels hustru med 8 mark fjäder.
Befalningzman
ehrligh och wälförståndigh Swän Andersson hade stämbt Biörn i Möggenäss
för någon fieder, som ähr stohlen utaf Torkellz dyna ibidem som Biörn hade
låånt. Her emot mötte bemälte Biörn och swarade, at han hade lånt twenne
dynor, een af Olle och en af Torkell j bemälte Möggenäss, förmedelst lijkfärdh
och fremmande folk som samma tijdh woro j hanss huuss. Och der pigan baar dem
heemb, hafwer hoon missburet och baar Torkelss dyna till Olles, så kom
Torkelz hustru och togh sin dyna hooss Olle, och då sågh hon at fiedren war
uthtagen af dynan, hwarföre hon straxt opbaar dhen samma till Biörn igen,
och begiärade att få sin dyna igen så godh som hon war förr, elliest wille
hon intet befatta sigh dermedh. Herom frambkom länssmannen Hanss Rassmusson
och bekende, att bemälte Biörn hade tree budh effter honom, at han skulle
komma till Möggenäss, efftersom dher war någon twistighet emellan Biörn
och Torkellz hustru, anbelangandhe at fiädren war tagen af bemälte dyna, då
sågh Hanss Rassmusson och twenne män, nembligen Anderss Nillsson och Hanss Pädersson,
att Biörns qwinfolck upwägde först 6 bissmarss marker fiäder, och sedan
gick effter 2 marker vngefär och fylte uthi ofwanbemälte dyna, förrän
Torkellz hustru medh dhen wille wara tillfredz at emottaga, dermedh bleff
dhenne saak opsatt till nästa tingh, då at vndgälla hwadh lagh förmåhr.
12)
Vid föregående ting (se 650112-18) har länsmannen Hans Rasmusson krävt dom
över Björn (Olsson) i Myggenäs, för att denne förolämpat länsmannen.
Tingsrätten finner Björn skyldig och dömer honom till 3 rdlrs böter.
Hanss
Rassmusson länssman widh befalningzmannens wälbetrodde Swän Ander-
sons
citation hade uthi rätta fordrat Biörn j Möggenääss till detta tingh,
honom at swara till rätta, anlangande dhee skiäldzordh medh annan
otijdigheet ropandhe och skriandhe, som uthaf sidsthållne tingz protokoll
widare ähr at förnimma, som han emot bemälte Hanss Rassmusson hadhe
tillfogat, doch hwilket Hanss Rassmusson honom Biörn widh samme tijdh inför
rätten medh laghfaste witnen hafwer honom öffwerbewijst, och war bemälte
Hanss Rassmusson heruthinnan domb begierandess. Resolutio: Ty efftersom Biörn
j Möggenääss hafwer sigh försedt emodt länssmannen Hanss Rapsmusson medh
hanss buller, skrijande och ropande, som han begägnadhe länssmannen widh
hanss ankompst på Biörns egen gårdh, enär länssmannen honom wenligen
wille besökia, och förmana at han icke wille hugga uthi hanss kerr mehra ähn
Biörns anpart och låth kan tåla. Wederparten sigh heremot wähl förklaradhe
icke något synnerliget ondt hafwa tillfogat länssmannen, doch seess af klara
witnessbördh, dedh lijkwäll Biörn hafwer medh skrijandhe och oqwädenssordh
jniurierat länssmannen på Biörns egen gårdh, hwarföre finner rätten shähligt
at han plichtar för denne gången till Kongl. M:t och cronan 3 rixdaler, men
der han offtare uthi slijkt blifwer lagligen öfwerwunnen, då at plichta
effter lagen.
13)
Björn (Olsson) i Myggenäs stämmer länsmannen Hans Rasmusson om en halv
kronogård i Myggenäs. Länsmannen visar att gården 25/7 1652 upplåtits
till Hans skräddare. 4/5 1663 har länsmannen själv övertagit arrendet av gården
samt enligt kontrakt 30/12 1664 löst ut den förre brukaren mot 2 tunnor
korn, 8 dlr och kvittning av resterande skatt. Befallningsmannen Sven
Andersson upplyser Björn om, att om han år 1663 själv begärt att få övertaga
samma gårdshalva, så hade han haft förtur därtill. Eftersom Björn ej i
laga tid överklagat överlåtelsen underkännes hans anspråk av tingsrätten.
Biörn
j Möggenääss hade instämbt länssmannen Hanss Rassmusson för en half
cronegårdh j Möggenääss dher som han åboor, som han förmenar nermare at
wara framför någon annan till brukz och besittelse, och derom j rätta lade
sin jnlaga daterat den 6. marttj anno 1665. Länssmannen häremot mötte och
bewijste medh sahlig Jacob Nöhringz tagezedell, daterat Ellöss den 25 julij
anno 1652. Dernäst medh crononess befalningzman ehrligh och wälförståndigh
Swän Anderssons tagesedell, daterat den 4 maij anno 1663, bemälte halfwe
crohnegårdh uthi Möggenääss at hafua städt och fäst, och förmente altså
dhen at niuta för bemälte Biörns tilltahl till godha, som bemälte länssmanss
jnlaga widhlöffteligen innehåller och förmähler. Item frambladhe Hanss
Rassmusson länssmannen j rätta et contract vnderskrefwedt och förseglat af
befalningzman wälbetrodde Swän Andersson, Gregerss Tollesson j Röörwijk, Månss
j Heggewaldh, Oluff Ifwarsson j Möggenäss, laurätzmänn, och Anderss
Nillsson skiutzskaffare, hwilken innehåller, att Hanss Rassmusson länssman
haar gifwit Hanss skreddare, som tillförende hadhe brukat bemälte halfwe
crohnegårdh, j affminnelsepenningar nembligen åtta daler silfwermynt, 2
tunnor korn, sampt dessföruthan betahlt på hanss wägnar till crohnan alla
dhe jnestående skatter och rättigheeter som han medh innestodh och resterade
till denne dagh, samma contract ähr daterat på Tiöhrn j Mälby dhen 30.
december anno 1664. Bemälte crohnanss befalningzman wälbetrodde Swän
Andersson proponerade uthi rätta och begierade, at han måtte få
jnprotocollerat angående dhen gårdepart, som bemälte bonde Biörn j Möggenääss
nu medh länssmannen omtwistar, nembligen at därsom bemälte Biörn hadhe
uthi rättan tijdh begärat samma 1/2 gårdh part uthi städia, och fäste af
kongens ombodzman, då skulle den samme honom frambför någon annan hafwa
blifwit jnrymbdh. Men sedan som länssmannen Hanss Rassmusson åhr och dagh
dhereffter hade sådt een sädh, då kommer Biörn först och klandrar på bemälte
1/2 crohnepart. För det andra berättade bemälte befalningzman och tyckte något
sälsampt wara, at enär någon cronegårdh kommer i wanmächt, om han då
skulle wara förbunden at spöria en eller annan bonde åth, när han skall bårtfästa
chronanss jordh. För det tredie måste han förgången höst, widh länssmannen,
ifrånsäija bemälte Biörn dhen öfrige halfwe cronepart, som han nu påboor
j bemälte Möggenääss förmedelst huussrötha skuldh och gårdssens bröstfeldigheet
skuldh, som han icke hafwer hållit effter lagen, sampt dhe inneståendhe
crohnoness skatter och rättigheeter han icke förmåhr at vthgifwa, och ännu
för anno 1664 medh inneståår och resterar . För det fiärde befinnes af
sahlig Jacob Nöhringz tagezedell, uthgifwen anno 1652 , at ifrån den tijdh
och till dato som ähr 13 åhr , hafwer bemälte Biörn intet klandrat på
samma halfwa crohnepart , förrän nu han den till länssmannen Hanss
Rassmusson hade fäst . Parterne
woro herom domb begierandess. Resolutio : För ofwanbemälte skiähl in actis
blef af rätten häruthi afdömbt som effterföllier, nembligen att efftersom
länssmannen Hanss Rassmusson framblade uthi rätten twenne tagesedlar, een af
sahlig Jacob Nöhrigh , fordom crohnones befalningzman öfwer Oroust och Tiöhrn
anno 1652 uthgifwen , hwarutinnan förmähles , at han widh den tijdh på
cronanss wägnar hade den halfwe crohnegårdh j Möggenäss städt och fäst
till Hanss skräddare, och länssmannen zedermera widh afminnelse bemälte
skreddare samma gårdpart jnlööst, effter dherom derass contractz widare
innehåldh och förmählandhe, åfwan på detta hafwer bemälte länssman
Hanss Rassmusson förwärfwat sigh crohnoness befalningzmans wälbetrodde Swen
Andersson hanss taga och fäste breff, bemälte 1/2 gårdh at niutha, som en
annan leijlänningh effter lagen, hwarföre vnderståår dhenne rätten sigh
icke bemälte Hanss Rassmussons tagezedelar eller vpprättadhe contract uthi
slikt tilfälle at vnderkenna j någon måtto, men dhe samme j alle sine
clausuler widh macht at stånda, och altså bemälte länssman halfwa crohnegårdh
j Möggenääss at niuta till godha effter landzleijebalkenss 7. capitell.
|