Ting i Kållekärr i Stenkyrka socken 8 maj 1665

 

ANNO 1665 den 8 maij höltz tingh på Tiöhrn uthi den gårdh Kållekiärr, öfwerwarandess chrononess befallningzman ehrligh och wälförståndigh Swän Andersson, sampt crononess lenssman Hanss Rassmusson, och menige allmoge som samma tijdh tillstädess wohre. På samma dato satt j rätten häradzdomaren Petter Dragman medh sex laurätzmän.

 

 

 

 

1) Kungöres kunglig förordning om skogsvård, jakt, mått och vikt samt tobakskompaniets förvaltning.

 

Först bleff opläsit wår allernådigste konongz och herress uthgångne placater anno 1664, confirmerade om skogarne j rijket och öfwer allehanda bärande trää och dhess planteringar j rijket, desslijkest om jachter, diurfangh och fogellskiutande, jtem om måhl och wicht, och om tobaakzcompagnietz förwaltandhe.

 

 

 

 

2) Per Måneskiöld har enligt brev 10/4 1665 bortpantat Östra Tyfta i Stenkyrka sn till Margareta Hvitfeldt.

 

Samma dagh praesenterade sigh för rätten wälborne fru Margreta Hwitfeldz fullmechtigh, wälachtatt Christen Erichsson, och läth vplässa ett skiödebreff av Päder Månskiöldh vthgifwet, daterat den 10 aprilis anno 1665, som förmählte, att wälborne Päder Månskiöldh hade opdraget den goda fru Öster Tyffta j Steenkyrkia sochen för en summa penningar effter hanss uthgifne obligation.

 

 

 

 

3) Margareta Hvitfeldt har tillpantat sig östra Tyfta i Stenkyrka sn för 400 riksdaler och den 25/4 1665 erbjudit Per och Jörgen Måneskiöld såväl som Per Krabbe att för samma summa återinlösa sin odelsjord.

 

Dhernäst blef opläset et beskickelsebref, daterat den 25 aprilis anno 1665 vnder länssmannen Hanss Rassmussons, Månss Andersonss j Heggewaldh och Oluff Ifwarsson j Möggenääss, hwilka woro ombedne af wälborne fruu Margreta till Sundzby, at vthreesa till Olssnääss och tillbiuda wälborne Päder och Jörgen Månskiöldh den gårdh Öster Tyffta j Steenkyrkia sochn på Tiöhrnn liggiandess at infrälssa för 400 rixdaler, som wälborne fru Margreta till sigh hafwer infrälst, medh mehra dess innehåldh som blef läst och påskrefwet. Bemälte fullmechtigh Christen Ericksson tillbödh wälborne Päder Krabbe een och annan gångh för rätten, om han samma gårdh wille inlösa, wille han det giärna see, emot dhe penningar som wälborne frun derpå hafwer anwändt och bekostat.

 

 

 

 

4) Nils Ivarsson i Nedre Fjällebro har i mars månad 1665 sålt 6 öresbol i samma gård till Margareta Hvitfeldt.

 

Der näst läth bemälte Christen Ericksson upläsa Nillss Ifwarsonss sköte på 6. öhrsbohl jordh uthi Neder Fiellebroo j Walla sochen, daterat in martio anno 1665.

 

 

 

 

5) Förre kaplanen på Tjörn, Kristen (Jörgensson), kräver ersättning för en stuga och kammare, som han byggt på Toröd. Gården bebos nu av Olof Kristoffersson, som erinrar om, att enligt kontrakt skall Tore Andersson från Halsbäck svara för denna fordran. Tore Andersson döms därmed att inom 1/2 månad betala kaplanen 8 rdlr för de byggnader denne uppfört.

 

Herr Christen, förrige cappellan här på Tiöhrn hade stämbt Oluf Christopherson j Torrödh för een stugu och een kammar han effter contract war belofwat at medh sigh taga förrän han bortflytte ifrån bemälte Torrödh gårdh. Samma contract blef framblagdt och vppldsitt på bemdlte den 8. maij anno 1665, sampt war ochså för detta för rätten opläset och confirmerat den 30 octobris 1663. Oluff Christoffersson heremot mötte och swarade ingen contract hafwa ingådt medh herr Christen, men hwadh han på bemälte stugu hafwer at praetendera, måste han sökia hooss Thore Andersson, som bodde förr j Halzbäck. Oluf Christoffersson tillbödh för rätten, om han wille behålla den stall som ståår på Torrödh gårdh, då wille Oluff den afstå för 2 skilling. Bemälte 2 skilling danshe betahlte herr Christen straxt här för rätten. Resolutio: Bleff för rätten afsagdt, att bemälte cappellan herr Christen skall hafua för den stugucammaren, som han hafwer låtet byggia på Torödh gårdh, nembligen 8 rixdaler, som odelzmannen till samma gårdh, nembligen Tore j Halssbäck effter förrige contractz lydelse, till honom innan 1/2 månadz dagh skall betala, eller och at lijda nambn och uthwerderingh av hanss boo effter lagen kiöpebalkens 3 capitel.

 

 

 

 

6) Olof Kristoffersson i Toröd uppbjuder andra gången samma gård, odelsmännen till lösen.

 

Oluff Christoffersson opbiuder andra gången Torrödh gårdh j Klöfwedhal sochen, näste odelzmannen till lössen.

 

 

 

 

7) Förre kaplanen på Tjörn, Kristen (Jörgensson), stämmer Olof Kristoffersson i Toröd för att denne kallat honom ”en glupande ulv”. Olof Kristoffersson svarar, att han blott liknat kaplanen vid ”en glupande ulv som kommer löpandes ur skogen”, eftersom kaplanen kommit till hans gård och börjat riva ned taket med en iver, som ej anstår en prästman. Parterna förliks och inga böter utdöms.

 

Item hadhe bemälte herr Christen stembt bemälte Oluff Christofferson, för det han hade sagdt, att herr Christen komb inn uthi hanss gårdh som en glupande vlff, huilket skulle wara skedt för en sittiande rätt sidstförledet tingh. Häremot mötte tillstädes bemälte Oluff Christoffersson och för rätten tillstodh, at hafwa sagt, herr Christen medh hans folck kommo till hanss gårdh, så hasteligh, så glupande, som een vlff dher komb löpandess uthaf skogen, j den meningh at willia rifwa neder hanss huuss. Bemälte herr Christen wardt begerandess, att bemälte Oluff Christoffersson wille förklara, till hwadh ändha som han lijknadhe honom widh een vlff. Hwaremot bemälte Oluff Christoffersson sigh sålunda förk(l)arade, at det war lijknelsewijs och talat uthi hastigheet, orsaken dhertill war denne, nembligen att herr Christen kom så hastigt till hanss taak, och wille dedh nederrifwa, hwilket icke wäl anstoodh een prästman at giöra, annat wijste han intet medh bemälte herr Christen, än dett som ährliget och wähl war j alla måtto. Dhermedh blefwo dhe wenligen förlijkte.

 

 

 

 

8) Guttorm i Lilldal bevisar, att Erik Hansson i Kebene är skyldig honom 4 rdlr. Erik Hansson döms att klarera sin skuld inom 1/2 månad.

 

Guttohrm j Lilledahl hade stämbt Erich Hansson j Kibenne för fyra rixdaler han hooss honom fordrade. Erick heremot mötte och widgick gielden, allenast begärade dagh till hösten, doch efftersom bemälte Guttorm wille ingen dilation honom gifwa, då blef bemälte Erick Hansson förelagdt bemälte Guttorm innan 1/2 månadz dagh at betahla, eller och widh nambn och vthwerderingh effter lagen.

 

 

 

 

9) Befallningsmannen fordrar 4 dlr av Anders Bryngelsson i Kolleröd och dennes systerson Jöns Bengtsson, vilka penningar dessa har att fordra hos bönderna i Svanvik i Valla sn. Länsmannen Hans Rasmusson anbefalls att tillse, att Svanviks bönder betalar sin skuld.

 

Befalningzmannen Swän Andersson framblade uthi rätten et bref ifrån Hans Excellentz wälborne herr Harall Stake, daterat Bahuus den 21 aprillis an- no 1665, angående för det första Anderss Brynnelsson j Kollerödh medh hanss systersohn Jönss Bengtsson skulle hafwa gifwit honom och dess modermoder 4 daler, som hooss bönderne j Swanwijk inneståår, och länssmannen Hanss Rassmusson skulle wara löffte före. Altså bleff bemälte länssman Hanss Rassmusson anbefallat at skola befordra ofwanbemälte Anderss Brynilsson till dess betahlningh hooss bemälte bönder j Swanwijk.

 

 

 

 

10) Skogsfogden Olof Hofman stämmer Jöns och Per (Olsson) i Evja för att de huggit 5 ekar i ”Röggenäs” skog under samma gård (se 650112-19). Bönderna visar, att lagmannen Karl Pommering gett dem lov att hugga en ek och ber om förskoning från böter för de övriga. Rätten dömer dock enligt skogsförordningen. Dessutom åtalas Karl (Ivarsson) i Balkeröd för olaga avverkning av 4 ekar, för vilka han får plikta enligt skogsförordningen.

 

Skoghwachtaren Oluf Håfman mötte för rätten, och hadhe på chrononess wägnar jnstämbt Jönss och Päder j Efia för skoghugh dhe hafwa begånget uthi Röggendss skogh under Efia, nemligen effter jnnelagdhe besichtelse bref 5 stycken ekar, jtem jnstembt Carll j Balkerödh för 3. stycken ekar, hugne af widh roten, medh en ek, som tåppen ähr afhuggen, som alt detta j Balkerödh mark skall wara begångit. Bemälte bönder af Efia mötte tillstädess för rätten, men förbemälte skogzskade och ekehugg icke kunde beneka, doch begärte dhe för dhenne gången förskoningh och föregåfwo dhe, att mästeparten wore gamble och rutne ekar, och frambladhe Jönss j Äffia en zedell, som honom ähr gifwen och effterlåtit at hugga en eek af lagmannen wälborne Carll Pommereningh, daterat Kongelff den 6. martij anno 1662, ehuruwähl bemälte lagmanss zedell strijder emot Kongl. M:tz vthgångne ordre och stadga, som befinness uthi skogzordinantziens 7 artikel 1664 vthgifwen, at ingen frelsseman på sine förlente hemman, dher han icke hafwer arff och lähnsrätt uppå, måtte hugga låta någon eek eller andre bärandhe trädh. Resolutio: Altså blef afsagt och dömbt effter jnstembdhe besichtelse männers ransakningh och granskningh, bemälte Jönss och Päder j Effia at plichta för derass förseende effter skogzordinantziens 7 artikel. Resolutio: Carll j Balkerödh möte och tillstädess här för rätten, som och öfwerbewijst bleff hafwa fäldt eek, dy bleff han tillkendt att plichta, för dhe tree ekar, som han hafwer hugget af roten och den fierde som han hafwer hugget mit af, effter ofwanbemälte skogzordinantz 7 artikell.

 

 

 

 

11) Björn (Olsson) i Myggenäs har till en begravning lånat två dynor av Olof (Ivarsson) och Torkel (Torkelsson) i Myggenäs. Vid återlämnandet har Björns piga burit Torkels dyna till Olof och tvärtom. När Torkels hustru sedan hämtat sin dyna hos Olof, har hon märkt att fjäder försvunnit ur stoppningen. I länsmannen Hans Rasmussons närvaro har därefter Björn gottgjort Torkels hustru med 8 mark fjäder.

 

Befalningzman ehrligh och wälförståndigh Swän Andersson hade stämbt Biörn i Möggenäss för någon fieder, som ähr stohlen utaf Torkellz dyna ibidem som Biörn hade låånt. Her emot mötte bemälte Biörn och swarade, at han hade lånt twenne dynor, een af Olle och en af Torkell j bemälte Möggenäss, förmedelst lijkfärdh och fremmande folk som samma tijdh woro j hanss huuss. Och der pigan baar dem heemb, hafwer hoon missburet och baar Torkelss dyna till Olles, så kom Torkelz hustru och togh sin dyna hooss Olle, och då sågh hon at fiedren war uthtagen af dynan, hwarföre hon straxt opbaar dhen samma till Biörn igen, och begiärade att få sin dyna igen så godh som hon war förr, elliest wille hon intet befatta sigh dermedh. Herom frambkom länssmannen Hanss Rassmusson och bekende, att bemälte Biörn hade tree budh effter honom, at han skulle komma till Möggenäss, efftersom dher war någon twistighet emellan Biörn och Torkellz hustru, anbelangandhe at fiädren war tagen af bemälte dyna, då sågh Hanss Rassmusson och twenne män, nembligen Anderss Nillsson och Hanss Pädersson, att Biörns qwinfolck upwägde först 6 bissmarss marker fiäder, och sedan gick effter 2 marker vngefär och fylte uthi ofwanbemälte dyna, förrän Torkellz hustru medh dhen wille wara tillfredz at emottaga, dermedh bleff dhenne saak opsatt till nästa tingh, då at vndgälla hwadh lagh förmåhr.

 

 

 

 

12) Vid föregående ting (se 650112-18) har länsmannen Hans Rasmusson krävt dom över Björn (Olsson) i Myggenäs, för att denne förolämpat länsmannen. Tingsrätten finner Björn skyldig och dömer honom till 3 rdlrs böter.

 

Hanss Rassmusson länssman widh befalningzmannens wälbetrodde Swän Ander-

sons citation hade uthi rätta fordrat Biörn j Möggenääss till detta tingh, honom at swara till rätta, anlangande dhee skiäldzordh medh annan otijdigheet ropandhe och skriandhe, som uthaf sidsthållne tingz protokoll widare ähr at förnimma, som han emot bemälte Hanss Rassmusson hadhe tillfogat, doch hwilket Hanss Rassmusson honom Biörn widh samme tijdh inför rätten medh laghfaste witnen hafwer honom öffwerbewijst, och war bemälte Hanss Rassmusson heruthinnan domb begierandess. Resolutio: Ty efftersom Biörn j Möggenääss hafwer sigh försedt emodt länssmannen Hanss Rapsmusson medh hanss buller, skrijande och ropande, som han begägnadhe länssmannen widh hanss ankompst på Biörns egen gårdh, enär länssmannen honom wenligen wille besökia, och förmana at han icke wille hugga uthi hanss kerr mehra ähn Biörns anpart och låth kan tåla. Wederparten sigh heremot wähl förklaradhe icke något synnerliget ondt hafwa tillfogat länssmannen, doch seess af klara witnessbördh, dedh lijkwäll Biörn hafwer medh skrijandhe och oqwädenssordh jniurierat länssmannen på Biörns egen gårdh, hwarföre finner rätten shähligt at han plichtar för denne gången till Kongl. M:t och cronan 3 rixdaler, men der han offtare uthi slijkt blifwer lagligen öfwerwunnen, då at plichta effter lagen.

 

 

 

 

13) Björn (Olsson) i Myggenäs stämmer länsmannen Hans Rasmusson om en halv kronogård i Myggenäs. Länsmannen visar att gården 25/7 1652 upplåtits till Hans skräddare. 4/5 1663 har länsmannen själv övertagit arrendet av gården samt enligt kontrakt 30/12 1664 löst ut den förre brukaren mot 2 tunnor korn, 8 dlr och kvittning av resterande skatt. Befallningsmannen Sven Andersson upplyser Björn om, att om han år 1663 själv begärt att få övertaga samma gårdshalva, så hade han haft förtur därtill. Eftersom Björn ej i laga tid överklagat överlåtelsen underkännes hans anspråk av tingsrätten.

 

Biörn j Möggenääss hade instämbt länssmannen Hanss Rassmusson för en half cronegårdh j Möggenääss dher som han åboor, som han förmenar nermare at wara framför någon annan till brukz och besittelse, och derom j rätta lade sin jnlaga daterat den 6. marttj anno 1665. Länssmannen häremot mötte och bewijste medh sahlig Jacob Nöhringz tagezedell, daterat Ellöss den 25 julij anno 1652. Dernäst medh crononess befalningzman ehrligh och wälförståndigh Swän Anderssons tagesedell, daterat den 4 maij anno 1663, bemälte halfwe crohnegårdh uthi Möggenääss at hafua städt och fäst, och förmente altså dhen at niuta för bemälte Biörns tilltahl till godha, som bemälte länssmanss jnlaga widhlöffteligen innehåller och förmähler. Item frambladhe Hanss Rassmusson länssmannen j rätta et contract vnderskrefwedt och förseglat af befalningzman wälbetrodde Swän Andersson, Gregerss Tollesson j Röörwijk, Månss j Heggewaldh, Oluff Ifwarsson j Möggenäss, laurätzmänn, och Anderss Nillsson skiutzskaffare, hwilken innehåller, att Hanss Rassmusson länssman haar gifwit Hanss skreddare, som tillförende hadhe brukat bemälte halfwe crohnegårdh, j affminnelsepenningar nembligen åtta daler silfwermynt, 2 tunnor korn, sampt dessföruthan betahlt på hanss wägnar till crohnan alla dhe jnestående skatter och rättigheeter som han medh innestodh och resterade till denne dagh, samma contract ähr daterat på Tiöhrn j Mälby dhen 30. december anno 1664. Bemälte crohnanss befalningzman wälbetrodde Swän Andersson proponerade uthi rätta och begierade, at han måtte få jnprotocollerat angående dhen gårdepart, som bemälte bonde Biörn j Möggenääss nu medh länssmannen omtwistar, nembligen at därsom bemälte Biörn hadhe uthi rättan tijdh begärat samma 1/2 gårdh part uthi städia, och fäste af kongens ombodzman, då skulle den samme honom frambför någon annan hafwa blifwit jnrymbdh. Men sedan som länssmannen Hanss Rassmusson åhr och dagh dhereffter hade sådt een sädh, då kommer Biörn först och klandrar på bemälte 1/2 crohnepart. För det andra berättade bemälte befalningzman och tyckte något sälsampt wara, at enär någon cronegårdh kommer i wanmächt, om han då skulle wara förbunden at spöria en eller annan bonde åth, när han skall bårtfästa chronanss jordh. För det tredie måste han förgången höst, widh länssmannen, ifrånsäija bemälte Biörn dhen öfrige halfwe cronepart, som han nu påboor j bemälte Möggenääss förmedelst huussrötha skuldh och gårdssens bröstfeldigheet skuldh, som han icke hafwer hållit effter lagen, sampt dhe inneståendhe crohnoness skatter och rättigheeter han icke förmåhr at vthgifwa, och ännu för anno 1664 medh inneståår och resterar . För det fiärde befinnes af sahlig Jacob Nöhringz tagezedell, uthgifwen anno 1652 , at ifrån den tijdh och till dato som ähr 13 åhr , hafwer bemälte Biörn intet klandrat på samma halfwa crohnepart , förrän nu han den till länssmannen Hanss Rassmusson hade fäst . Parterne woro herom domb begierandess. Resolutio : För ofwanbemälte skiähl in actis blef af rätten häruthi afdömbt som effterföllier, nembligen att efftersom länssmannen Hanss Rassmusson framblade uthi rätten twenne tagesedlar, een af sahlig Jacob Nöhrigh , fordom crohnones befalningzman öfwer Oroust och Tiöhrn anno 1652 uthgifwen , hwarutinnan förmähles , at han widh den tijdh på cronanss wägnar hade den halfwe crohnegårdh j Möggenäss städt och fäst till Hanss skräddare, och länssmannen zedermera widh afminnelse bemälte skreddare samma gårdpart jnlööst, effter dherom derass contractz widare innehåldh och förmählandhe, åfwan på detta hafwer bemälte länssman Hanss Rassmusson förwärfwat sigh crohnoness befalningzmans wälbetrodde Swen Andersson hanss taga och fäste breff, bemälte 1/2 gårdh at niutha, som en annan leijlänningh effter lagen, hwarföre vnderståår dhenne rätten sigh icke bemälte Hanss Rassmussons tagezedelar eller vpprättadhe contract uthi slikt tilfälle at vnderkenna j någon måtto, men dhe samme j alle sine clausuler widh macht at stånda, och altså bemälte länssman halfwa crohnegårdh j Möggenääss at niuta till godha effter landzleijebalkenss 7. capitell.

 

Folke Almegius