Ting i Åseby i Stenkyrka socken 31 oktober 1663

 

Den 31 octobris höltz åter igän tingh på Tiöhrn uthi bemälte Ååseby, öfwerwarandess cronones befalningzman wälbetrodde Swän Anderssonn, medh herradzdommaren Petter Dragman, medh sex eedhswohrne lauretzmän der sammastädes.

 

 

 

 

1) Joakim Vesper och Hans Kruse i Marstrand uppvisar ett brev, upprättat i Hjälmvik 9/2 1662, då Olof Kristoffersson (i Toröd i Klövedal sn) erkänt sig vara dem skyldig 320 dlr, vilken skuld befallningsmannen Sven Andersson på Olofs vägnar reducerat med 135 rixdaler. Olof uppger sig ha varit sjuk då brevet skrevs, och att därigenom hans signet honom ovetandes blivit tryckt under brevet, samt menar att skulden ej överstigit de redan betalte 135 rdlr. Rätten finner dock skuldebrevet vara lagligt bevittnat och dömer Olof Kristoffersson att betala resterande skuld, som år 117 1/2 dlr.

 

Framkomb för rätten Wellam Christoffersson stadzshrifwere, fullmächtigh giordh af Hanss Krusse medh Jochim Vesparn af Marstrandh, huilken hadhe låtit incitera Oluff Christofferssonn, nu boendes j Torrödh uthi Kleffdahl sochen på Tiöhrn, för skuldfordringh effter bemälte Oluff Christofferssons obligation de date Hielmbwijk den 9 februarij anno 1661, lydandes på 320 daler. Derpå är betahlt 135 rixdaler, som chronones befalningzman Swän Anderssonn bekände sigh hafwa betahlt på Oluff Christofferssons wägnar, ähr igen som resterar 117 1/2 daler silfwermynt. Härtill swarade bemälte Oluff Christofferssonn, att han war kommen uthi een stoor siukdomb och shröpeligheet tu åhr nästförleden. Då kom Jochim Wesper och Hanss Kruse till honom j Hielmbwigh och hade skrefwit ett bref och afrächningh på huadh geldh, han Hanss Kruse och Jochim war blefwen skyldigh. Och begärade hans signete at försegla brefwet medh. Sampt derhooss sadhe Oluf Christofferssonn, att han j sin siukdomb fick sitt signete ifrån sigh, som blef vndertryckt på brefwet, och ingen achtning gaf der på, huru mycket summan war. Men nu bekände summan wara 135 rixdaler, demsamma hafwer han budet Hans Kruse, antingen vthi verdij eller penningar at betala nu på siunde åhr sädhan. Och efftersom han på ofwanbemälte tijdh icke wille anamma sin betalning, altså förmeente han derföre ingen ränta wara shylldigh att betahla af samma capitalsumma, sädan tilbödh sin betalningh, sampt der hooss war hanss mening, att aldenstundh Swän Anderson hade betahlt för honom förbemälte 135 rixdaler till Hanss Kruse och Jochim Wespern, derföre meente intet mera wara dem shyldigh. Och hadhe wittnen tillstädes sådant att willia medh bewijsa. Resolutio: Men emot hanss handtskrift, som till witterligheet af twänne förnemme laghfaste män är vndershrefwen, wijste man icke at taga nogre wittnen. Men Oluf Christofferssonn dömmes till att betala förbemälte Hanss Krusse och Jochim Wesparn innan een månadz dagh eller at lijdha vtwärderingh effter lagen köpebalken 3 capitel. Om han det icke annorledes kan hafwa det medh deras minne.

 

 

 

 

2) Anders på Kälkerön lovar betala sin skuld till Hans Kruse i Marstrand inom 8 dagar.

 

Anders j Kelckeröö war stämbdh af Wellam Christoffersson på Hanss Kruses wägnar ifrån Marstrandh för gäldh, nemligen 8 mark. Han mötte för retten och bekände gälden och låfuade den att betala innan 8 dagar.

 

 

 

 

3) Grevens fogde Anders Larssons betjänt Johan Olsson har anvisats kronogården Säby till boställe och därför uppsäges bönderna Olof och Rasmus därifrån. Om Olof konstateras, att han kan återvända till sin egen odelsjord, och Rasmus tillåts efter överenskommelse med Johan Olsson behålla sitt halva bruk i gården. Både Olof och Rasmus beskrivs som två ärliga och gråhåriga män, som i över 40 år brukat samma gård.

 

Hans höggrefwelige Excellentz herr rijkzdrottzens fougde wälachtatt Anders Larssonns tiänare, benämbd Johan Olsson, praesenterade j retten een copia daterat den 13 januarij anno 1663, att han på sin löhn och tiänst ähr honom tillagt een crohnegårdh Säby vthi Steenkyrckia sochen belägen, som högbemälte grefwe Johan hafwer förunnat. Samma bref är tillförenne läset för dee böndher, som nu på samma gårdh äre boendes, nemligen Oluff och Rassmus, och nu åter igän för rätten uthi bemälte bönders närwahro är blefwen upläsen. Mehrbemälte Hans höggreflige Excellentz nådigste breff och befalning böör att effterkommas. Och bönderne Oluff och Rassmus at wijka gården för bemälte Johan Olssonn till nästkommandhe wåhr anno 1664. Aldenstundh Oluf, som nu boor på samme gårdh, blifwer icke huusswildh, eftersom han siälf hafwer på ett annat stelle odellssiordh at boo på, som han bårtleijer till andre, huilket medh domb är bewijst. Och den andre efter contract är förlijkt medh Johann Olssonn om den halfwa part j Sdby at få bruka, så han icke heller warder huusswildh. Förbemälte bönder på Säby begärte derass skåtzmåhl. Almogen, som då tillstädes woro, gaf dem ett ährligit skåtzmåhl, huilka ähre gamble gråherota män och för samma crohnegårdh skattat öfwer 40 åhr.

 

 

 

 

4) Grevens fogde Anders Larsson har sänt sin tjänare Johan Olsson till Olsby för att utkräva en omtvistad skatt om 1/2 pund smör hos (lagrättsmannen) Nils Kristensson, varvid denne med sin yxa drivit iväg grevens tjänare. Nils uppger att Johan tagit hans häst och ridit omkull hans hustru. Eftersom Nils stöder sig på vittnen som ej är närvarande, erhåller han uppskov till nästa ting.

 

Hans Excellentz herr rijkzdrotzens fougde wälachtatt Anderss Larssonn, hwilken hadhe stämbt för retten Nilss Christenssonn j Olssby för ett 1/2 pund smöör, han åhrligen uthi sex åhrs tijdh hafwer innehållit af Bahuuss jordebookz rättigheet. Här emot mötte Nilss och sadhe, huilken förmeente, at der finnes uthj jordeboken honom till afkårttningh på bemälte sin gårdh Olssby 1 pund smöör. Men befalningzmannen Swän Andersson förmeente medh affkårtningzlengder, at honom Nilss j Olssby icke mehra än 1/2 pund smöör är fört till affkårtning, dedh 1/2 pund smör böör betalas, bådhe resten och altsåfortt herefter. Förbemälte fougde Anders Larssonn klagadhe här för rätten, att han hadhe uthskickat sin tienare Johan Olson till Olssby at fordra betalning för dedh 1/2 pund smör, då hadhe Nilss j Olssby uthiagat hanss tienare Johan medh een yxe och störr. Her emot swaradhe Nilss j Ol-sby och ladhe fram sin skriftelige meningh, sampt klagade deruthi, att bemälte Anders Larssons tienare Johan Olson öfwerföll honom uthi hanss huuss och gårdh, och togh hanss häst ifrån honom sampt redh hanss hustru omkull på gården medh hästen, och han trådde henne fördärfwat. Beropte dee sigh på witnen till nästa tingh. Rassmus j Kuballe och Hanss j Olssby woro nu härom instembde till witnen, men dee mötte icke, derföre skall dee böta stemmefall 1 mark sölff, tingfarebalken 9 capitel.

 

 

 

 

5) Grevens tjänare Johan Olsson har överfallits när han begärt skjutshjälp hos Tor i Dyreby. Målet uppskjuts tills vittnen inkallats (se 640218-6).

 

Wälachtatt Anderss Larssons tiänare Johan Olson hadhe stembt Toer j Dyrby, för han war tillsagt till skiutzferdh och då öfwerfallit honom medh störar och stenger. Härtill swaradhe bonden, att Johan Olson giorde honom gewalt j sin egen gårdh medh sin dragen deijen, och emädan ingen af parterne hade witnen blef derföre denne saak opsatt till näste tingh.

 

 

 

 

6) Kristen Kristoffersson stämmer sin döde broder Jöns Kristofferssons (i Krossekärr i Stenkyrka sn ? jfr 630226-2) änka Kerstin Börjesdotter om innestående arv efter Kristens moder, som först varit ''herr Peders” hustru innan hon blivit gift med brödernas fader Kristoffer Jönsson. Eftersom Jöns Kristoffersson ensam uppburit hela arvet och därefter kommit i skuld till en mångfald långivare, bestämmer rätten, att innestående arv till Jöns' syskon först skall utbetalas innan övriga kreditorer får komma till tals (se 640506-16).

 

För rätten kom Christen Christofferssonn och fordrade hanss salig brodher Jönss Christofferssons effterläfwerska, hustru Kerstin Börgesdotter, och gaf tillkänna, att j medler tijdh Christen hafwer warit vthi fremmande landh att tiäna sitt brödh, hadhe bemälte hanss salig broder Jönss Christoffersson oppburet den arff, som derass fader Christoffer Jönsson war tillfallen efter hanss moder, salig herr Peders hustru på Tiöhrn, som bemälte Christen medh sine twenne systrar Joanna och Lissbeth, medh bemälte Jönss efter derass faders Christoffers dödh, och efter derass farbröder alle tillkommer, och bewijstes medh förbemdlte Jönses handh och annan bewijss, att han hafwer upburet aff fru Margreta Huidtfelt 100 rixdaler, dernest hooss fru Margretha åter 25 rixdaler, hooss herr Nilss 40 slette daler, hooss fru Dorette Bielke 16 rixdaler, noch aff Hanss Rassmusson 16 rixdaler, jtem af Anderss Lessöö j Möllessundh 25 rixdaler, hooss her Henning j Marstrand 83 rixdaler 2 mark 9 skilling. Noch 1 paar oxar för 12 rixdaler, och mycket mehra som han uppbaar som icke behöfwes at shrifwas. Ty hanss boo är icke registerat och kan icke oplöpa till att betala, det han uthi föreskrifne måtto på ofwanbemälte sine bröders och systrars wägnar hafwer vpburit, som är omyndigas arff, som änteligen böör betalas, så wijda tillstreckia kan. Förr fåår inga andra creditorer, som bemälte Jönss kunde wara bårttshyldigh, eller at bekomma derass betalningh. Bleff förshrefne enkia framkallat, och tillspordes henne, hwadh hon swarar härtill. Swarade hon, att hon kan intet annat seija honom, än hon biuder sådant betalning, huad hon medh hennes barn åger.

 

 

 

 

7) Tore i Tubberöd med sina bröder Helge och Olof (Nilssöner) i Krogsdal stämmer sin halvsyster Maret Helgesdotter om odelsjorden i Krogsdal. Syskonen har efter sin moder Amborg ärvt 6 öresbol i Krogsdal och hävdar att deras äldre halvsyster Maret med orätt besitter halva odelsjorden i gården. Målet uppskjuts tills dess arvejordens omfattning och fördelning närmare preciseras av parterna.

 

Toore j Tobberödh och hanss brödher Hellie och Olle j Krogzdaahl, kommo för rätten och hadhe stembt derass halfsyster Marette Hellessdotter och henness man Tore Torckelson för 3 öhressbooliordh, som hon tillhåller sigh j Krogzdahl, och meente hon kunde icke erfwa så mycket och sadhe, att derass modhers Amborss odell war 6 öressbool j Krogzdaahl, och henness förste man Hellie hadhe någon iordh j Morigh, och icke wijste huru mycket dedh war, föreskrefne Marette erfde medh een henness samfödde brodher Månss. Så här twiflas uppå, huru mycket förbemälte hustru kan ärfwa emot henness brödher samfödde, dedh wij ännu eij wetta, huru mycken den iordh ähr j Morigh. Förbemälte brödher bödh derass syster lössen för samma jordh, och hon nu icke wille, men blef således her medh oppsatt till nästa tingh.

 

 

 

 

Folke Almegius

Senast uppdaterad: 2007-04-28