Ting i Gilleby i Tegneby socken 26 oktober 1663

 

DOMBOK ÖFFWER OROUST

 OCH THIÖRN IFRÅN DEN

26 OCTOBRIS ANNO 1663

TILL ANNO 1664

 

 

ANNO 1663 den 26 octobris höltz allmenne herradztingh på Oroust j den gårdh Gilleby, öffwerwarandes crohnones befalningzman wälbetrodde Swän Anderssonn medh herradzdommaren Petter Dragman, jtem crohnones länssmän Jönss Holtz och Hanss Mattsson, medh sex laurettzmän der sammastädes.

 

 

 

 

1) Kyrkoherden Henrik (Jönsson) i Tegneby stämmer sin broderson Erik Björnsson i Hästekälla för resterande skuld på de skattemedel Erik såsom länsman under förre fogden Jakob Nörings tid förskingrat och som Henrik såsom borgensman tvingats betala. Därefter har Henrik beviljats ersättning i Eriks lösöre, men när indrivning skedde blev en silverkanna kvar i gården. Erik erkänner att silverkannan var utmätt men att den nu finns hos hans svärfader Olof (Torstensson) i Stensbo (se 640216-9).

 

Samma dagh framkomb för retten herr Hindrick, sockenpräst vthj Tägneby prästegieldh, hwilken hadhe inciterat sin brodersohn Erick Biörnsson j Hästekieldh. Han mötte för rätten. Då tillsporde herr Hindrick honom, om han sigh icke erindrar att någre åhr nästförleden, som han måtte betala för honom till crohnones befalningzman, nu sahlig Jakob Nöhringh, för crohnones rättigheet, som Erick hadhe oppbåhrit, efftersom honom war anförtrodt länssmanstiensten här på Oroust, som belopp sigh nogre hundrade dahler, och herr Hindrick war hanss fahrbroder och förlöfftingzman, huilken nogre 100:de dahler måtte betala för honom. Och på det herr Hindrick kunde komma till sin rätta betahlningh igän, dy motte han sökia uthj bemälte Erick Biörnssons boo härom, och j landzssens öffwerheetz nährwaro blef honom vthlagt iblandh annat een silfwerkanna, som wägde 59 lodh. Och enär herr Hindrick affreeste, bleff samma sölffkanna igenståendes för folket, som der woro sutto och drucko af henne. Men herr Hindrick fick den eij. Härtill swarade Erich Biörnson och bekände wähl, att herr Hindrick war hanss cautionsman till bemälte crohnefougde sahlig Jacop Nöhring och måste betala dedh Erich resterade. Och herr Hindrich sökte Eriches boo, och bleff der vthlagt iblandh annat för samma gäldh förbemälte sölffkanna. Och som herr Hindrich icke togh kannan medh sigh. Altsså togh Erich Biörnssons hustru och fick hennes modher den, och der skall kannan wara. Samma hustru eller henness man Oluff j Steenssboo war icke tillstädes, eij heller war han stämbdh.

 

 

 

 

2) Skogvaktaren Olof Hofman stämmer Olof (Torbjörnsson) i Gunneröd i Morlanda sn för att han huggit 16 ekar. Olof erkänner blott en ek, och rätten förordnar om värdering av skogsskadan. Likaledes begär rätten besiktning av avverkning i Nösunds skog, där gårdsägaren Tore (Esbjörnsson) anklagas för att ha fällt 5 ekar men endast erkänner 2, ty de övriga 3 skall ha huggits av förre länsmannen Jakob Bertilsson.

 

Skogwachtarnn Olle Hommandh hade stämbt Olle j Gunnerzrödh för skogzskadhe 16 stycken eekar på 3 åhrs tijdh är blefne hugne effter besichtelsse. Mötte förbemälte bondhe och nekade han icke hadhe hugget mehra än een eek, som han hugg till een ploghåhs. Hwarföre skall skadan werderas. Sedan gååss der om huadh rätt är. Han hade ochsså stämbt Toer j Nössen för femb eeker, som han på Nödssens marck hadhe hugget. Mötte Toer och vndskyltte sigh, att den förrige länssmannen Jakop Bertillsson högg dem, vndantagandes twå. Dem högg han till gårdzens behoff, huilket och uthi sanningh befanss och der medh bygt på gården. Elliest ähr dedh deras egen odell, der så frampt elliest är hugget skogen till skadha, skalt dedh wärderas och widh näste tingh gå derom domb.

 

 

 

 

3) Börje Tollesson i (Västra) Brattås kungör 3 brev om odelsjord, som han löst i samma gård.

 

Börge Tollessonn j Brattåhs läth för retten uplässa 3 stycken breff om hanss odell j Brattåhs, som han hadhe löst och frelst j Röre sochen.

 

 

 

 

4) Helge Andersson i Bro i Morlanda sn erhåller tingsbevis på, att han ensam återinlöst Bro (övergård) från Dorotea Bielke, som år 1660 tillpantat sig den av samme Helge och hans syskon.

 

Hellie Andersson hemma j Broo j Morlandh socken kom för retten och frambladhe ett skötebreff, vthgifwit anno 1660, hwaruthinnan han och hanss söskonne och odellssfolck hafwa satt wälborne fru Dorette Bielke till Morlandh bemälte gårdh Broo. Och bewijste nu Hellie Andersson medh wälborne fru Dorette Bielkes breff och segell sigh hafwa igenlöst samma gårdh Broo för sigh och sine barn till odell för tuåhundrade trettijo och tree daler sölfwermynt. Men ingen vthaf hanss slächt löst medh honom, hwarpå honom meddeltes breff.

 

 

 

 

5) Sven (Nilsson) i Lunden i Röra sn anmäler, att hans granne Lars i Bön stuckit honom med kniv genom armen och in i sidan, så att Sven legat sjuk i sju veckor. Slagsmålet hade ägt rum nattetid medan Lars vallat sina oxar. Genom skadan fick Sven leja sig folk till plöjning. Sven tillerkänns 8 rdlr för skadan och därutöver döms Lars att böta 8 örtugar och 13 mark (i gällande mynt 7 rdlr). Dessutom erinras bönderna om att kyrkoherden år 1662 manat dem till fredlig samlevnad och uppsättes ett fredsvite om 12 rdlr mellan dem.

 

Swän j Lundh j Röre sochen kom för retten emot Larss j Bön för det Lars hadhe stuckit Swän medh een kniff een stoor skadha igenom hanss arm och inn vthj sijdan, så att han deraf måste hålla widh sängen vthj siu weckur, och det skedde förmedelst Larss bette sine oxar j deras ängh om nattetijdh, och dee kommo tillsammans på engen. Här emoth mötte Larss och swarade, att Swän slogh honom först medh ett stycke trää. Men Swän begärade att hanss witnen måtte förhöras, och framkomb en botzman widh nampn Swän Simmonsson. Han bekende, att han wijste wähl at Larss stack Swän, men han kom icke till dem förr än skadan war giordh, och det war på engen, och det war om afftonen och mörkt. Der på afladhe han sin eedh, sanningh at hafwa betygat. Karin Jönsdotter, som tienar Swän j Lundh, war och stembdh till wittnes. Hon bekende, att Swän gick neder på marken till Larss, der han  bette på engen, och Larss gick emot honom, och Swän hadhe ett stycke trää j handen, och de taltes widh om samma oxar Larss bette j engen, och Larss hölt sigh till Suän, och Swän slogh Larss lijtet på låhret medh träd, och sadhe: ”Gack ifrån migh” J det samma sågh hon at Larss hadhe knifwen j handen, och j det Suän wende sigh ifrån honom, sågh hon det blenkte af knifwen j den mörkningh. Och som hon taalte till Swän och sade: ”Achta digh, han sticker digh”, j dedh samma wände Swän sigh och stack Larss till Swän medh knifwen igenom armen och inn vthj sijdhan, een märkeligh skadha. Begäradhe Swän, at båårskerarelöhn skulle Larss betahla, sampt och att betala hanss plogman, som styrte hans plogh, ty han lågh widh sin sängh, och för hanss sweda och wärck stelte han j dommarens shöön och sentament. Resolutio: Bleff dömbt honom Larss att han skall böta för bårskerrarelöhn och Suändz skadha, åtta rijkzdaler. Dertill medh böta till crohnan, åtta örttuger och 13 mark sölff, eller och att lijda straff effter lagen manhelgebalken 13 capitel. Och efftersåsom dee uthj gårdh ähre tilssammans boendes, blef dem ett wijthe emellan lagt, huilken een annan hereffter otilbörligen öfwerfaller, böte til derass herrskaap ett paar oxar godhe för 12 rixdaler. Sådant wijte är detta slagz folck dem tillförenne förelagt, som bleff bewijst medh sokneprestens herr Hindrickz breff, huilken öfwer derass oskickeliga läfwerne hafwer dem förmanat anno 1662 den 2 februarij.

 

 

 

 

6) Erik Björnsson i Hästekälla pantsätter 20 kreatur för skatteskuld om 35 rdlr 5 mk och 4 sk och lovar betala inom 14 dagar.

 

Hanss Mattsson länssmann vthj wäster skibberij på Oroust hadhe instembt Erich Biörnsson j Hestekielde för resterande Kongl. rettigheetz restantz j någre åhr, som belopp sigh till 35 rixdaler 5 mark 4 shilling, som Eric Biörnsson nu för retten bekende, och derföre satt honom j pant 20 stycker köör innan 14 dagar effter dato att betahla, eller att lijda vtwärderingh af hanss boo, så frampt samma köör emoth dess summa icke kunde oplöpa.

 

 

 

 

7) (Rådmannen) Hans Kruse i Marstrand stämmer Erik Björnsson i Hästekälla för förfallen skuld om 40 dlr 14 sk. Erik begär uppskov vilket Hans Kruse ej accepterar och Erik döms betala inom en halv månad.

 

Hanss Kruse widh sin fullmächtige Wellan Christoffersson, stadzskrifware af Marstrandh, huilken hade instembt Erick Biörnsson j Hestekieldh för geldh effter Hanss Kruses richtige jnnlagde rächningh, som belopp sigh till 40 daler 14 skilling sölfwermynt. Dedh Erick Biörnsson nu för retten bekende och gick widh skulden och begärte dilation. Halffparten wille han betala j winter och den andre halfparten till nästkommande sommar. Men förbemälte heremot protesterade och begärade domb. Resolutio: Ty är altsså förbemälte Erick Biörnsson förrelagt aff retten att bemälte geldh till Hanss Krusse innan een halff månadz dagh att betala, så frampt dedh icke skeer, dåå att lijdha vthwerderingh af hans boo medh billig omkåstningh j denne saak, som lagen biudher köpebalken 3 capitel.

 

 

 

 

8) Arvid Andersson lovar genom sin fader (lagrättsmannen) Anders (Henriksson) i Smedby betala sin skuld till (rådmannen) Hans Kruse (i Marstrand).

 

Hanss Krusse hade stembt för retten Arfwe Andersson för 3 mark 8 skilling effter jnlagde rächningh. Häremot swarade Anders j Smäby, att hanss sohn hadhe sändt budh, han wille och skulle detta betahla.

 

 

 

 

9) Lars i Rom döms betala skuld om 9 dlr till Karin på Mossen i Tegneby socken.

 

Karin på Mossen j Tägneby sochen hadhe stämbt Larss j Romb för 9 daler lånte penningar. Mötte Larss och sadhe, att penningarna blefwo lånte på Olless wägnar j Lijfwetårp, dock Larss bekommit penningarna. Resolutio: Honom ähr aff retten förelagt bemälte 9 daler medh innestående ränta och billigh omkåstningh j denne saak innan 14 dagar att betahla, eller och att lijdha vthwerderingh effter Norries lagh köpebalken 3 capitel.

 

 

 

 

10) (Rådmannen) Hans Kruse i Marstrand stämmer Jon Svenske på Flatön, Reer (Andersson) i Lalleröd, Jon i Näreby, Påvel Nilsson på Gullholmen och Petter Jönssons arvingar för förfallen skuld, men ingen av låntagarna infinner sig vid tinget.

 

Hanss Krusse, rådman j Marstrandh. widh sin fullmechtige Wellam Christoffersson stadzskrifware j Marstrandh, som hadhe inciterat för retten Jon Swänshe på Fladöö j Morlandh sochen. Han hadhe och stembt honom på förledne tingh inför retten för skuldhfordringh, nembligen 13 daler 1 mark sölfwermynt, som han skall Hanss Krusse skyldigh wara, och hwarken förgångne tingh, icke heller j gåår när retten höltz, eller j dagh möter, eij heller någon på hanss wägnar, som låter lysa hanss laga förfall. Huarföre skall han böta stemnefall och sin wederparth kåst och tähringh, och möta till nästa tingh att lijda domb. Äffwen Reor j Lallerödh stämbdh för 16 daler 1/2 mark 5 skilling slette, Jon j Nerreby j Morland sochn för 14 daler 8 skilling, Påfwell Nilsson på Gullholmen för gäldh han och ähr bemälte Hanss Krusse skyldigh, sampt sahlig Petter Jenssons arfwingar effter jnlagde rächningh 79 daler 2 mark, 7 skilling. ähr lijka sådan domb derpå fallen, som för ähr bemählt. Och förelagt at mötha till näste tingh och lijda domb.

 

 

 

 

Folke Almegius

Senast uppdaterad: 2007-04-28