Johan Jonasson var min mormors farfar. Han föddes den 8 mars 1820 och döptes den 9 mars.

Texten i Stenkyrka dopbok har följande lydelse:

”8 mars 1820 föddes o 9 döptes bondedottern Christina Andersdotters i Kroksdal oäkta barn Johan. Faddrar: Elsa Andersdotter från Hede, Christina Berntsdotter Krogsdal, Harry Andersson, Hans Berntsson Grinneröd, ungkarlen Jonas Andersson i Siröd uppgavs vara barnets fader”.

Faddern Elsa Andersdotter var Christinas syster. Christina Berntsdotter och Hans Berntsson var dotter och son till Christinas faster Annika från Häle i Stenkyrka.

Modern, Christina Andersdotter, var född den 18 december 1790 i Kroksdal Stenkyrka. Hon har i kommande husförhörslängder blivit förväxlad med en äldre syster med samma namn, född den 14 december 1789, som dog redan som späd den 12 februari 1790 och begravdes den 26 februari. I alla längderna är det den döda flickan som finns uppräknad. Christina bodde hemma hos sina föräldrar när sonen Johan föddes. I husförhörsprotokollet avseende åren 1818-1819 och 1819-1820 framgår att Christinas föräldrar då brukade 1/2 av 1/8 av Krogsdal.

Johan Jonasson gifte sig med Petronella Andersdotter från Säby Stenkyrka. Petronella var född den 14 april 1825. Vigseln ägde rum den 14 april 1849 och i vigselboken står angivet att lysning skett tre söndagar å rad 25/2, 4/3, och 11/3. Det framgår vidare att Johan var 29 år och dräng och ungkarl i Säby. Petronella tituleras ”dottern Petronella Andersdotter under Säby 24 år”. Båda står som hemmahörande i Stenkyrka.

Texten i dopboken om Petronella Andersdotter från Säby har följande lydelse:

”14 maj 1825 föddes och 16 döptes torparen Anders Pehrssons och h.h. Helena Månsdotter på Säby dotter Petronella. Faddrar: Andreas Persson Wik, Greta Olsdotter samt Greta Persdotter i Haketorp”.  Andreas och Greta var syskon till Anders Pehrsson.

Johan och Petronella födde sitt första barn den 21 maj 1849. Det blev en dotter som fick namnet Helena efter sin mormor. De bodde då i Säby Stenkyrka där Johan tjänat dräng i många år.

Enligt husförhörsprotokollen kom Johan till Säby 1838 som dräng hos en änka vid namn Karin Andersdotter under Säby Sörgård. Han bodde i Säby mellan åren 1838 till 1850 och tjänade dräng även på Säby Sörgård hos Jonas Jacobsson och Inger Eriksdotter som brukade 1/8 mantal och på Säby Nordgård, hos Christian Andersson och Helena Christiansdotter som brukade 1/2 mantal. 1846 – 1850 finns Johan upptagen som dräng hos Hans Christiansson på Säby Sörgård och på Säby Nordgård.

I det sistnämnda protokollet från Säby Nordgård från 1850 har noterats att familjen då bestod av Johan Jonasson, född den 8 mars 1820 och 26 år, hustrun Petronella Andersdotter född den 14 maj 1825 och 21 år samt dottern Helena som var född den 21 maj 1849 1 år gammal. Det finns dessutom i högermarginalen en anteckning om att familjen skulle ha flyttat till Fässberg. Husförhörslängden omfattar åren 1846 – 1850 och åldersuppgifterna avser 1846 då längden började skrivas.

Johan Jonasson och Petronella Andersdotter samt deras dotter finns även inskrivna i husförhörslängd 1846 – 1850 från Säby Mark Grinden hos Petronellas far som då var änkeman. Paret bodde där som nygifta efter att deras dotter Helena fötts. Vigseln ägde rum 14 april 1849 och dottern Helena föddes 21 maj 1849.

Familjen flyttade till Åby Sörgård i Fässbergs församling i Mölndal år 1850. Året därpå finns familjen upptagen på Åby Westergård. I husförhörslängden för Åby Sörgård uppräknas 32 st. drängar och pigor och även om en del var överstrukna på grund av flyttning så var det en annan storlek på gården där än på Tjörn.

Samtidigt med Johan och Petronella flyttade även en annan familj från Tjörn till samma gård i Fässberg som Johan. Det var drängen Christian Peterson som var född den 6 september 1823 och hans hustru Petronella Eriksdotter som var född den 23 mars 1822 på Stora Sibräcka som flyttade ut från tjörnlandet med deras dotter Inger Johanna som var född den 8 maj 1849. I vigselboken är de införda den 21 september 1849 och som hemorter står Stordal och Fosseröd i Stenkyrka.

Vistelsen i Fässberg blev inte långvarig. Redan året därpå flyttade Johan och Petronella med dottern Helena tillbaka till Tjörn. Återflyttningen anges till den 12 oktober 1851. Därefter återfinns de på ett torp under Röa i Stenkyrka som heter Kärret. Där finns även en notering att familjen inflyttat från Kroksdal 1852. Väl hemkomna till Tjörn övervintrade familjen således i Kroksdal och fick året därpå flytta in i torpet Kärret under Röa. Johan hade en stor del av sin barndom bott hos sina morföräldrar i Kroksdal. Dessa var nu båda döda men mamman hade ju syskon där som drev gården vidare.

Kärret hade troligen fått namn efter ett kärr som ligger på höger sida av landsvägen efter avtagsvägen till Stockevik, på väg mot Morik. Det är endast några hundra meter dit från avtagsvägen till Stockevik. Kärret kan tydligt ses från landsvägen och känns igen på sina, för våtmarker, speciella växter. Själva torpet, av vilket idag endast syrenbuskarna runt grunden kan skönjas, ligger något hundratal meter från landsvägen. Mellan Syrenbuskarna och landsvägen finns idag en beteshage för hästar.

Bästa vägen att ta sig dit är att åka till Stockevik och nere i samhället ta av till vänster in på en lokal bilväg som leder nästan fram. På så sätt kan man undvika både våtmark och hästar.

Väl framme där bilvägen slutar vid sista sommarstugan på vänster sida så ligger torpgrunden ca ett hundratal meter i riktning mot landsvägen som går mot Morik.

Jag har varit där första gången på försommaren 2001 och jag har efter letande kunnat finna rester av tegelsten från murstocken, en bit gjutjärn från en eldstad samt stenar efter grunden. På norra sidan av boningshuset, uppefter en bergssida, finns tydliga lämningar efter ytterligare byggnation tillhörigt torpet i form av grundstenar. Dessa är tydligare än grunden till boningshuset vilken är raserad och helt överväxt av blå Syrener som blommade när jag var där.

På samma sida i husförhörslängden för åren 1851 - 1855 som Kärret finns även torpet Hamnen upptaget som torp under Röa gård. Detta är då bebott av torparen Andreas Nilsson med familj. Torpet Hamnen har fått namn efter området som det ligger i. Namnet finns utsatt på kartor över Tjörn och ligger på vänster sida av vägen från Skärhamn räknat, vid Morik, uppe i bergen. I detta område finns även det torp till vilket Johan flyttade 1858. Det finns upptaget under Stockeviken i Stenkyrka.

Åren 1856 - 1862 finns familjen först på torpet Kärret under Röa och sedan en notering under Stockeviken att familjen flyttat år 1858 från sid 347, som är Kärret under Röa. Det finns noteringar om att Johan tagit lega hos Lars Billström på Röa i protokollet 1851 - 1855 och i protokollet 1856 - 1862. Familjen består nu av torparen Johan Jonasson, hustrun Petronella Andersdotter samt fyra barn, Anna Christina som var född den 2/8 1852, Helena den 21/5 1849, Inger Johanna den 27/5 1855 samt Carl den 21/12 1859. Ett flickebarn som döptes till Maria föddes även. Det var den 10 juli 1858. Hon dog emellertid av svaghet redan den 16 juli samma år.

Inskrivningen i denna längd under Stockeviken börjar med 3/12 mantal åbon Anders Jonasson och i direkt följd därunder Johan med sin familj enligt ovan.

I det område strax norr om Morik som heter Hamnen finns idag två st torp. I det ena av dem, det sydligaste, skulle Johan och Petronella enligt den muntliga traditionen i släkten ha bott. Det andra torpet kan vara det som då hade benämningen Hamnen.

Det fanns även andra torp i området. Namn såsom Myren och Hagen låg i närheten. Vilket som är vilket idag har jag inte kunnat avgöra. Olle Hagberg i Stockevik har även nämnt ett rivet torp som han kände till.

August Johansson vid Nordeviksstrand, som var född i torpet i Hamnen under Stockevik, besökte ofta sitt barndomshem tillsammans med någon eller några av sina döttrar långt fram i ålderdomen. På så sätt har man kunnat föra kunskapen vidare även till dagens generationer.

Åren 1862 – 1872 tillkommer ytterligare två barn, August den 9 augusti 1863 och Matilda den 4 januari 1871. Där noteras också att Anna Christina flyttat till Kroksdal 1871 och att Helena flyttat till Björlanda 1869.

I husförhör från Stockevik 1872 – 1875 noteras torparen Johan Jonasson som död den 24 juli 1875. I samma husförhör nämns hustrun, änkan Petronella Andersdotter, som fattighjon tillsammans med 4 barn.

De uppräknade barnen var Carl född den 21/12 1859, August den 9/8 1863, Inger Johanna den 27/5 1855 samt Matilda den 7/1 1871 som dog redan den 13/10 1879.

Familjen hade alltså när den var som störst bestått av man och hustru samt sex barn. Dock hade Helena flyttat till Björlanda 1869 innan yngsta barnet, Matilda, föddes 1871 så hemma bodde som mest sju personer i det lilla torpet i Hamnen.

Johan Jonasson dog den 24 juli 1875 i giftig kräfta enligt dödboken. Han noteras där som torpare under Stockevik. Hustrun Petronella dog den 24 februari 1897. Hon noteras som fiskaränka i Stockevik. Min mormor berättade för oss att hennes farmor, som alltså var Petronella, seglade i en Vässing (mindre öppen enmastad segelbåt, påminner om en snipa) från Stockevik till Göteborg och sålde ägg, tillsammans med andra kvinnor från trakten.

August blev senare min mormors far. Han gifte sig den 27 december 1890 med åbodottern Matilda Andersdotter från Häle i Stenkyrka. Matilda var född den 3 december 1867. De bosatte sig i Stockevik, i närheten av Hagbergs sedan länge nedlagda butik. August var snickare och när det blev aktuellt att flytta till Nordevikstrand så monterade han ner och märkte upp huset för att sedan flytta det och montera upp det igen i Nordevikstrand alldeles ovanför den nyinköpta slipen. Flytten till Nordvikstrand ägde rum den 9 november 1906.

Han hade då övertagit Olaus Kristianssons slip som han senare utökade till dubbel räls. Den första tiden i Nordevikstrand bodde familjen i smedjan medan August återuppförde huset. Den var stor nog för att avskilja ett utrymme för bostad åt dem alla.

August och Matilda fick sammanlagt tio barn varav de två yngsta föddes i Nordevikstrand och de första åtta i Stockevik. Barnen var Johan Patrik som föddes den 26/3 1891, Anna Matilda den 18/8 1892, Karl August den 13/10 1894, Hedvig Johanna den 1/10 1896, Erik Adolf den 28/3 1899, Svea Maria den 14/6 1901, Gustaf Valentin den 25/9 1903, Karin Sofia den 30/3 1906, Klara Ingeborg den 3/8 1908 och Oskar Vilhelm den 23/9 1910. Anna Matilda blev senare min mormor.

Torpet i Hamnen besökte jag i juni månad 1998. Bostadsbyggnaden finns kvar, om än inte i ursprungligt skick, och är numera sommarbostad. Byggnaden består av kök med ett rum. Yttertaket är omlagt med papp, eldstaden av järn är borta och ingången har flyttats.

Min mormors far August fick bära smeknamnet Hamnen långt in på äldre dagar.

Några av Augusts barnbarn i Skärhamn tog senare släktnamnet Hamnén efter honom.

Johans föräldrar var bonddottern Christina Andersdotter i Kroksdal och ungkarlen Jonas Andersson i Siröd. Christina var vid sonens födelse nästan 30 år och Jonas fem år yngre. Jag har inte funnit att Christina och Jonas var sammanboende någon gång.

Enligt ett husförhör i Siröd 1818 – 1819 var Jonas född den 6 mars 1795. Jonas mor och Christinas far var kusiner. Christina bodde kvar i föräldrahemmet i Kroksdal och födde den 12 november 1824 ytterligare en son. I födelseboken från Stenkyrka församling 1824 finns följande notering.

”Den 12 november föddes och den 13 döptes Christina Andersdotters i Krogsdal oäkta barn Elias. Fadern sades vara drängen Elias Pettersson från Olsnäs. Faddrar: Hans Berntsson, Hans Andersson, Anna Andersdotter samt Helena Pehrsdotter, samtliga från Kroksdal”.

I husförhörslängden från Kroksdal 1825 – 1826 noteras att Christinas mor Annika blivit änka, en son Hans Andersson (fadder vid Christinas oäkta son Elias dop) bodde hemma förutom Christina med sina två söner Johan och Elias. Det noteras dessutom beträffande Elias att han avlidit.

Man hittar Christinas fader Anders i dödboken den 31 maj 1825. Han dog "af magplågor 72 år och 8 månader gammal". Begravningen hölls den 12 juni. Anders och hans hustru hade varit gifta sedan den 9 juni 1783. Den oäkta sonen Elias finns i dödboken den 6 oktober 1825 med en notering om att han dött ”af bröstplågor".

I husförhörslängden från 1826 – 1827 är Christina kvar i föräldrahemmet med sin son Johan men i längden från 1827 – 1828 noteras att Christina flyttat till Brevik.

Hennes son Johan fick bo kvar hemma i Kroksdal hos sin mormor medan Christina skulle ut och tjäna piga för första gången.

Hon kom till Olof Hansson och hans hustru Helena Andersdotter som brukade 1/6 mantal av Brevik. Olofs farfar var Jon Olsson i Toftenäs som hade gårdar i Toftenäs, Tubberöd och Brevik och som finns omnämnd i kapitlet om min farfars mor från Brevik. Hos Olof Hansson fanns två små barn, Hans som var född den 17 december 1822 och Petronella den 12 juni 1827. Hustrun avled några månader efter sista förlossningen och i dödboken finns inskrivet att hon avlidit den 18 november 1827 i vattusot.

Christina blev kvar hos Olof Hansson i Brevik och i husförhörslängden från 1830 – 1833 i Brevik noteras att Johan flyttat från Kroksdal till sin mamma i Brevik. Bondens hustru hade avlidit och bonden gifte om sig med pigan. Från vigselboken i Stenkyrka församling kan man läsa den 11 februari år 1831.

Hemmansägaren och änkemannen Olof Hansson i Brevik och hemmadottern Christina Andersdotter i Krogsdal. Lysning den 17, 24, 31 oktober. Som ålder har angivits 37 år på båda och vigselförrättare var P. E. Lhedén.  Christina var född den 18 december 1790 så hon var i verkligheten 40 år gammal men prästen har skrivit 37 på båda. Brudgummen var 37 år gammal.

Christinas förstfödda barn inom äktenskapet som föddes den 4 november 1831, blev döpt till Christian och dog redan den 25 mars 1832, alltså vid fyra och en halv månaders ålder. Som dödsorsak anges ”feber”.

Paret födde senare en dotter som fick namnet Anna Christina. Hon blev född den 29 januari 1834 och döpt den 31 januari.

Jag har inte kunnat finna att paret fick några fler barn. I husförhörslängden från 1838 – 1840 finns Anna Christina med men inte hennes halvbror Johan. Han hade då börjat sin bana som dräng hos änkan Karin Andersdotter under Säby Sörgård.

På grund av förstörda kyrkoböcker för vissa år har det varit svårt att med säkerhet fastställa Anna Christinas vidare öden men i dödboken för 1861 finns en Anna Kristina inskriven den 7 november. Hon var gift med Kristian Torberntsson i Dyreby Östergård men avled i sviterna från barnsbörd den 2 november 1861 då en son, som döptes till Olaus, föddes.

Johans farföräldrar var enligt födelseboken, den 6 mars 1795 då fadern Jonas föddes, Anders Jacobsson och Ingeborg Helgesdotter i Siröd. Faddrar vid dopet som skedde samma dag var Helge Andersson och Elin Andersdotter i Siröd. Faddrarna var Jonas morfar och mormor.

Anders Jacobsson och Ingeborg Helgesdotter fick förutom Jonas ytterligare två barn enligt födelseboken. Det var Anna som föddes den 27 september 1797 och Andreas som föddes den 16 oktober 1799.

I den första husförhörslängden som upprättades i Stenkyrka församling år 1807 återfinns Jonas som fosterson hos sina morföräldrar Helge Andersson och Elin Andersdotter i Siröd som då brukade 1/2 mantal av Siröd.

I längden 1813 – 1814 är inte morföräldrarna med längre. Elin Andersdotter hade avlidit i Siröd den 16 oktober 1813 och Helge Andersson hade avlidit i Siröd den 25 februari 1814. I fortsättningen tituleras Jonas åbo och det framgår att han brukade 1/4 mantal av Siröd 1817 – 1818. Även systern Anna Andersdotter som var född 1799 upptas hos Jonas.

Christinas föräldrar brukade 1/16 av Kroksdal och Jonas noteras tillsammans med systern, Anna, på 1/4 mantal Siröd. I husförhör 1819 – 1820 hade man i Siröd piga men det hade man inte i Kroksdal.

I Kroksdal födde Anders Rasmusson och Annika Olsdotter ytterligare 7 barn. Dessa var Olof som föddes den 28/3 1795, Hans den 1/11 1802, Rasmus den 11/3 1798, Elsa den 7/2 1784, Kristina den 14/12 1789 Annika den 24/2 1794 samt Helena som föddes under 1786. Kristina dog som späd redan den 12 februari 1790 endast två månader gammal. Orsaken nämns inte i dödboken. Rasmus dog i mässlingen den 2 december 1814, 16 år gammal. Helena som nämns i husförhörslängden som dotter och född under 1786 återfinns inte i födelseboken och inte i dödboken.

I husförhörslängder 1823 – 1824 och 1824 – 1825 har gården i Kroksdal minskat till 1/32 mantal. I förteckningen från vintertinget 1826 angående bouppteckning efter Anders Rasmusson den 9 juli 1825 nämns förutom änkan, barnen Olof, Hans, Elsa, Helena och Christina. Fastigheten nämns som 1/32 kronoskattehemman. Där nämns också att barnen har en farbror i Häle Stenkyrka.

Johan Jonassons hustru Petronella föräldrar var Anders Persson från Dammen i Stenkyrka och Helena Månsdotter från Säby Stenkyrka. Anders Persson var född vid Dammen den 28 september 1788 och Helena Månsdotter var född på Lilla Höggeröd i Resteröds församling den 8 augusti 1797.

I det första husförhöret vid Dammen 1807 – 1808 uppges Anders Perssons familj

som ”Per Olsson 1754, hustrun Helena Andersdotter 1754, son Andreas 1784, son Petter 1788, son Johannes 1795, och en dotter Greta 1797”. Året därpå hade ytterligare en son tillkommit, Elias som var född år 1800. Andreas är inte uppräknad och bodde därför troligen inte hemma längre.

Vid genomgång av födelseboken finner man ytterligare två barn, Olof som var född den 20 december 1781 och Inger den 7 juli 1802. Per Olsson och Helena Andersdotter hade gift sig den 27 juli 1781 och står då båda från Prästgården i Stenkyrka. De har troligen arbetat på prästgården som dräng och piga.

I födelseboken finns noterat beträffande Anders Perssons födelse att han föddes den 28 september 1788 och döptes den 29 september. Föräldrar var Peter Olsson och Helena Andersdotter vid Dammen i Stenkyrka och faddrar Bernt Andersson på Prästgården och Börta Hansdotter på Höggeröd. Börta Hansdotter var dotter till Hans Olsson och Elsa Pärsdotter i Kurlanda och gift med Knut Jonasson från Åkervik som var av Måneskiöldska släkten. Anders Persson arbetade 1813 – 1814 som dräng hos länsman Christian Pettersson i Hoga Stenkyrka.

Anders hustru, Helena Månsdotter, föddes den 8 augusti 1797 i Resteröds församling på inland. Inskrivningen i födelseboken har följande lydelse:

”Lilla Höggeröd 1797 augusti. Den 8 föddes och den 9 döptes Helena, fadern Måns Jonsson, modern Inger Hindriksdotter, faddrar Lars Heljesson i Knipen, Johannes Hindriksson vid Aröds bro Margareta Svensdotter ibedem” (samma plats).

Uppgiften om i vilken församling Helena stod att finna har framkommit med hjälp av Mormonkyrkans databank som blev tillgänglig för några år sedan via internet. Innan dess hade jag sökt efter uppgifter om Helena under mycket lång tid. Jag har sökt vidare i Resteröds och Forshällas kyrkoböcker och har då kunnat finna fadern, Måns Jonsson, avliden den 6 december 1804 och begravd den 16 december. Han blev 48 år och som dödsorsak anges led och tandvärk.

Måns Jonssons och Inger Hindriksdotters vigselnotis finns i Ljung sockens vigselbok. Där finns inskrivningen gjord den 4 november 1794 utan annan information än de båda kontrahenternas namn. Därefter föddes en flicka, som fick namnet Inger, den 27 juli 1793. I födelsenotisen i Ljung är föräldrarna nämnda som boende i Klef där de bodde innan de flyttade till Lilla Höggeröd i Resteröd.

Måns och Inger förekommer båda två som faddrar i Resteröd, dock aldrig tillsammans, Inger Hindriksdotter två gånger 1798 och en gång 1803. Måns Jonsson en gång 1798, en gång 1799 och en gång 1802.

Efter ett tips via internet från en släktforskare kom jag år 2004 i kontakt med en bok som heter ”Fräkne Bygd och folk i gången tid”. Den är skriven av Herbert Christensson år 1954 och behandlar de flesta gårdar i området där jag hade hittat Helenas föräldrar. Helenas fader står där upptagen som hälftenbrukaren Måns Jonsson på 1/4 mantal av Lilla Höggeröd i Resteröds socken. Det är ur jordeboken från år 1801 som uppgiften är hämtad. Enligt samma jordebok skulle gården vara på 1/2 mantal och den andra 1/4 mantal hade en Henrik Tauson som utbruk. Det noteras vidare att ägare är löjtnant Tauson.

Den nyupptäckta uppgiften om Henrik Tauson väcker nytt liv i gamla funderingar om vem som var Inger Hindriksdotters föräldrar. Är det enbart en slump att Henrik brukade samma gård som Måns Jonsson och Ingrid Hindriksdotter eller är det far och dotter? 

I Forshälla, som är moderförsamling, finns Inger Hindriksdotter noterad som utflyttad piga 1812. Hon hade då pigtjänst på Grinneröd i Forshälla och flyttade österut till grannsocknen Hjärtum.

Vid inskrivningen av Helena i födelseboken 1797 förekommer hennes morbror, Johannes Hindriksson vid Aröds bro, som fadder. Aröd ligger i Ljungs församling och gränsar till Resteröds församling. Syskonen bodde alltså i närheten av varandra innan Johannes flyttade till Tjörn.

Ytterligare några uppgifter ur Stenkyrka husförhörslängd 1806 och namnet Hindriksdotter kan eventuellt tyda på att gåtan kommit en aning närmare sin lösning.

Det är på Mölnebo gård som jag hittat två personer med namnet Hindriksdotter varav en piga med en tydlig notering om att hon kommer från Forshälla och varit på Tjörn i 4 år. I inflyttningslängden 27 november 1803 noteras att hon är född i Ljung socken och flyttbeviset från socknen där hon flyttade ut är undertecknat av prästerna Kleverström och Thorin. Hennes namn är Anna Hindriksdotter och hon är född 1780. År 1806 är hon piga på Mölnebo Nedergård.

Det finns även en Christina Hindriksdotter som flyttat till Tjörn den 10 januari 1804.

Även hennes flyttbevis är undertecknat av prästerna Kleverström och Thorin men hon finns inte i husförhörslängden i Stenkyrka 1807. I flyttbeviset sägs hon vara född 1779.

En Catharina Hindriksdotter som anges vara 40 år 1806 är gift på Mölnebo mark med en Erik Jönsson. Dom har där två barn tillsammans. Hon finns inte nämnd i inflyttningslängden.

För mig verkar det troligt att det finns ett samband mellan dessa personer som alla kom från trakterna Forshälla och Ljung och i tre fall hamnade på samma gård på Tjörn, nämligen Mölnebo.

Den muntliga traditionen i släkten säger att Inger Hindriksdotter skulle vara polska.

Huruvida hon var född i Polen eller född i Sverige av invandrade föräldrar förtäljer inte historien. Sanningshalten i detta går inte att bedöma men liknande rykten är inte ovanliga utan att det ligger minsta sanning bakom. Jag har sökt i de flesta födelseböcker i socknarna runt Resteröd och Forshälla utan att finna Inger. Däremot har jag funnit två stycken födslar som kan stämma på brodern Johannes.

Den ena Johannes är född 9/8 1776 i Resteröd med föräldrar som enligt födelseboken heter Henrik Andersson och Elin Toresdotter. Den andre Johannes är född i Röd i Forshälla 18/6 1776 med föräldrar som heter Hindrik Jonsson och Kiersti Olofsdotter.

Det har inte gått att hitta någon av dessa fyra föräldrar i någon kyrkobok vilket kan tyda på att de inte varit bofasta någon längre tid på samma ställe. Det kan ju också vara fel personer eller så kan namnen vara försvenskade. Längre än så kommer jag inte för tillfället i sökandet efter Helena Månsdotters rötter. Möjligen finns det en liten övervikt för att hon kan vara född i Ljung.

I det första husförhöret, 1807 – 1808 i Stenkyrka på Tjörn, återfinns Helena som fosterdotter hos morbrodern skomakaren Johannes Hindriksson 33 och dennes hustru Britta Eriksdotter 39 på Mölnebo mark. Helena är upptagen som fosterdotter Helena Månsdotter 11 år. Sedan Inger Hindriksdotter blivit änka, år 1804, sände hon sitt barn till sin broder på Tjörn som flyttat dit tidigare och var gift.

Skomakaren, hans hustru och fosterdotter återfinns varje år i husförhör på samma sätt och med samma antal personer i hushållet fram till och med 1813 – 1814. Därefter finns paret registrerat på Mölnebo grind istället. Där fick de bo tillsammans till den 30 mars 1821 då Johannes avled av lungsot 45 år gammal enligt dödboken. I dödboken har prästen skrivit Mölnebo mark.

Helena hade då flyttat till Toftenäs som piga hos Olof Berndtsson, född den 1 maj 1786, och hans hustru Britta Pärsdotter, född den 24 april 1790, som brukade 1/4 mantal av Toftenäs i Stenkyrka enligt husförhörslängd från 1813 – 1814.

1818 – 1819 finns Helena som piga hos änkeman Jonas Hansson som var född den 12 juni 1764 och brukade 1/4 mantal Hoga i Stenkyrka. Året efter finns hon kvar på samma gård.

Anders Persson och Helena Månsdotter hittar man för första gången 1822 – 1823 tillsammans som torpare på Säbyhus Grinden i Stenkyrka. Personerna som uppges i hushållet är torparen Anders Pärsson, född den 28 september 1788 och 36 år, hustrun Helena Månsdotter, född den 8 augusti 1797 och 27 år, dotter Johanna, född den 8 september 1822 samt svärmodern Inger Hindriksdotter, född den 2 november 1764 och 58 år. Enligt de därefter följande husförhörslängderna från Säbyhus Grinden föddes därefter dottern Petronella 14/5 1825, sonen Johannes den 2/6 1828, dottern Helena den 4/4 1831, sonen Jonas den 4/8 1834, samt en dotter Malena den 15/10 1840.

Inger Hindriksdotter flyttade till sin dotter på Tjörn när dottern hade bildat familj.

Hon hade då tjänat piga i socknarna runt Resteröd i många år efter sin makes död 1804.

Helenas förstfödda dotter som föddes den 8 september 1822 döptes till Johanna, och fick väl namnet efter Helenas fosterfar, skomakaren Johannes Henriksson på Mölnebo Mark. Helena dog vid unga år och är noterad som död i husförhöret 1830 – 1833 från Säby Mark Grinden. Paret hade även en son som döpts till Johannes, född den 2 juni 1828. Även han torde ha fått sitt namn efter Helenas fosterfar och inte efter Helenas biologiske far vars namn var Måns.

I dödboken i Stenkyrka finns noterat den 9 maj som dödsdag och med begravning den 22 maj 1842, änkan Inger Hindriksdotter från Säby Mark.

Helena Månsdotter dog i vattusot den 17 februari 1844. I dödboken står att hon var från Säby Mark.

Antavla 1

Antavla 2

 Ingemar Gollungberg