På nordsidan av Härön, utanför Kyrkesund i Klövedals församling på Tjörn, finns en liten bit odlingsbar mark bland bergskullarna som heter Lingårdsäng. Där bodde min morfars farfar i en liten stuga, tillsammans med sin hustru och barnen. Han hette Petter Andersson och var född på Staffansholmen vid Härön den 19 september 1818 . Hon hette Anna Helena Johansdotter och var född i Kristine församling i Göteborg den 11 augusti 1817.

Staffansholmen, som numera kallas Stavsundsholmen, är den södra delen av Härön och var förr åtskild från Härön av ett litet sund som sedan länge är igenfyllt av en vägbank.  Olaus Olsson uppger i en skrift från 1924 att Staffansholmen ägdes av Knut Pedersson Måneskjölds barn, Peder och Jörgen. I samma skrift uppges även att Peder Knudssen i ett förläningsbrev av år 1582 erhöll "skatten av Herrön". Magda Måneskjöld uppger i sin bok att fiskeläget Sumpen och Staffansholmen tillhörde Knut Pedersson Måneskjöld.

Lingårdsäng ligger en liten bit från vattnet. Det är troligt att Petter och Anna Helena brukade någon bit av den odlingsbara jorden, som fanns alldeles utanför stugknuten.  Fisket torde dock ha varit Petters huvudsakliga syssla. Lingårdsäng tillhörde en av gårdarna på Härön, den som gick under benämningen "Gården".

Det var först på senare år som jag upptäckte var Lingårdsäng ligger. Min morfar pratade ofta om sin fars barndomshem men det blev aldrig av att vi besökte platsen medan han levde. Den som kunde berätta för mig i detalj var huset hade legat var "Ragnar i Änga". Han var själv född och uppvuxen på Häröns västsida på den gården som går under benämningen "Ängen" och hans far, Edvin, hade berättat för honom var huset som jag nu sökte hade legat.

Man hittar dit om man följer den gamla gångvägen förbi ”Gården” i riktning mot ”Ängen”. Istället för att ta av till vänster där man svänger ut mot ”Ängen” fortsätter man rakt fram i riktning mot den nordligaste sommarstugan. Gångstigen till Lingårdsäng följer kraftledningen mot sommarstugan i Kallevik. Strax innan man passerar grinden ligger en gärdesgård och innan man passerar den ligger på vänster sida en stensatt brunn som tillhörde Petters och Anna Helenas hus. På höger sida, strax efter gärdesgården, ligger husgrunden helt övervuxen av nyponbuskar och annat buskage. Av kvarvarande rester att döma var det ett mycket litet enkelhus med tegeltak och murstock.

Petter och Anna Helena vigdes i Klövedal den 18 december 1842 efter att det varit utlyst i kyrkan 12/6, 19/6 och 26/6 1842 och Petter noteras då som boende i Sunna och Anna Helena på Limhall. Anna Helenas mamma, som var ensamstående, var född och bosatt på Limhall, ett litet fiskeläge strax innan Kyrkesund. Här blev Petter och Anna Helena boende några år efter giftermålet medan de fem första barnen föddes. Dessa var Britta Stina 12/4 1843, Andreas 16/3 1845, Niklas 12/11 1847, Anna Lovisa 12/6 1850 och Johan Bernhard 19/4 1853. Familjen flyttade därefter ner till Kyrkesund och där föddes sonen Torbernt den 21 maj 1856. Endast det yngsta barnet, Olle Martin, är fött sedan man flyttat till Härön. Han föddes den 29 januari 1859, troligen på Lingårdsäng, men det kan även ha varit i "Hunneviken" där Petter bott en tid innan han gifte sig.

Torbernt som föddes den 21 maj 1856 blev far till min morfar. Vid hans dop den 22 maj var Carolina Jonasdotter och Maria Nilsdotter från Härön faddrar. Carolina var född 1825, inflyttad från Säve församling 1854 och piga hos änkefru Anna Kristina Olsson på Härön. Anna Kristina var änka efter salteriidkare Torbernt Olsson i Kyrkefjäll. Det var han som lät bygga det stora magasinet på Härön, vilket numera är restaurant.  Maria Nilsdotter var född den 26 juli 1816 och dotter till Nils Olsson och Kerstin Rasmusdotter i Båteviken. Maria Nilsdotter gifte sig året efter dopet med Andreas Eliasson från Härön, som var son till Elias Toresson född den 2 juni 1791, som i sin tur var son till Tore Eliasson född den 17 november 1739 och broder till dopbarnets mmm. 

Av Petter och Anna-Helenas barn flyttade Andreas till Kristiansand i Norge den 1 september 1870 enligt en notering i husförhörslängden. Hans vidare öden är f.n. inte kända.

Niklas flyttade också till Norge och bosatte sig i Bergen där han tjänstgjorde som lots. Han gifte sig med Petra Ovida Berentine Knutsdatter Olsen som var född i Ålesund i Norge den 16 januari 1867. De fick sex barn under åren 1892 - 1906, Oskar Nicolai 10/7 1892, Bjarne Johan 26/8 1896, Torvald Leonard 1/3 1898, Konrad Martin som dog ung, Nicolai Severin 30/7 1903 och Petro Severin 12/5 1906. Niklas hustru hade dessutom en dotter från ett tidigare förhållande, Klara Lovise Nagel född den 9 januari 1886.

Johan Bernhard blev lots på Grönskärens lotsstation efter den svåra olyckan 1878. Han gifte sig med Berta Evelina Eliasdotter den 19 december 1884. Hon var född den 13 februari 1864 på Kampalln Härön och dotter till mästerlotsen Elias Olsson, som var stationerad vid Kyrkesunds lotsplats, i dennes andra äktenskap med Britta Christina Christiansdotter. Johan Bernhard och Berta Evelina fick en son som föddes på Grönskärens lotsstation den 7 december 1885 och fick namnet Bror Bernhard. Johan Bernhard bytte senare namn till Gyltergren och i samband med lotsstationens indragning 1903 flyttade han med sin hustru till Kyrkesund och byggde hus vid Sumpen i närheten av Sankt Olavs källa.

Britta Stina nämns som flyttad till Göteborg den 20 oktober 1864 i Klövedals utflyttningslängd.

Anna Lovisa gifte sig med Olle Nilsson som var född den 31 januari 1855 i Bö Uppegård i Klövedal.  De gifte sig den 23 november 1883 och blev boende på brudgummens födelseplats där de fick tre barn, Olga Adolfina Emilia 12/5 1885, Berta Nikolina 31/1 1887 och Nils Albert 8/7 1892.

Olof Martin som var ogift sjöman omkom i en drunkningsolycka i USA den 9 juli 1882.

Torbernt blev efter den svåra drunkningsolyckan på Grönskärens lotsstation den 25 augusti 1878 uttagen till den grupp som snabbutbildades för att ersätta de omkomna lotsarna. I sitt förordnande skriver lotsdirektören den 27 november 1878.

"Lotsdirektören vill, uppå vederbörandes framställning, härmed hafva förordnat Extra lotsen vid Grönskärens lotsplats Torbernt Pettersson att t.v. bestrida en ledig kronolotsbeställning med lägre lön vid samma lotsplats, emot åtnjutande såsom årligt arvode af den med denna befattning förenade aflönings- och övrige förmåner. Hvilket vederbörande till efterrättelse länder. Stockholm den 27 november 1878."

Torbernt gifte sig den 29 december 1881 med Anna Elisabeth Johannisdotter från Hisingsviken på Härön. Hon var född den 28 februari 1857 och hennes föräldrar var Johannes Olsson, född i Hisingsviken på Härön den 15 augusti 1831 och Johanna Maria Olofsdotter, född i Sunna Klövedal den 21 november 1832. Sju barn föddes på Grönskären, Edina Maria Alexandra 18/3 1882, Jenny Aurora Teresia 6/7 1885, Hildur Svea Antonia 13/7 1887, Johannes Morgan Peder 14/10 1889, Ernst Torbernt Alexis 2/6 1892, Hedvig Susanna Elisabeth 4/12 1894 och Aleisa Bertina Laurentia 11/10 1897. Ernst Torbernt Alexius blev senare min morfar. Han gifte sig med Anna Augustsdotter från Nordevikstrand.

På det tjugonde tjänsteåret som kronolots fick Torbernt ett nytt förordnande av Kungliga lotsstyrelsen i Stockholm och blev nu befordrad till mästerlots. Nu hade även namnet ändrats från Pettersson till Gollungberg genom lotsverkets försorg. Det nya förordnandet lyder:

"Kongl. Lotsstyrelsen gör veterligt: att som kronolotsen vid Grönskärens lotsplats inom Göteborgs lotsfördelning Torbernt Gollungberg under sin nittonåriga tjenstetid vid lotsverket ådagalagt skicklighet i sitt yrke och i öfrigt sig väl förhållit, alltså varder han, Torbernt Gollungberg härigenom nämnd till Mästerlots med åtnjutande af alla dermed följande förmåner, hvilket vederbörande till efterrättelse länder. Stockholm den 21 juni 1898."

Torbernt var kvar på Grönskären tills lotsstationen upphörde 1903. Då flyttade han med familjen till Sumpen i Kyrkesund där han byggt hus. Han slutade vid Lotsverket efter 40 års tjänst den 17 september 1918.

Petter och Anna Helena bodde på Lingårdsäng till långt fram på ålderdomen. Enligt kyrkböckerna var de utfattiga och det berättas att den sista vintern som de bodde där var det mycket kallt och tjockt snötäcke. Veden hade tagit slut och de hade börjat elda med inventarierna i huset. Öborna på Härön hade förstått deras belägenhet och kom och hämtade dem till fattigstugan som då fanns på Härön och låg strax nedanför skolhuset. Petter dog där den 1 juli 1896 och Anna Helena den 18 maj 1902. Dödsorsaken har inte angivits i kyrkboken.

Petter Anderssons föräldrar var Anders Persson och Britta Johansdotter. Anders Persson har inte gått att finna i Klövedals födelsebok. Han nämns första gången i den första husförhörslängden från Klövedal 1805-1806 hos Pär Nilsson och Börta Andersdotter och finns då uppräknad som ett av tre barn utan födelseår angivet. Året därpå nämns han som Anders 15 år. År 1810-1811 har prästen noterat på Anders rad "finns ej i kyrkoboken". Senare nämns han som född 1792 och som "extra rätningskarl för Hogadal" i några år. Pär Nilsson var född i Nordre Valsäng den 16 april 1765 och Börta på Staffansholmen den 11 januari 1762. De gifte sig den 7 april 1790 och bosatte sig på Staffansholmen, troligen hos brudens föräldrar. De flyttade senare till Sumpen för att så småningom återflytta till Staffansholmen där de bodde då sonen Anders med sin hustru Britta kom från Styrsö 1818.

De övriga barnen i familjen var Johannes som föddes på Staffansholmen 26/2 1790 och dog i mässling 19/1 1792, Rangela som föddes i Sumpen 5/12 1797 och Nils som även han var född i Sumpen 29/8 1801. Han drunknade vid Svanesund natten till den 29 september 1835. När det gäller sonen Anders så utgår jag från att han glömts bort från inskrivningen i födelseboken. I husförhören finns dessutom även en dotter vid namn Ingeborg nämnd. Hon skulle vara född 1795. Inte heller hon finns inskriven i födelseboken.

Anders Persson flyttade 1815 till Asperö i Styrsö församling. I samband med hans utflyttning utfärdade kyrkoherden och prosten i Tjörns pastorat, Anders Bonander, ett flyttbetyg den 29 augusti 1815 i vilket han skriver om Anders Perssons ålder att han var född 1792 ”efter säkra mäns betyg”. Där nämns vidare att ”många flera icke i kyrkboken intagen var”. Beträffande hans födelsedag skriver Bonander ”ej heller känner dess födelsedag som skall hafva varit en månad före Larsmäss”. Larsmäss står för Lars den 10 augusti så Anders bör alltså vara född i juli månad 1792.

Han kom hem igen som nygift med sin hustru Britta Johansdotter, född på Asperö den 27 november 1791. De hade gift sig i Styrsö församling den 27 mars 1818 efter att lysning utfärdats tre söndagar i januari månad med början den 11 januari.  Anders tituleras då ”ungkarlen och fiskaren drängen”. Efter flytten till Klövedal blev de boende hos Anders föräldrar på Staffansholmen en tid, där också deras förstfödde son Petter föddes. Vid inskrivningen i dopboken den 19 september 1818 nämns som faddrar Christina Ingemarsdotter på Herrön, Ingeborg Persdotter i Kållekärr, Bernt Ingemarsson i Sumpen och Anders Jonsson i Sumpen. Flyttbetyget för återflytten till Tjörn skrevs av kyrkoherde B Bogner den 9 oktober 1818. Han nämner då, bland annat, att Britta haft smittkoppar ”i yngre år” och att hon har ”någorlunda försvarlig kristendomskunskap”.

Beträffande faddrarna vid Petters dop så var Christina Ingemarsdotter född den 9 mars 1782 och dotter till Ingemar Andersson och Sigrid Berntsdotter på Ödegärdet. Bernt Ingemarsson var född den 24 juni 1794 och broder till Christina Ingemarsdotter.  Dessa var kusiner till barnets fader genom deras fader Ingemar Andersson som var en broder till barnets farmor.  Ingeborg Persdotter var en syster till fadern och var född 1795. Hon gifte sig senare med Kristian Relfsson i Kållekärr som var född den 7 april 1780. Anders Jonsson var gift med Christina Ingemarsdotter och född den 30 juni 1778. Anders Jonsson var släkt på annat sätt också. Hans mamma, Barbro Andersdotter som var född den 31 maj1767, var syster till dopbarnets farmor.

Därefter föddes den 13/8 1821 Johannes medan de bodde på Staffansholmen. De övriga barnen, Anna Britta den 18/1 1825 som dog den 23/5 1830 i "feber" och Stina den 18/8 1827 som dog den 9/4 1831 i "magsjuka" föddes i Sumpen. Inte nog med sorgerna efter de två barnen som dog. Anders hustru, Britta, hade nyligen avlidit av "tärande" den 16 april 1831 och begravdes tillsammans med den yngsta dottern Stina den 24 april 1831. Enligt uppgift står ”tärande” för något som närmast kan beskrivas som ett höggradigt utmärglingstillstånd. Vilken sjukdom som förorsakat tillståndet framgår inte.

Anders gifte om sig den 28 december 1834 med Annika Jonsdotter från Hunneviken på Härön. Hon var född den 27 september 1805 och dotter till Jon Göransson och hans hustru Johanna Jönsdotter i Hunneviken. Anders och hans hustru bosatte sig där och födde en son den 20 februari 1836 som fick namnet Johan. Det blev inga fler barn. Annika dog i tyfus den 27 mars 1839 endast 33 är gammal och Anders är då blind och dör ett par år senare. Det saknas inskrivning i dödboken om hans bortgång men i husförhörslängden för 1841-1845 finns en notering om att han dog 1841. Sonen Johan som endast är fem år när båda föräldrarna avlidit förblir boende hos sina morföräldrar i Hunneviken. Johan överlever fattigdomen i Hunneviken och gifter sig den 5 maj 1874 med Anna Maria Persdotter från Halsbäck Nedergård i Klövedal.  

Petters mor, Britta Johansdotter, var född på Asperö i Styrsö församling i Göteborgs södra skärgård den 27 november 1791. Hennes föräldrar var Johan Håkansson och Catharina Börjesdotter på Asperö. De var födda den 18 januari 1761 resp. den 19 maj 1763. Johan Håkansson synes ha haft sina rötter på Brännö medan hans hustru var född på Asperö. I familjen föddes förutom Britta fem barn. De var Andreas den 25/6 1787 som dog 1790, Hans den 8/8 1796 som dog 1796, Elin den 4/1 1798, Erik den 4/9 1800 och Börje den 31/3 1804.

Per Nilssons föräldrar i Nordre Valsäng var Nils Jacobsson och Ingeborg Persdotter.

Nils var född ca 1740 men finns inte i Klövedals födelsebok. Hans födelseår har beräknats med ledning av uppgiften i dödboken. Hustrun Ingeborg var född i Sunna den 20 juli 1735. Inte heller Nils fader, Jacob Jöransson, återfinns i Klövedals födelsebok. I dödboken nämns han som avliden den 27 februari 1780 i en ålder av 67 år och 7 månader.  Han borde alltså vara född omkring augusti 1712. Ytterligare tre av Jacob Jöranssons barn saknas i födelseboken i Klövedal. Det är Kerstin som dog den 16 mars 1770, Ingeborg som dog den 18 mars 1809 och Anna som dog den 29 september 1814. Med ledning av åldersuppgiften i dödboken kan deras födelseår beräknas till omkring 1746, 1747 och 1740.  

I Klövedals födelsebok finns därefter införda under Jacob Jöransson på Berget i Nordre Valsäng, Marit den 1/6 1751, Lars den 23/6 1755 som dog den 30/8 1755, Helena den 13/7 1756 som dog den 3/2 1776, Börta den 26/4 1759, och Kristina den 4/2 1763. Det är många poster som saknas i kyrkböckerna och man kan undra om det beror på slarvig inskrivning eller om Jacob Jöransson och hans fyra äldsta barn inte var födda i församlingen.

Jacob Jöransson var kunnig i smedyrket, något som senare gick i arv till den äldste sonen Nils. Johan Pettersson skriver i sin bok "Klövedals Kyrka" från 1965 på sidan 52: År 1766 talas om den gamla klockan, "som förfallet wahr", då Jacob Jöransson i Valsäng lagade dess axel och gjorde ett nytt beslag. 1797 reparerades klockorna igen men nu av Jacobs son Nils Jacobsson på Berget. Uppgifterna, uppger Pettersson, har hämtats ur lantkyrkoräkenskaper för resp år.

Efter Jacob Jöranssons bortgång förrättades bouppteckning den 31 september 1780. Vid delningen finns 6 barn uppräknade. Det är sonen Nils och döttrarna Anna, Marit, Ingeborg, Börta och Kristina som vardera får 4 riksdaler, 22 skilling och 5 runstycken av boets behållning på 26 riksdaler, 38 skilling och 6 runstycken. Jacob Jöransson arrenderade gården från Göteborgs Gymnasium så därför fanns det ingen fast egendom vid bodelningen. De sammanlagda inventarierna uppgick till 75 riksdaler och 44 skilling av vilken den största posten var djuren som upptogs till 30 riksdaler och 8 skilling. Spannmål upptogs till 4 riksdaler. Det kan nämnas att det fanns en bibel, två psalmböcker och en katekes upptagna till 1 riksdaler och 38 skilling, varav bibeln värderades till 1 riksdaler och 32 skilling och de övriga till 2 skilling vardera. 1 kopparkittel var värderad till 1 riksdaler.  

Det är den här ovan nämnde Nils Jacobsson som tillsammans med hustrun Ingeborg Persdotter finns i min antavla som föräldrar till Per Nilsson vilken i sina hemtrakter gick under benämningen ”Per på berget” enligt Nils i Vik. Om Nils Jacobsson var född i Klövedal eller i någon annan församling har jag inte kunnat få klarhet i. Han var född omkring 1740 och hans hustru var född i Sunna den 20 juli 1735. De gifte sig i Klövedal den 28 december 1764 och när deras barn föddes bodde de i Sumpen. Där föddes redan den 16/4 1765 sonen Per och därefter tillkom barnen Sigrid den 20/3 1767, Anders den 28/7 1769, Jacob den 14/11 1772 och död den 27/11 1774, Jonas den 11/8 1775, Anders den 18/1 1778 och Britta den 6/7 1780. Två barn fick namnet Anders trots att den förste inte finns upptagen i dödboken innan den andre föddes.

Hustrun Ingeborg dog strax innan jul på Berget i Valsäng den 22 december 1797 av något som i dödboken inskrivits som "värk". Nils gifte senare om sig och i den första husförhörslängden finns en hustru, Annika, upptagen i familjen. Någon uppgift i vigselboken som stämmer med detta finns inte. Däremot finns i Stenkyrka vigselbok uppgiften om att Nils som änkling gifte sig igen den 30 januari 1798 med änkan Annika Persdotter från Kärrslätt. I den andra husförhörslängden i Klövedal står gården benämnd som "Valsäng eller Berget" och dess storlek anges till 1/4 mantal. Hustrun Annika har fått både efternamn och årtal och hon är nämnd som Annika Persdotter född 1745. Hon avled i "slag" den 8 januari 1814 på Berget i Valsäng. I husförhörslängden detta år står det om Nils Jacobsson att han är blind. Gården på Berget har dessförinnan uppdelats så att den yngsta dottern Britta och hennes man, Olof Persson, brukar 1/8 mantal och fadern Nils Jacobsson 1/8 mantal. Det var Göteborgs Gymnasium som ägde gården och den hade således tillhört Margaretha Hvitfeldt när hon levde. F.d. åbomannen och gymnasierättaren Nils dog den 13 februari 1817 i en ålder av 80 år och i dödboken står som orsak angiven, "ålderdom".   

Efter många års sökande och slutligen med hjälp av en annan forskare i vår förening på Tjörn lyckades jag till slut finna anledningen till varför Jacob Jöransson och hans fyra äldsta barn inte finns i Klövedals födelsebok. Jacob flyttade inte till Berget i Klövedal förrän 1751. Dessförinnan bodde han i Valla socken på Tjörn. Han finns inte registrerad som född där heller men hans far, Jöran Andersson, var född i Habborsby Sörgård Valla och död på torpet Hultet under Åker i Valla. I 1715 års taxeringslängd finns Jöran upptagen under Habborsby Sörgård vilket gör att man vill dra slutsatsen att Jacob Jöransson var född där år 1712.

Jacob Jöransson och hans hustru bodde mellan åren 1741 och 1747 i Röra Stenkyrka enligt mantalslängden vilket betyder att deras äldste son, Nils Jacobsson, och hans tre äldsta systrar borde vara födda där.

Jacobs förfäder har kunnat följas tillbaka i tiden till början av 1600-talet då en stamfader Helge finns upptagen år 1617 i en ”Extra kontribution”, alltså en längd över extra skatteutskrivning. Han förekommer sedan i olika skattelängder fram genom åren och i 1659 års jordebok, den första som upprättades sedan Bohuslän genom freden i Roskilde 1658 införlivats med Sverige. Han står då som innehavare till 1 hemman Habborsby, vilket hemman 1698 kan identifieras som Habborsby Sörgård. De sistnämnda uppgifterna har hämtats från Hjalmar Erikssons ”Gårdarna i Valla”

Petter Anderssons hustru, Anna Helena Johansdotter, föddes utom äktenskapet på Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg den 11 augusti 1817.  Dopet skedde samma dag på sjukhuset men inskrivningen i Sahlgrenska Sjukhusets journal ger ingen vägledning i vem fadern var. I dopboken för Kristine församling som mamman tillhörde sägs beträffande fadern att han inte var angiven. Modern uppges vara pigan Anna Andersdotter 31 år och som dopvittnen anges, "De vanliga"

Anna Andersdotter var född på Limhall i Klövedal den 12 november 1782 och i födelseboken finns hennes föräldrar, Anders Olofsson och Agnes Eliasdotter på Limhall nämnda. Faddrar vid dopet var Tore Eliasson på Staffansholmen och Anna Eliasdotter på Limhall.  Båda var syskon till barnets moder och födda den 17 november 1739 resp. den 5 november 1745.  Den tredje faddern var Anders Olsson på Staffansholmen som var gift med en syster, Börta, till modern. Den fjärde faddern var Karin Andersdotter, född den 6 oktober 1750, och gift med Lars Olsson på Limhall som var en broder till barnets far.

Barnen på Limhall hos Anders Olofsson och Agnes Eliasdotter var Elias som föddes den 16/7 1772, Greta den 13/1 1775, Anna den 22/11 1776, Helena den 11/3 1779, Greta den 2/9 1780, Anna den 12/11 1782, Olof den 1/11 1785, Helena den 12/7 1788, Bernt den 20/6 1791 samt Elsa den 14/1 1794.

Barnadödligheten var stor och tre av barnen dog inom tre dagar år 1779. Det var Anna och Helena som dog den 2 november i koppor och Greta som dog den 4 november, också i koppor. Därefter dog den andra Greta den 14 september 1784. Sonen Bernt noteras som död i husförhörslängden 1810-1811.

Under bara en dag i november dog i Klövedal 4 barn av koppor och under november månad 1779 dog 12 barn av koppor. Endast koleran år 1834 tycks ha drabbat hårdare under kort tid. Då dog under perioden 16 augusti till 5 oktober 40 personer av kolera i Klövedal. Koleran drabbade unga och gamla medan kopporna endast skördade barns liv om man får tro dödboken.

Anna Andersdotter bodde i hemmet i Limhall då man började upprätta husförhörslängder i Klövedal år 1806. Förmodligen hade hon redan tjänat piga i många år i hemtrakterna. 1807 flyttar hon emellertid till Brevik i Stenkyrka. I husförhörslängden nämns att hon flyttar till T Apelberg men i Brevik finns inte Anna nämnd. Kanske har hon bara stannat i Brevik en kort tid innan hon flyttat vidare. Hennes syster Elsa nämns även ha flyttat till Brevik år 1809. Därefter hittade jag Anna i Kristine församling i Göteborg år 1813 under benämningen ”Anna Andersdotter 31+". Där finns även en notering om att hon flyttat från Torslanda och vid genomgång av längderna där så finner man henne under Amhult Uppegården som "pigan Anna" utan efternamn.  I denna husförhörslängd som är från 1812 är hon också överstruken vilket tyder på att hon flyttat. Det är därefter som hon återfinns i Kristine församling med notering om att hon flyttat från Torslanda.

Det verkar som om Anna stannar i Göteborg några år innan hon åter flyttar till Tjörn. Under den tiden har hon träffat en karl som troligen heter Johan. I varje fall får hennes barn "Johansdotter" som efternamn och det är med stor sannolikhet efter fadern. Vid förlossningen på Sahlgreenska Sjukhuset den 11 augusti 1817 skrivs Anna in som "pigan Anna Andersdotter 31 år". Det kan tyckas märkligt eftersom Anna var född 1782 och i verkligheten skulle fylla 35 år dagen efter förlossningen. Detta har sin förklaring i att Anna var inskriven i Kristine församling som "Anna Andersdotter 31+", något som fick följa henne genom åren i Göteborg. 1817 nämns en ”Anna Andersdotter 31+” igen i Kristine församlingsbok men ingenting om hennes barn. Däremot en notering om att flyttattesten återlämnats och en notering ”Flo” som skulle kunna betyda att hon flyttat till Flo socken i Västergötland. Denna person har tidigare under året flyttat in så det stämmer därför inte med min ana.  

År 1819 noteras Anna som utflyttad till Tjörn. Till Limhall på Tjörn har hon med sig sin lilla flicka som hon döpt till "Anna Lena". Hennes syster Elsa har flyttat hem 1817 och får även hon en dotter utom äktenskapet 1818 som blir döpt till Greta efter en syster till modern som dog innan hon fyllt fyra år. Greta noteras som avliden i husförhörslängden 1820-1821 utan att motsvarande notering finns i dödboken. Annas fader avlider den 8 augusti 1820 och det är först därefter som Anna och hennes dotter återfinns på Limhall. Dottern heter nu i Klövedals församling "Anna Helena".  Båda namnen kommer från Annas små syskon som dog 1779 i de första barnaåren. Systern Elsa har flyttat till Orust och på Limhall bor därefter lilla Anna Helena med sin mor och sin mormor.

Anna förblev ogift. Hon kunde både läsa och skriva.  År 1835 undervisade hon fem fattiga barn i stavning och innanläsning i åtta veckor. För detta fick hon av influtna fattigmedel 12 riksdaler i ersättning. Uppgiften är hämtad ur Johan Petterssons bok "Bygd och Människor". Anna dog på Limhall den 12 mars 1851 och nämns då som änka. Att hon skulle ha varit gift någon gång har inte gått att få bekräftat ur kyrkoböckerna. Det är kanske snarare ett sätt att undvika att hon hade ett ”oäkta barn” med sig från Göteborg.

Annas far var Anders Olofsson på Limhall. Han var född där den 5 december 1748 och hans föräldrar var Olof Olsson-Swart, född på Berget i Valsäng den 23 januari 1724 och Anna Larsdotter, född på Ödegärdet den 6 april 1712. "Swart" var ett tillnamn som han fick som rotebåtsman. Han var född som Olof Olsson och dog som Olof Olsson-Svart den 2 juni 1759.

Anders var det tredje barnet av fyra i familjen. Första barnet föddes redan den 25 april 1741. Hon fick namnet Anna och dog redan efter 17 veckor den 22 augusti 1741. Det var flera år innan föräldrarna var gifta. Mamman bodde då fortfarande i föräldrahemmet på Ödegärdet. Fadern var endast 17 år när Anna föddes och modern var 12 år äldre och närmade sig de trettio. Brölloppet fick därför anstå några år. Paret blev efter giftermålet bosatt på Limhall där ytterligare tre barn föddes. Det var en ny Anna den 28 september 1746 som dog den 4 augusti 1748, Anders den 5 december 1748 och Lars den 11 december 1751.   

Anna Andersdotters mamma hette Agnes Eliasdotter. Hon var född på Staffansholmen den 24 januari 1751. Föräldrarna var Elias Toresson och Torborg Börgesdotter. Elias var troligen född på Solhogen ca 1704. Han finns inte i födelseboken men i dödboken den 22 mars 1786 anges hans ålder till 82 år. Han var gift två gånger och Agnes tillhörde den andra barnakullen.

Elias gifte sig första gången i maj månad 1732 med Anna Jönsdotter från Solhogen, Hon var född där den 3 november 1693 och hennes föräldrar var Jens Svensson och Marit Svensdotter. De fick tre barn när de bodde på Solhogen och i samband med att det tredje barnet föddes dog både barnet och modern. Det enda överlevande av Annas barn var Anders som föddes den 25 april 1733. Därefter föddes en flicka den 16 januari 1735 som fick namnet Börta och dog vid tre års ålder den 12 maj 1738. Sista barnet, Tore, föddes den 14 mars 1737 och modern dog 10 dagar senare, 43 år gammal. En vecka senare, den 1 april 1737, dog Tore. Inom loppet av drygt ett år dog således mamman och två av hennes tre barn.

Elias förblev inte ensam länge. Redan ett halvt år efter den första hustruns bortgång gifte han om sig. Vigseln är daterad den 29 september 1737 och de nygifta kom att bo kvar på Solhogen några år. Den treåriga Börta från första äktenskapet dog efter Elias gift om sig men redan två månader efteråt kom det första barnet i den nya familjen. Denna gång var det moderns far som fick lämna sitt namn vidare medan faderns far fick vänta tills andra sonen föddes. I det första äktenskapet hade varken farfar eller morfar fått lämna namn åt förstfödde sonen. Anders hade istället fått sitt namn från en av moderns bröder.

I det andra äktenskapet föddes 8 barn varav 6 överlevde barnaåren.  Börje föddes på Solhogen den 13/7 1738, Tore den 17/11 1739, Helje föddes på Limhall den 20/8 1743, Anna den 5/11 1745 och Börta den 23/6 1748. Därefter flyttade familjen till Staffansholmen och där föddes Agnes den 24/6 1751, Helena den 12/1 1754 och Gunnela den 20/6 1756. De två sist födda barnen dog med endast en dags mellanrum den 22 och 23 april 1757. De var då tre år resp sex månader gamla. Det finns ingen uppgift om dödsorsaken angiven i dödboken.

Den här grenen av mina rötter är speciell på så sätt att inga kända anor leder ner till Måneskiöldarna på Olsnäs eller Bremsarna i Toftenäs. Det är också den enda antavlan där en ana med så tidigt nummer som 6 inte gått att spåra. Inget av dessa tre karaktärsdrag är naturligtvis definitiva och eftersom så många anor saknas är det inte otroligt att bland de saknade anorna döljer sig avlägsna släktingar till både Olsnäs och Toftenäs. När det gäller ana 6 så existerar den naturligtvis i verkligheten men den förefaller tills vidare svår att finna för mig.

Ingemar Gollungberg